Halmstads BK - Ljungskile1 - 0
Elfsborg sargat när fästningen föll!
Efter en stundtals riktigt bra förstahalvlek föll Elfsborg helt igenom i andra och tidernas första förlust på arenan var ett faktum. En trist halvlek fick ett trist slut när Hasse Berggren fick rött kort. Hans handling får symbolisera ett frustrerat Elfsborg!
Det som man med tillförsikt såg fram emot var ånyo en match på vår ointagliga borg. Precis som första hemmamatchen startade de gule piggt, men utan att trycka dit bollen. Flera gånger kom man fram på högerkanten genom att Martin Strömberg tog sig fram fint från sin högerbacksposition. Allt som oftast dog anfallen ut när bollen kom in i straffområdet. Ett par lysande undantag var först Hasse Berggrens skott, som oturligt gick rakt på DIF-målvakten Touray. Det andra läget resulterade dock i Samuel Holmens första mål för året. Efter en stunds press kom man igenom fint i straffområdet och Holmens avslut gick via Touray och ribban i mål. Ett glädjerusigt Borås Arena kunde fira ledningen halvleken ut.
Så långt hade Martin Strömberg ett stort plus på sin högerkant, likaså krigade innermittfältarna fint, även om man slog bort en del pass. Anfallarna Mobaeck_Berggren syntes inte så mycket, delvis beroende på att Mobaeck hamnade långt ner till höger på mittfältet allt som oftast. Wiland gjorde skäl för smeknamnet Stabiland. Få ingripanden och inga misstag!
Andra halvlek kom som en chock. DIF var nära ett mål redan efter 15 sekunder. Målen kom som på beställning under halvlekens gång. De gule agerade krampaktigt, lojt och surnade till allt som tiden gick och domare Stålhammar blåste. Visst dök Elfsborgarna upp i anfall titt som tätt, men det blev inga mer mål denna kväll. Bytena som Haglund gjorde kom allt för sent och när slutpressen skulle till att sättas in blev Hasse utvisad. Domare Stålhammar kom att synas allt för mycket under matchens slutskede. Kanske inte den roll en domare skall inta när det hettar till. I stället för att lugna ner spelet blev reaktionen att de blev provocerade. Naturligtvis ska spelare på profesionell nivå hantera sådana situationer utan att bli utvisad, varnad och sur. I detta läget behövdes lugn och kyla, inte svallande känslor.
Under andra halvlek är det få spelare som klarar sig godkänt. Illola är en av dem. Han behöll lugnet och vårdade passningarna. Till skillnad från en vilt kämpande Samuelsson vann han dessutom sina dueller. Magnus Samuelsson måste spelat en av sina sämre halvlekar. Han slog bort bollar, missade avslut, var sen i dueller och för långt ifrån de viktiga situationerna. Deesutom var försvaret på svaj vid de båda baklängesmålen. Soprent i mitten efter kantspel av DIF. Inte ska det bli så lätt att luckra upp det gula försvaret? Johan Wiland är en av de andra som får godkänt. Chanslös på målen, däckad men reste sig på nio, men fullföljer matchen tryggt och fint.
Slutbetyget på insatsen blir så klart inte godkänt. Ska vi hänga med måste vi vinna hemma på vår borg och vi får inte tappa initiativ som vi gjorde i denna match. Nu framstår landskronamatchen som oerhört viktig. Lite av en kniven-på-strupen-match. Kanske det som behövs för att de gule ska tända till???