Allsvensk ekonomi: Prestationer
Som alla som investerar pengar borde fotbollsklubbar även de vara intresserade av hur bra utveckling som de får på sina investeringar. Bara för att man har råd med en utgift är den ju nödvändigtvis inte nödvändig, en sparad krona på driften är ju en krona som kan användas vid exempelvis spelarförvärv. I denna artikel skall vi fortsätta vår undersökning av hur driftsekonomin är i allsvenskan. Hur bra presterar de allsvenska lagen, om de deras ekonomiska situation räknas in?
Av olika anledningar är det svårt att jämföra klubbarna inbördes, ändå skall vi försöka. När man läser siffrorna skall man känna till att klubbarna är lite olika organiserade. Ett flertal klubbar bedriver verksamheten i aktiebolag, Djurgården är det extremaste exemplet som delat upp kostnaden för verksamheten på ett flertal olika bolag. Därför är det svårt att få grepp om de totala kostnaderna för Djurgårdens fotbollsverksamhet. I de bolagiserade klubbar är det oftast bara elitverksamhetens kostnader som är upptagna, medan det i de föreningsdrivande klubbarna ingår kostnader för ungdomslag etc. Häcken är den extremaste klubben åt detta håll, man arrangerar Gothia Cup varje år, ett evenemang som förvisso lämnar ett miljonöverskott men samtidigt genererar ca 50% av kostnaderna i klubben.
Vi försöker inte redovisa alla klubbars situation eller särart utan konstaterar att varje klubb verkar i en unik miljö med speciella krav som gör att nedanstående modell för att beräkna prestation passar olika bra på olika klubbar. Enskilda år kan även spel i internationella turneringar spela in, kostnaderna ökar utan att möjligheten att spela in allsvenska poäng ökar. Detta betyder inte att prestationen är sämre, för t.ex. HBK som år 2005 lyckades kvalificera sig för UEFA cupens gruppspel utan att öka sina kostnader nämnvärt. Tyvärr tar inte beräkningen hänsyn till detta.
I ekonomin brukar man ofta räkna fram ROI, return on investment. Fotbollsklubbar har ju inte som mål att visa så hög ekonomisk vinst som möjligt, utan snarare att spela in som många poäng som möjligt ett år. Antalet poäng är dock begränsade medan det går att lägga ut obegränsat med resurser för att erövra dem. Det är vidare ganska lätt att ta någon poäng, men betydligt svårare att ta de som krävs för ett SM-guld. För att eliminera för detta har prestationen räknats fram som antalet inspelade poäng i kvadrat dividerat med driftskostnaderna. När kvoten sedan normaliseras kan man jämföra prestationerna mellan klubbarna och mellan åren. Det tål att betonas att detta inte är någon vetenskapligt framarbetad formel, men när man analyserar resultaten kan man se att den stämmer ganska bra. Prestationen är heller inte lagets, truppen eller tränarens prestation utan detta är klubbens prestation där helheten bedöms. Är truppen överbetald och gav verkligen det där träningslägret i Florida bättre träning än det i Halmstad?
Om en klubb får prestationen 1 har man lyckats spela in de poäng som man förväntas givet de driftskostnader man har. Får man ett tal över 1 överpresterar man, får man ett tal under ett har man således underpresterat. Under de 10 åren är det bara en allsvensk segrare som inte överpresterat, detta är föga förvånande AIK som vann allsvenskan 1998 på endast 46 inspelade poäng och bara 25 gjorda mål, mindre än 1 per match. AIK är förövrigt notoriska underpresterare, endast 2006 när man tog en andra plats har man överpresterat. AIK har, vad jag se, heller ingen sidoverksamhet som kan förklara svårigheten att prestera. Detta torde vara intressant för AIKs aktieägare, eftersom det tyder på att här finns det pengar att spara.
Tittar man närmare på våran egen klubb har vi underpresterat 3 år, 1998 samt 2005-2006. Bollklubben kvalificerade sig som första svenska klubb genom tiderna till UEFA cupens gruppspel 2005. Att man som helhet underpresterade 2005 känns därför tveksamt, möjligen underpresterade man något i allsvenskan. En prestationskvot på strax under 1 känns i samanhanget ändå som klart godkänt.
Två år har vi överpresterat rejält, föga oväntat 2000 och 2004. Sett över hela perioden har vi en kvot på strax över 1,2. Vi har alltså fått en lite bättre utväxling på våra satsade pengar än medelklubben. Att vi dessutom har riktigt höga toppar emellanåt och att dalarna inte är djupare än att vi har spelat i allsvenskan alla år får ses som positivt och klart godkänt.
Om utvecklingen fortsätter, med nya arenor på gång i Göteborg och Malmö tyder allt på detta, kommer HBK att sjunka allt längre ifrån den ekonomiska toppen. Skall vi fortsätta att kunna kriga om guldet de år vi har våra prestationstoppar måste klubben få in mer pengar så att vi ligger på en högre basnivå, en högre lägsta nivå som det brukar heta. Våra toppar riskerar att inte räcka hela vägen till guld och skulle vi ändå lyckas att kvalificera oss för internationellt cupspel igen riskerar det att bli en förlustaffär eftersom vi inte kan spela matcherna på vår egen arena. Ett sportsligt framgångsrikt år blir ett ekonomiskt ogynnsamt, en ohållbar utveckling.
Fotnot: SvFF har i 10 publicerat rapporter om allsvenskans ekonomi. Alla siffror i dessa artiklar utgått ifrån dessa rapporter. Siffrorna för 1998 är grafiskt avlästa. Med driftskostnader, driftsintäkter och driftsresultat avses summor exklusive eventuella spelarköp eller försäljningar.
