Spelarbetyg del 1/2
Efter att en dryg fjärdedel av årets allsvenska är avklarad för nykomlingarna från Gävle så har det blivit dags för spelarbetygen. Observera att det är endast de allsvenska matcherna som bedöms.
Skala 1-5
1= Underkänd
2= Godkänd
3= Bra
4= Mycket Bra
5= Landslagsklass
Mattias Hugosson 2
Då målvaktspositionen var den som såg säkrast ut inför säsongen så sattes förväntningsribban högt för Mattias Hugosson. Men efter den olycksaliga utsparken i Cypern på försäsongen så känns det som om Hugo inte riktigt har kommit upp i sin normala kapacitet. Att det sen är duktigare spelare med bättre precision och hårdare tillslag än i fjol, påverkar såklart också. Trots poängavgörande räddningar mot Sundsvall och Assyriska så dras betyget ner till tvåa, dock en stark sådan, på grund av hans förmåga att ständigt försätta Strömvallspublikens hjärtan i halsgroparna på varenda luftboll som går mot straffområdet.
När han blir säkrare på dessa så får Gefle en målvakt av god allsvensk klass som kan rädda betydligt fler poäng under säsongen.
Andreas Revahl 2
Andreas gick ut på högerkanten inför den här säsongen från att ha huserat i mittriket tillsammans med Magnus Wikström förra året.
Revahl kämpar och sliter alltid, ingen tvekan om det. Att det sen inte alltid räcker ända fram är en annan sak. Andreas överraskar sällan i defensiven, ännu mer sällan i offensiven. Tyvärr. För det finns ofta möjligheter att fylla på offensivt på högerkanten, och då Revahl har ett fint tillslag med högerfoten så kan han vara ett offensivt vapen för Gefle. Har även haft svårigheter att orka i 90 minuter då han har astmaproblem.
Thomas Hedlund 2
Nummer två i Gefle har visat att hans fysiska styrkor står sig bra även i Allsvenskan. Han är stor, stark och snabb och har visat sig blivit en rätt så otrevlig överraskning för många allsvenska forwards. Här så kunde betyget nästan lika gärna ha varit en trea, men det har förekommit lite väl mycket individuella missar för att få betyget "Bra".
Men om Hedlund fortsätter så här så kommer betyget att stiga och "The Hedlunders" på Sektion H kommer att gå en trevlig fortsättning av allsvenskan till mötes.
Magnus Wikström 1
Förra årets succé har inte alls kommit till sin rätt i år. Feltajmad, dålig markering och mängder av tekniska missar har präglat säsongsstarten för fyrtornet från Forward. Nej, skärpning krävs från mittbacken, annars kommer nog denna att se allsvenskans höstsäsong från en kall och otrevlig bänk bredvid Per Olsson.
Patrik Karlsson 3
Ojojoj! Efter att ha sett Karlssons första tjugo minuter i hemmapremiären mot Helsingborg så ska det ärligt erkännas att undertecknad var ytterst tveksam på vad vänsterbacken skulle tillföra Gefle. Efter dessa tjugo minuter så har Patrik sprudlat av spelglädje i resten av matcherna och har växt fram till en riktig nyckelspelare för Gefle, framförallt i offensiven. Även defensiven sköts med bravur. Keep up the good work!
Daniel Bernhardsson 2
Trots stormatchen mot Sundsvall hemma när bonden från Årsunda gick in och ägde Strömvallen likt en fältherre på slagfältet, så får Daniel en ganska så svag tvåa. Hans spel har, tyvärr, mest kännetecknats av missar och felpassningar. Men han ska ha beröm för sitt huvudspel och sitt eviga slitande.
Johannes Ericsson 1
Vart har den bollvinnande, modige Johannes Ericsson tagit vägen? Jag har inga siffror på det här, men jag tror inte att någon annan defensiv mittfältare i allsvenskan har vunnit så pass få närkamper som Jossa. Det verkar som att Ericsson har börjat blivit rädd om tårna och det håller verkligen inte på den här nivån! Att Gefles mittfältsspel har fungerat bäst mot Sundsvall när Johannes var borta (febersjuk) tror jag knappast var någon tillfällighet. Wikström måste ta sig i kragen, samma sak gäller Kapten Ericsson, annars kommer nog Olsson att flankeras av både Wikström och Ericsson på bänken till hösten.
Mathias Woxlin 2
Stark tvåa, på gränsen till en trea får Woxa för sitt eviga slit på mitten, som i regel leder till vunna bollar och offensiva möjligheter för Gefle. Mot Assyriska så var det rent av underbart att se honom kuta runt som en speedad duracellkanin. Det som drar ner betyget från en trea är den ovanan han har lagt till med den här säsongen; alltid vänta 20 minuter innan han kommer in rejält i matchen. Kan han bara vara med från start i fortsättningen så kommer han att bli precis lika viktig för Gefle som alla hoppades på innan säsongen.
Jon Ericsson 2
Undersköterskan från Furunäs har haft det lite tungt i säsongsöppningen. Framförallt avsluten har varit tveksamma från Jon. Men, hellre dåligt avslutade chanser än oskapade chanser. Att han sen inte får så många bra bollar att jobba på underlättar väl inte direkt. Men jag tror helt klart att Jon med sin rutin kommer att vara en nyttig spelare i Gefle även resten av säsongen.
Daniel Ytterbom 4
Årets stora överraskning, alla kategorier. Med risk för att bli överdrivet euforisk, så tror jag inte det finns många (om än någon) targetplayer i allsvenskan som har varit så lyckosam som Yttis hittills. Nio av tio bollar som är slagna mot Daniel hamnar också hos Daniel. Han är fullständigt lysande på att vinna förstabollar! Att han är lite tung och seg väger han mer än väl upp med sitt lysande targetspel. Hans teknik har blommat ut och blivit ett av Gefles vassaste anfallsvapen (läs: vändningarna mot Andreas Grankvist).
Daniel Westlin 2
Om Westlins namne Ytterbom har varit årets succé, så var Sulan på väg att bli årets flopp. Men en rejäl kraglyftning har fått bättre fart på spelet. Bättre, inte bra. Att Westlin trots halvknackigt spel ändå leder interna skytteligan på tre mål, visar prov på styrka. När det lossnar för Westlin, för det kommer det att göra, så kommer Gefle att ha ett anfallspar av hög allsvensk rang. Ingen längtar mer än jag!
