Maratondrama när Köpenhamn blev nordiska mästare
Favoriterna vann första upplagan av Royal League, men på ett högst oväntat sätt.
Med gårdagens Champions League-final färskt i minnet kanske man inte ska dra för stora växlar på en utdragen straffläggning. Men det som utspelade sig på Nya Ullevi under torsdagkvällen var historiskt, på ett eller annat sätt.
FCK kom till Göteborg med ett favoritskap, men också med en formkurva lika säker Kabbas bollträff, i bagaget. 0-5 mot ärkerivalerna Bröndby hade få räknat med, och kvällens final skulle bli en revansch för det uteblivna ligaguldet.
Matchen började, som så många gånger tidigare, lite trevande. Redan i den andra minuten får dock Alvaro Santos en bra möjlighet att sätta ett tidigt mål efter inlägg, men lyckas inte. Samme Santos skulle få en möjlighet till drygt tio minuter in i matchen. Vänsterspringaren Magne Hoseth kommer förbi på sin kant och når brassen i straffområdet, men Alvaros direktavslut går i stolpen. Blåvitts första riktiga läge kommer efter en kvart när Mourad tar hand om en frispark ur ett bra läge. Frisparken skjuts lågt och hårt genom muren, men Rabóczki är med på noterna.
Istället skulle FCK få göra det första målet. Ett inlägg från höger går förbi de flesta i straffområdet - förutom Sibusiso Zuma. Sydafrikanen tar ner bollen och får iväg något som ser ut att vara ett skott, men blir till en perfekt passning till en framrusande Hjalte Nörregaard som kan raka in den i mål. Efter målet följer en period utan direkta målchanser, men där Blåvitt tar över mer och mer. Med 31 minuter spelade biter man sig fast på FCKs planhalva och bollen når ut till Samuel Wowoah. "Sammy" testar med inlägg, ett högt sådant, och George Mourad vinner luftduellen med den utrusande Rabóczki, och nicken går in i en tom målbur.
Efter detta är det nästan bara Blåvitt. Först ett volleyskott av Alexandersson efter en misslyckad rensning, följt av en vänsterskott av Ijeh strax utanför och ett tungt skott av Mourad efter att denne har snott åt sig bollen högt upp i plan. FCK inledde halvleken bäst, men totalt sett såg Blåvitt starkare ut i den första halvleken.
Den andra halvlekens första chans skulle även den bli hemmalagets. Adam Johansson följde med upp bra och slår ett fint inlägg. Det når en djupledslöpande Sebastian Johansson, som dock inte får till något vidare avslut. Efter en stunds trevande spel skulle FCKs Zuma få en jättechans att ge danskarna ledningen. Han tar emot bollen i vänstra delen av straffområdet, och med fritt skottfält skjuter han rakt på Bengt Andersson i målet. Strax efter det skulle Peter Ijeh få ett minst lika bra läge. Wowoah tar hand om en frispark på högersidan, och inlägget når en helt fri Ijeh, som inte får en tillräcklig touch på bollen, som istället går strax utanför.
Mot slutet av matchen varvas tempot gradvis ned, med några undantag från båda lagen. FCK visade upp ett lysnade väggpassningsspel med halvtimmen, men tappade bollen över kortlinjen. Stefan Selakovic snurrade upp Christiansen på läktaren och gav Mourad ett jätteläge att avgöra med tio minuter kvar, men Mourad nickade precis som Ijeh strax utanför.
George Mourads andra straff i den fjortonde omgången gick utanför, vilket gav FCK segern. (Foto: royalleague.com)
Istället skulle det bli straffsparkar som avgjorde, då Royal League inte tillämpar förlängning vid oavgjort resultat efter full tid. Att skriva om varje straff kräver en egen artikel, men det kändes som att pendeln svingades till FCKs sida när Sebastian Johansson brännde möjligheten att avgöra efter att svenske landslagsmannen Tobias Linderoth missat sin straff för danskarna. Man höll sig dock kvar till den 13:e straffsparksomgången, då George Mourads straff träffade stolpen. Och inte hjälpte det att den studsade tillbaka på Benny Galls rygg, bollen ville inte in i mål, och FC Köpenhamn är de historiska första Royal League-mästarna.
Noterat:
Bäst i Blåvitt var, precis som i tisdagens derby, mittbacksresen Fredrik Risp. Klockrena brytningar, bra positionsspel, och så givetvis ett viktigt straffmål. Lasse Lagerbäck borde finnas på plats på Gamla Ullevi på måndag...
***
Starkt av orutinerade straffläggare som Hjalmar Jonsson, Oscar Wendt, Adam Johansson och ovan nämnde Fredrik Risp att till synes säkert sätta sina straffar i avgörande skeden. Att "Bengan" kunde slå straffar visste vi sedan tidigare!
***
George Mourad blev måhända syndabock, men vi har till stor del honom att tacka för att vi kom till final. Mourad vann den interna skytteligan med sina fyra fullträffar. Det var värt miljoner, George!
***
Adam Johansson fortsätter att imponera, åtminstone på undertecknad. En ytterback med de offensiva färdigheterna är efterlängtad. Får behålla högerbacksplatsen framöver?
