En poäng - några tankar dagen efter
Gårdagens match var en tät och fysiskt hård match. När Daniel Alexandersson gav Elfsborg ledning med tio minuter kvar att spela började i varje fall jag hoppas på tre nya poäng men allt slutade i ett enda gigantiskt antiklimax. Samuel Holmén skadades och fick bäras ut på bår/skottkärra och IFK Göteborg kunde genast därpå trycka in kvitteringen.
Första halvlek började mycket positivt för Elfsborg. Anfallsparet Hasse Berggren/Joakim Sjöhage gavs nytt förtroende och kunde enkelt ha gett Elfsborg ledning och drygat ut den samma men Bengt Andersson svarade för en bra första halvlek och det stod 0-0. IFK Göteborgs forwards Peter Ijeh/George Mourad skapade några farligheter under första halvlek men det var inte farligare eller flera än att Johan Wiland kunde avvärja farorna. IFK Göteborgs största farligheter kom istället på fasta situationer. Hörna efter hörna radades upp från IFK Göteborg utan det gav något resultat. Ända lyckades IFK ta greppet om matchen i slutet av andra halvlek när Elfsborgs stabile och rutinerade Joakim Alexandersson tvingades utgå med ljumskkänningar. Jonas Lundén ersatte.
Andra halvlek började som den första slutade. IFK Göteborg fortsatte producera hörnor på löpande band. De flesta flög antingen över Wiland eller rakt i famnen på honom men vid några tillfällen var det riktigt nära att resultera i ett ledningsmål. Magnus Samuelsson räddade Stefan Selakovics nick på mållinjen och det stod alltjämnt 0-0. För att råda bot på IFK-pressen valde tränare Magnus Haglund att byta ut Joakim Sjöhage och sätta in Jari Ilola. Taktiken lyckades. IFK-pressen kom av sig och Elfsborg kunde återigen börja skapa anfall.
Efter en framspelning av Daniel Mobaeck gav Daniel Alexandersson Elfsborg ledningen med tio minuter kvar att spela.
När glädjeyran lagt sig kom antiklimaxet. Samuel Holmén blev liggande kvar på gräset efter en tackling av Niclas Alexandersson. Han fick köras ut på bår/skottkärra. Genast skapade IFK en ny hörna och efter sex förluster och sex bedrövelser kom kvitteringsmålet på övertid. 1-1 och delad poäng på Gamla Ullevi.
Med några timmars distans kan jag konstatera följande.
Jag vet inte i skrivande stund hur allvarlig Samuel Holméns skada är men hur det än må vara är det stort avbräck för Elfsborg, den saken är glasklar. Johan Wilands form är på uppåtgående trots att han fick ge vika på övertid. Fortsätt så Wiland så kommer storformen från i höstas snart och när den infinner sig blir Elfsborg farliga. Med en målvakt som kan göra kanonräddningar i sömnen och ett bra anfallspar är det bara att blicka uppåt i tabellen som gäller.
På tal om anfallspar; Hasse Berggren och Joakim Sjöhage är ett utmärkt anfallspar. Jag hoppas att tränare Magnus Haglund ger de fortsatt förtroende trots att deras samarbete inte resulterade i något mål denna match och inte försöker sig på konstruktionen Berggren/Mobaeck igen. Det är bara en tidsfråga innan Joakim Sjöhage gör sitt första allsvenska mål och Hasse Berggren utökar sin målskörd, Mobaeck har dessutom visat sig vara en bra kantspelare. Framspelningen till namnen Alexanderssons ledningsmål stod han för.
Daniel Alexandersson fortsätter övertyga. Han löper konstant och hans avslutning bakom Bengt Andersson var iskall. Keep going Alexandersson, håll sviten vid liv även mot Halmstad Bollklubb. Om inte min matte sviker mig så är du nu delad ledare i Elfsborgs interna skytteliga, tillsammans med Hasse Berggren. Det är något att skryta med.
Hörnor, hörnor och åter hörnor präglade denna match. Hörneborg producerade totalt tretton hörnor varav en gav utdelning. Snacka om effektivitet om någon frågar mig.
I nästa match på Borås Arena står Halmstad Bollklubb för motståndet. Jag blir inte klok på det laget. Ena omgången spöar de Landskrona med 5-1 för att sedan själva spöas av Gefle med
2-0. Förklaring någon?
Jag vill varna för Dusan Djuric. Halmstads mycket duktiga mittfältare Han är given U21 och debuterade i A-landslaget i januari 2005 och är konstant omsvärmad av proffsrykten/spekulationer. Jag har ett mycket plågsamt minne om ett mål han gjorde mot Elfsborg på Örjan Vall efter fem minuter under sista säsongen med Grönhagen vid rodret. Han var också en av Halmstads bättre spelare när de kom på returbesök till Ryavallen i höstas med bland annat ett kanonskott som kunde ha inneburit kvittering för Halmstad om inte Johan Wiland vart i toppslag.
Gunnar Heidar Torvaldsson, en islänning jag i ärlighetens namn inte vet så mycket om. Vill någon vänlig HBK-are bidra med information kan ni skriva ett inlägg på Ålgårdsläktarens forum. All information mottages med största tacksamhet. Vad jag dock vet är att han gjorde hat-trick mot Landskrona BoIS och då fodras naturligtvis en varningsklocka.
Anfallaren Patrik Ingelsten tycks även han ha börjat hittat målet och blir Yaw Preko skadefri blir han naturligtvis att räkna med - tyvärr sett ur elfsborgska ögon. Magnus "Turbo" Svensson är evighetsmaskin på mittfältet som givetvis måste nämnas, liksom den hårdföre Tomas Zwirgzdauskas.
Sammanfattningsvis kändes det som om luften gick ur mig när Ijeh kvitterade. Det kändes som två förlorade poäng och inte en vunnen.
Ladda om för nästa match, där står just återigen IFK Göteborg för motståndet fast denna gång i svenska cupen. Så mycket tändvätska inför den matchen tror jag inte behövs. Den här gången skall IFK besegras.
På Borås Arena har Elfsborg en ny segersvit från Hammarbymatchen att försvara. Inte en poäng skall med till Halmstad. De skall stanna kvar i Borås där de hör hemma och ingen annanstans.
