Förlust för U21 i Kruys debut
Då är MFF-debuten avklarad för Rick Kruys och det var trots förlusten en debut som gav mersmak.
Det här blir en rapport som mer kommer att handla om de potentiella A-lagsspelarna i allmänhet och Rick Kruys i synnerhet, än om matchen som helhet.
Jag börjar dock med ett kort sammandrag av matchen. MFF började bra med en hel del fina kombinationer där trion Kruys, Touma och Hamad visade snabb uppfattning, speed och teknik. I anfallet såg Agon och Jonatan heta ut och när Trelleborg gjorde 1-0 ganska tidigt kändes det som ett mindre olycksfall i arbetet. Försvaret kom fel i positionerna och en omarkerad TFF-spelare kunde enkelt trycka in bollen bakom en chanslös Dusan.
Tyvärr visade det sig ganska snart att det dåliga försvarsarbetet inte var en slump. Flera gånger kunde TFF i sina omställningar stressa det orutinerade MFF-försvaret till misstag och efter en halvtimmes spel kom även 2-0. Ett hyfsat inlägg rensades ganska oprovocerat i eget mål av en av MFF-mittbackarna och det står klart att vår A-lagshönsgård tyvärr inte kan förvänta sig någon hjälp från U21-pojkarna än på ett tag. Ner med Daniel är nog enda lösningen till dess att svårt saknade Anders Andersson återkommer.
Framåt såg det dock bättre ut med ett stundtals fint spel regisserat av Kruys och Touma. Agon hade ett närskott i ribban och flera inspel från Touma och Hamad kunde ha resulterat i farliga chanser. Agon tvingades gå ut med en lårkänning efter cirka 35 minuter och ersattes av Pontus Jansson. Pontus hann vara på plan en minut innan han på en djupledspassning från mittplan skarvade fram Jimmy Touma som iskallt smekte in 2-1 i ”Fritz” Perssons högra gavel. Ett mycket vackert mål till följd av fina löpningar och one-touchspel.
I paus bytte även Jonatan som gjort ett gediget arbete i första och in kom en spelare med nummer nitton på ryggen, jag uppfattade inte killens namn och kallar honom sedermera för nummer nitton. MFF dominerade matchen fullständigt efter paus och detta till största delen på grund av ”den gyllene triangeln” Kruys, Touma och Hamad. Kruys precisa crossbollar på fötterna på de kvicka, tekniska yttrarna hade definitivt vänt matchen om det inte varit för orutinen hos de inbytta anfallarna. Nummer nitton och Pontus Jansson fick en handfull jättelägen på fina passningar, men man lyckades tyvärr knappt få till avslut. Klasskillnaden mellan Agon/Jonatan och Nummer nitton/Jansson var nästan smärtsamt stor. Samtidigt måste det i ungdomssammanhang betonas att killarna är långt ifrån fullärda.
Till slut gjorde TFF 3-1 då Nummer nitton slagit ett tillbakaspel på fem meter stenhårt i punghöjd på Kruys som tappade kontrollen på bollen varvid ett felvänt MFF fick se Trelle kontra in ett tredje mål.
Låt mig nu sluta hacka på våra ungdomsspelare och i stället göra en sammanställning av vad våra A-lagsaspiranter åstadkom.
Rick Kruys: En spelares klass kan bedömas i hur gott om tid han har med bollen och liksom vår sporadiske forne playmaker Jari Litmanen har Rick Kruys alltid tid. Han tar sig ur passningsskuggan, tajmar sin rörelse, förstatouchen är klockren och se, det finns all tid i världen att slå passningen. Och passningen kommer, var så säkra. Kort, långt, djupt och brett med en kirurgs precision.
Crossbollarna till Touma och Hamad samt insticken till forwards höll högsta klass. Vid två tillfällen tog han saken i egna händer och avslutade med skott utifrån. Inga mål, men två fina skott på mål. Då Kruys konkurrerar med Labinot, vill jag snabbt säga att där Labbe blir trängd och måste ta till ett svårt dribblingsnummer, har Kruys med hjälp av rörelse och tajming hunnit undan motståndaren och kan fördela bollen som den playmaker han är.
Självklart är TFF:s reservlag inte världens bästa värdemätare, men det är bara för Rolle att låta Kruys visa att han klarar det lika bra mot DIF på söndag. Allt annat är ren feghet, killen är ett riktigt fynd!
Robin Nilsson: Robin gör en godkänd match och visar att han kan bidra även i A-laget. Robin spelar enkelt och har ett bra positionsspel i sin defensiva roll. Han tjurrusar mindre än konkurrenten om platsen, Joakim Nilsson. Tekniken är fortfarande Robins största brist, men idag slog Robin faktiskt några riktigt fina passningar.
Jimmy Touma: Snabbhet, teknik, avslutningar, passningar och ett riktigt hårt arbete. Vilket makalöst fynd denne artist är! Han skall spela från start på söndag, något annat finns inte. På tio minuter visar Jimmy mer än vad Aubynn visat på hela säsongen.
Jiloan Hamad: Måste vara en seriös utmanare till Gische. Fin teknik, speed och bra passningar i framför mål. Väldigt hungrig och spelbar, jobbar hårt. Inte riktigt på Touma-nivå, men riktigt duktig idag.
Agon Mehmeti: OK insats av Agon som fick gå ut tidigt. Ständigt farlig i straffområdet, men värderar ibland dåligt utanför detsamma. Inget dåligt alternativ till Jonatan och Eddie, dock.
Anes Mravac: Bäst i ett mycket darrigt försvar. Godkänd insats av Mravac som ser stabil ut, men ingen självklar ersättare till Ulrich.
Slutsats:
Roland Nilsson gjorde bort sig i lördags med sin uttagning och coachning. Det finns inget att diskutera där. På söndag måste Rolle kasta prestigen åt sidan och släppa in Touma och Kruys i startelvan, detta hade lyft laget både tekniskt och inställningsmässigt.
Sätt ner en av våra defensiva mittfältare i backlinjen för att göra plats för Kruys och låt Touma peta Aubynn för Guds skull. Då kanske det blir lite kul i höst trots allt.
För Himmelriket på Vångavallen,
