TFF - GAIS 2-2 (1-0)
I en spännande tillställning spelade TFF och GAIS oavgjort.
Strålande solsken och Sveriges allra bästa fotbollsgräsmatta utgjorde fina förutsättningar för en fin fotbollskväll på Vångavallen. Det som följde var dock en närmast thrillerartad tillställning och inte förrän domaren blåste av vågade man andas ut.
Möjligen överdriver jag lite, men det kan vara så att jag faktiskt slog någon form av rekord i att hålla andan mellan matchminut 75 och full tid. Men vi börjar väl från början.
TFF:s lag var det förväntade. Ivo tillbaka i mittförsvaret och Patrik Redo ersatte avstängde Stephen Ademolu.
Det var GAIS som slog avspark men TFF började piggast. Den första kvarten lyckas man hålla bollen hyfsat längs marken och hade några farliga inlägg, främst från höger. Tyvärr uteblev målen. Vi fick under de första minuterna också se en finurlig hörnvariant från hemmalaget som så när hade fungerat hela vägen, men skottet som följde blockerades av försvarsben.
GAIS jobbade sig in i matchen och visade stundtals upp ett fint kortpassningsspel. TFF sjönk tillbaka något och gamla, välkända ovanor tog vid. Långa rensningar från backlinjen mot Alban och Redo. Någon enstaka gång lyckades man vaska fram någon halvchans, men oftast var bollen tillbaka i bortalagets ägo lika snart igen.
Inte förrän man utnyttjade planens hela bredd fick TFF hål på de grönsvarta. En kontring och genombrott från högerkanten ledde så småningom till att vår mittfältsgeneral Jonas Bjurström fick prickskjuta sitt första mål för säsongen. Ett välplacerat skott från strax utanför straffområdet och mitt i en stark GAIS-period ledde plötsligt TFF.
Strax efter blåste domaren för paus. Ett psykologiskt mycket viktigt mål. Sammantaget en jämn första halvlek med mycket kamp på mitten.
I andra är det GAIS som direkt tar befälet. TFF får koncentrera sig på försvarsspelet. Ivo Skiljo visar verkligen hur viktig han är för laget. Jag tror inte han förlorade en närkamp idag och totaldominerar i luftrummet. GAIS äger det mesta av bollen, men det farligaste de vaskar fram är en frispark som tar i överdelen av ribban.
I 63:e minuten anfaller så TFF. Kanske inte för första gången i halvleken, men efter den ganska kompakta bortapressen känns det så i alla fall. Efter en frispark och lite flipperspel fram och tillbaka slår så Ivo (tror jag) en lång lyra mot GAIS straffområde.
På denna lyra gör Alexander Steen ett sagolikt mål. Med ryggen mot motståndarmålet och en storväxt back som rycker i tröjan cykelsparkar han den i mål. Ett mål så helt otroligt vackert att det inte finns adjektiv nog att beskriva det. Helt enkelt bara rätt och slätt fantastiskt. 2-0 till TFF.
GAIS anfaller desperat efter målet vilket öppnar upp lite för kontringar. Några minuter efter Steens konstmål får Alban Jusufi chansen att punktera matchen. Ivo gör en av sina många fina brytningar och Jens Sloth slår en smörpassning á la Jonas Thern. Helt fri med målvakten lyckas dock Alban missa. Vill man vara snäll kan man säga att Jankulovski gör en fin räddning, men så fri får man verkligen inte missa.
Istället för 3-0 får GAIS straff i 75:e minuten. Bollen tar på Ivos hand i straffområdet och det är väl egentligen inte så mycket att säga om det. Brassen Figuiredo sätter säkert straffen och ungefär här slutar jag andas. Måtte 2-1 hålla tiden ut.
GAIS fortsätter att anfalla och det är nästan bara en fråga om när de skall lyckas få in bollen. Inbytte Emil Mårtensson sticker emellan med en fin chans att sätta 3-1 men blir upphunnen innan han hinner sätta bollen i nät.
Minuten senare händer det som man befarade. Inlägg och en alldeles ensam Thomas Heed kan nicka in 2-2 helt utan chans för Rickard Rickardsson. I det här läget är luften slut hos både mig och de flesta TFF:are på plan. Den enda som verkar ha kraft kvar är Ivo Skiljo som visar upp riktig kämpaglöd när han avslutar matchen med ett rejält bandage efter en ihopanickning.
Lyckligtvis misslyckas GAIS forcera in bollen på slutet och jag kan andas ut. Före matchen hade en poäng känts som ett bra resultat, men så som matchen utvecklar sig känns det trots allt som en två förlorade poäng istället för en vunnen. Ledning med 2-0 med kvart kvar skall resultera i tre poäng.
Störst hundhuvud får nog Alban Jusufi bära. En sådan chans som han fick bara måste resultera. 3-0 där och matchen är definitivt över. Men, men sånt är livet. TFF hade inte det rätta flytet idag och sett till spelet så var oavgjort inte speciellt orättvist.
Alexander Steen fick sponsorernas pris som bäst i hemmalaget. Naturligtvis inte helt oförtjänt efter tidernas vackraste mål på Vångavallen men för min anser jag att det inte är något snack om att Ivica Skiljo borde fått priset. En suverän insats av vår lagkapten och Ivo har utan tvekan utvecklats till vår allra viktigaste spelare.
Till slut bara några ord om domaren. Den sista kvarten fick de blå spelarna gult kort så fort en grönsvart trillade. I tur och ordning råkade Alban Jusufi, Mikael Bengtsson och Patrik Nilsson ut för domarens ”gula sjuka”.
Motståndarna kunde dra, slita, rycka, sparka på våra spelare och fånga upp bollen med handen utan att få gult kort. Tidigare i matchen hade dessutom Skiljo fått en mer eller mindre oförklarlig varning. Sammantaget fick gästerna noll kort. I en match där bägge lagen gav och tog så är det naturligtvis lite märkligt.
Startelvan:
Rickard Rickardsson
------------
Dennis Melander
Thommie Persson
Christian Ahlström
Mikael Bengtsson
------------
Alexander Steen
Jens Sloth
Jonas Bjurström
Jimmie Augustsson
------------
Alban Jusufi
Patrik Redo
Byten: Emil Mårtensson (76, Augustsson) och Patrik Nilsson (82, Jusufi)
Publik: 2215
