Reflektioner efter Basel
11 år efter senaste Champions League-inslaget i Göteborg var det så åter dags för en liten del av den exklusiva kakan Champions League. Vi talar andra kvalomgången och vi möter Schweiziska mästarna FC Basel. Första rundan är redan passerad och San Marino-mästarna S.S. Murata var inget hinder utan besegrades enkelt med 4-0 och 5-0.
Juli månad har inneburit ett frekvent matchande för IFK Göteborg. Det tjuvstartade 28 juni efter EM med kvartsfinal i Svenska Cupen. Fortsatt sedan med 5 allsvenska matcher samt 2 matcher i kvalet till Champions League. Totalt 8 matcher på en månad som resulterat i 1 förlust, 1 oavgjord och 6 st segrar vilket gett det något stukade vårsjälvfötroendet en skjuts uppåt. Med självförtroendet och segrarna har även spelkvaliteten höjts. Man gör det lätt för sig att tillskriva succéspelaren Robin Söder allt, men han bör nämnas. Robin har bidragit med fart, fantasi samt enorm spelglädje som också spridit sig till övriga laget.
IFK är ett farligt lag när ytterspelarna Hysén och Alexandersson utmanar sina försvarare brett. Det öppnar ytor för forwards samt djupledslöpande Olsson & Svensson. Men när de spelar så som de gjorde mot Basel är de verkligen inget hot. Båda tänker defensivt och utmanade inte en enda gång, tillsammans! Detta gör det trångt i mitten och Blåvitt kör fast. Här är nyckeln till mycket av anfallsspelet. Sätt ytterbackarna på prov och få dem att känna att det är full fart som gäller och att de blir utmanade hela tiden.
Något oroväckande såg IFK-spelarna trötta ut redan i inledningen av andra halvlek. Det fanns inte den där extra speeden hos någon. Alla valde konstant det enkla spelet och hellre hemåt än framåt. Endast Thomas Olsson och Pontus Wernbloom visade offensiv tåga och vilja. Det myckna matchandet senaste veckorna tär på spelarna och flertalet av dem har gjort 90-minutersinsatser vid samtliga tillfällena. Blir det för många matcher för Blåvitts trupp? Är drömmen om seger i såväl Allsvenskan som Svenska Cupen samt avancemang i Champions League realistiskt med tanke på belastningen?
Basel då? Det är ett mycket spelskickligt lag med önskan om bollen på marken. Tycker mig dock se att spelarna långt ifrån är på sitt max. De ser lite sega ut. De ser aningen otränade ut. De ser ut som om de underskattar motståndet en aning och bara är i Sverige för att genomföra 90 minuter och skaffa sig ett bra utgångsläge inför returen. Den före detta MFF-spelaren Behrang Safari har redan tagit en ordinarie tröja och spelar klokt, enkelt men helt utan att krångla till det. Målet de gör känns så inläst. Minns Jan Tauers mål borta mot Djurgården. Hård hörna distinkt slagen mot bortre stolpen. Till och med så att Huggel sökte upp den för dagen passive och tillbakadragne Alexandersson som bevakare för att få ännu större möjlighet att nicka in målet. Dock bara en teori.
Hur slutar det här då? Vi ska veta att Basel är ett spelande lag och har hemma på St Jakob Park en gräsmatta som tillåter detta. Dessutom behöver ju inte Basel göra mål, räcker med 0-0. Tror dock de kommer att ösa på för att döda matchen omgående. IFK då? Kommer nog spela väldigt defensivt och ligga på kontring. Kanske en match för Tobias Hysén att kliva fram (likt han gjorde borta mot Juventus i liknande match med Djurgården).
10.941 åskådare..... är för att citera Pontus Wernbloom: "det är för dåligt". Jag kan bara hålla med. Här serveras Göteborgspubliken kval till det finaste av klubbfotboll och så stannar de hemma. Antar att TV6 direktsändning höll några åskådare borta men det är inte hela sanningen. Dels är publiken svårflörtad och extremt resultatkänslig. Dels så marknadsför IFK Göteborg sina matcher på ett undermåligt sätt. Lite synd, med 20.000 åskådare istället kanske de blåvita spelarna kunnat ge några procent till.
Nu väntar match hemma mot Malmö FF på lördag. Alla matcher är viktiga och IFK har inte skaffat sig några som helst marginaler i Allsvenskan efter det något taffliga spelet i våras med onödiga förluster mot Ljungskile och Trelleborg. Så det är endast seger som räknas. Få hoppas att benen är lite piggare då än vad de var senast. Alternativet är nog att skriva ner drömmarna om att vara delaktig i tre olika tävlingar samtidigt via Allsvenskan, Svenska Cupen samt Champions League. Lätt att man siktar efter mycket och så slutar allt med att man inte når framgång någonstans.
Men truppen är rätt bred och flertalet av spelarna har matchats olika sista månaden. Oroväckande dock att centrallinjen konsekvent matchats 90 minuter genom hela juli (Bjärsmyr, Sigurdsson, Olsson, Svensson, Wernbloom). Där är alternativen helt enkelt inte tillräckligt bra just nu och det kan skapa ostabilitet. Men vi får väl hoppas att ungtupparna med Robin Söder i spetsen fortsätter att överraska och övertyga.
Så ska det här nog gå bra till slut.
