Gästkrönika: Ett steg i taget

Att AIK ska gå upp direkt är ingen hemlighet. Tränare och spelare vet vad det handlar om, AIK är i Superettan för att se sig omkring, ta ett djupt andetag och sedan åka vidare till nästa hållplats - Allsvenskan.

Även om AIK har ett mål som de hela tiden blickar fram emot(tjugoandra oktober) så måste de ta en match i taget, kanske en halvlek till och med. För Superettan är bättre än någonsin och för AIK gäller det att kämpa till sig poäng. Det finns inga genvägar. Man kan inte vänta på att Andreas Andersson ska bli frisk eller att målen ska börja komma av sig själva.

Att spela i AIK medför press, det vet de flesta och när pressen blir för stor är det svårt att till och med vara ensam med bollen, det ser man på AIK-spelarna ibland. Men som ledare och spelare ska man gilla läget, man ska tycka om att ta på sig AIK-tröjan och känna trycket från media och fans. Spelarna ska kavla upp armarna, tycka det är skoj
att lira boll och visa lite jävla anamma.

Uttrycket "viljan att vinna måste vara större än rädslan att förlora", passade in bra på AIK förra året. Då var man livrädd för förlora. Nu är det bättre, fast tvekan finns där. Jag kommer ihåg AIK - Väsby United för några veckor sedan. Jag såg folket på läktaren vrida sig i stolarna av förtvivlan och skaka på sina huvuden efter matchen. Per Karlsson blev skadad i slutet av matchen och AIK hade gjort alla sina tre byten! Med tio man fortsatte man att anfalla för ett ledningsmål och med facit i hand kanske inte det var så smart men det kallar jag att våga.

När det gäller AIKs måltorka finns det ingen mirakelmedicin. Det är precis samma sak som gäller som för att vinna. Det är hårt slit och att spelarna kan intala sig själva att det bästa man kan göra är att spela inför tusentals engagerade AIK:are. Framför allt om man gör mål.

Nu ska jag sluta klaga och blicka framåt. Inte mot sista omgången av Superettan mot Västra Frölunda, utan mot nästa match, nästa halvlek. Jag tar inget för givet och har inte lagt någon skumpa på kylning som vissa andra, men jag hoppas och önskar precis lika mycket som ni att AIK spelar i allsvenskan nästa säsong.

Vi får ta det försiktigt och ta ett litet steg i taget, tar vi ett för stort kanske vi ramlar. Nästa steg tar vi mot Mjällby på söndag! Då med en nytänd Boateng som börjat visa att han vill kämpa om en plats i startelvan, i stället för att lämna AIK och byta klubb så snabbt som möjligt.

Joakim Hagelbäck2005-05-20 13:15:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan