Intervju med Ranko Djordic...
...numera tränare i Vasalund. Mellan raderna kan man ana att även den gode Ranko är lite orolig för sitt gamla lag!
Ranko vad minns du från tiden med IFK?
- Det är mycket att minnas, och tiden går väldigt fort. Jag tänker var det verkligen 20 år sedan? Det var en fin tid och jag trivdes i Norrköping, både med staden och laget.
Har du någon kontakt med någon av spelarna från den tiden?
- Egentligen inte, man är en mycket upptagen människa, även nu förtiden. Man har sitt vanliga jobb som gymnastiklärare, och sedan jobbet här med grabbarna i Vasalund. Det är alltid någon som lider och i det här fallet familjen. Jag fortsätter så länge de tycker det är okay. För jag trivs väldigt bra, både med mitt arbete och med jobbet som tränare. Sen är det också en fråga hur länge man orkar med att dubbelarbeta.
Vad tycker om matchen?
- Trevlig och rolig. Jag sa till grabbarna innan matchen att det kan vara svårt att rubba ett allsvenskt lag, men att vi skulle gå ut och göra en bra prestation. Det tycker jag också att vi gjorde. Det var en underhållande match!
Tycker du det är Okay av ett allsvenskt lag att släppa in 3 mål mot ett division 1 lag?
- Ja varför inte, vi är ju ett bra lag. Jag förstår vad du menar, men det är känslomässigt för mig med Norrköping. Så det är svårt för mig att säga något egentligen. Jag hoppas med hela mitt hjärta, att gamla Peking håller sig kvar i allsvenskan. Jag förstår att många är oroliga just nu. Det är mycket som måste åtgärdas och förbättras om ni ska lyckas.
Om vi går tillbaka till Guldåret 1989. Det är roligare att prata om… Det var ju en mästerskaps serie. IFK vann i finalen på straffar borta mot Malmö. Samma vecka var det en match i ishockey i samma stad, som hade större publik, än SM finalen i fotboll. Nu har ju fotbollen stora publiksiffror igen. Vad tänker du om det? Vad är det som har gjort att fotbollsintresset ökat igen?
- Det är många faktorer som bidragit till att det förändrats. Det är svårt att säga vad det beror på. Influenser från Europa, större intresse från massmedia är några saker som kan ha bidragit….
Du är ju tränare i Vasalund. Din son Bojan, har Vasalund som moderklubb. Är det bara ett sammanträffande?
- Jag minns den tiden när vi kom från kriget. Sonen var bara 10 år när vi kom tillbaka till Sverige. De första månaderna som han tillbringade här i Vasalund, kommer jag mycket väl ihåg. Att han började spela fotboll här och kom in i det sammanhanget, blev räddningen för honom. Han kom snabbt in i samhället och fick kamrater. Tyvärr så hinner jag inte se honom spela så mycket. Trots att det är bara några 100 meter mellan Skytteholm och Råsunda. Det beror på att hans matcher nästan alltid sammanfaller med Vasalunds träningar eller matcher. Men ibland blir det lite tid över och då springer jag över och tittar på de sista 20.
Tack Ranko. Du kommer för alltid finnas kvar i våra hjärtan. Hoppas sonen blir skadefri snart, och att våra lag inte möts i samma serie nästa år!
- Du är rolig, Göran! Jag förstår vad du menar. Vi har inget emot att gå upp i Superettan. Men där ska inte ni vara. Du ska se att det ordnar sig. Vi syns kanske igen, det finns många matcher i Stockholm.
Det hoppas jag! Det stämmer som mina arbetskamrater sagt om dig, som jobbat med dig. Att du är en känslomänniska i positiv bemärkelse! Än en gång tack för en trevlig pratstund och lycka till med Vasalund!
