Reflektioner efter några omgångar
Ingen guligan är väl nöjd med tabelläget så här långt men känslan är väl ändå en helt annan än vid samma tid förra säsongen?
Jahaja.så har det nu gått några omgångar och i vanlig ordning så tar det ju ett tag innan de så kallade förväntade matchresultaten blir allt vanligare.
Häcken får nog ändå så här långt betraktas som det lag som hittills varit den mest positiva överraskningen. Visserligen brukar ju nykomlingar kunna skrälla en del i början av säsongen för att sedan sakta men säkert dala i tabellen, men med tanke på det sätt som Häcken tagit sina poäng så är jag inte säker på att det kommer att bli på det viset. Visserligen kommer de förmodligen att tappa några placeringar, men ett hyggligt stabilt mittenlag är nog mitt tips i alla fall.
Största besvikelsen då?
Är rädd för att jag måste placera mitt kära Elfsborg högst upp i den listan så här långt. Man brukar ju säga att tabellen aldrig ljuger och det gör den naturligtvis inte nu heller. Ändå är jag positiv inför fortsättningen. Klyschan "små marginaler som avgör" stämmer förvisso; känns som om två av våra förlustmatcher var potentiella trepoängare med tanke på hur matcherna såg ut, men.man måste ju lyckas hålla bollen utanför den egna målramen också. Sanningen att säga så har väl inte Wiland, sin vana trogen, hittat storformen än och de individuella misstagen i backlinjen har, om inte duggat tätt så i alla fall inte direkt lyst med sin frånvaro.
Varför känns det då ändå som att det kommer att vända?
Tycker att Hammarbymatchen visade en hel del signaler på ett "nytt" Elfsborg. Kanske man inte skall dra alltför stora växlar på en enstaka match men nog fanns det där en hel del signaler om en positiv fortsättning av Allsvenskan.
Det jag tänker på i första hand är kantspelet där Elfsborg tidigare känts lite fega. Lill-Alex med sin snabbhet och offensiva tänkande samt Mobäck med vårdat spel men ändå stor känsla för offensiven gör att vi plötsligt fått en betydligt större bredd på anfallen än tidigare. Det var ju också dessa två som bjöd på matchens delikatess i Göteborgsmatchen. Det är inte längre det gamla förutsägbara tvåmannaanfallet med Berggren som ständig bollmottagare som är Elfsborgs signum. Kanske förlusten av Lasse Nilsson faktiskt var positiv för Elfsborg då man tvingades hitta nya sätt att få bollen i mål på.
Det jag tänker på i andra hand är konkurrensen i truppen och då framförallt på mittfältet och i anfallet. I Hammarbymatchen var Klarström och Ilola, som i mina ögon startat säsongen mycket starkt, utanför startelvan och då har ändå inte A Svensson anslutit till truppen ännu. Tror att vi med denna bredd och konkurrens tvingar spelarna att göra sitt yttersta både på träning och i match. För att inte tala om längre in på säsongen när den flitiga matchningen gör sig påmind och skador i truppen därmed kommer som ett brev på posten. Från att de senaste åren haft en mycket skadekänslig trupp så gäller nu istället det motsatta, backlinjen undantagen.
I tredje hand tänker jag på Sjöhage som tycks komma från ingenstans till sitt stora genombrott. Kan tänka mig att Bajens backlinje fortfarande drömmer mardrömmar om vår snabbe yngling som förvisso inte fick bollen i mål, men som ändå gjorde det mesta rätt och dessutom bidrar till att vi fortfarande har spelalternativet "boll mot Hasse - passning till djupledslöpare - mål!" kvar i spelsystemet. För att inte tala om det framtida spelalternativet "boll mot A Svensson - passning till djupledslöpare - mål!".
Vilka är då orosmolnen inför fortsättningen?
Tja.konkurrens är ju inte alltid enbart positiv. Vad tycker och tänker egentligen de spelare som ställs utanför startelvan? Hur länge nöjer de sig med sporadiska inhopp med 15 - 20 minuter kvar av matcherna? Svaret på dessa frågor ligger naturligtvis hos Haglund; hur han matchar laget, hur han motiverar spelarna, hur tydlig han är gentemot spelarna beträffande deras betydelse för laget samt hur stämningen är i truppen.
Ett annat orosmoln är det som vi i hög grad drabbades av förra året; den onda cirkeln som innebär att eftersom poängen uteblir så vågar spelarna inte riktigt spela ut vilket innebär att poängen uteblir vilket innebär att spelarna inte riktigt.osv.
Sammanfattningsvis kan sägas att det trots tabelläget blåser härligt positiva vindar kring Elfsborg. Härligt att veta att min klubb ställer upp på sina spelare och inte hindrar någon att prova lyckan utomlands när tillfälle ges. Det är naturligtvis detta faktum som gör att vi förmodligen har allsvenskans mest lojala spelare och därmed också lyckats få hem Svensson och Svensson. Tabellen ser alltså snart annorlunda ut!
