Allsvenskans fem största besvikelser
SvenskaFans listar helt självsvåldigt Allsvenskans fem största besvikelser så här långt. Vi har utgått ifrån vad lagen gjort – eller inte gjort – utifrån de förväntningar, förhoppningar och förutsättningar som fanns när serien drog igång.
5 – IFK Norrköping
IFK Norrköping gick som på räls genom Superettan säsongen 2007, och det såg bra ut inför återkomsten till Allsvenskan. Men Peking har i stort sett abonnerat på bottenplatsen hela säsongen, och deras ynka två segrar talar sitt tydliga språk: Superettan är en sak, Allsvenskan en annan.
Nej, klassiska Norrköping har inte lyckats leva upp till förväntningarna och får vackert inrikta sig på en ny sejour i Superettan.
4 – IFK Göteborg
Säsongen började bra för IFK Göteborg och bortsett från den snöpliga bortaförlusten mot Ljungskile i den sjätte omgången rullade det blåvita lokomotivet på. Men sedan åkte laget på två smällar mot Elfsborg och Trelleborg, och därefter har det gått knackigt för de regerande mästarna.
Det Blåvitt som många satte som guldfavoriter tillsammans med Kalmar FF, saknar helt enkelt fjolårets tyngd och övertygelse i sitt spel. Kollektivet Göteborg är inte lika framträdande i år, och någon andra guldmedalj på raken blir det inte för göteborgarna.
3 – Djurgården
Fjolårets tredjeplats antydde att Djurgården var på väg tillbaka igen efter svackan 2006. Men årets säsong har varit en besvikelse för Djurgårdarna som förtvivlat försöker hitta tillbaka till svunna tiders vinnande spel.
Inte ens upphausade Rajalakso har förmått lyfta blåränderna, och under en period lyckades DIF bara plocka en seger på tolv matcher. Och det räcker inte långt för ett lag som gärna vill vara lite bättre och lite finare än alla andra.
Djurgården har mycket att bevisa, och framgångarna 2002, -03 och -05 framstår alltmer som en historisk parantes.
2 – Malmö FF
Malmö FF är Sveriges rikaste klubb, och nästa säsong spelar laget på landets finaste arena. Det är däri MFF:s betydelse ligger numera. För rent sportsligt så presterar laget ingenting trots ambitionen att sluta någonstans i tabellens övre skikt.
Sanningen är att sedan Prahl lämnade tränarposten 2005 har det bara gått utför, och nuvarande tränarduon Rolle-Gren har inte lyckats lyfta laget ur den hålighet i marken de föll ned i under Åkeby-åren.
Glädjen lyser med sin frånvaro i MFF-land, och det faktum att en hemmapinne mot Trelleborg eller en bortaseger mot Gefle (trea från slutet!) får såväl MFF-fans som spelare att tokjubla visar hur illa det står till i den forna storklubben.
1 – AIK
2006 var AIK en poäng från guldet. 2007 handlade det om elva poäng, och i år ligger världens bästa Solna-klubb 18 poäng från toppen. Så trots hysteriskt uppskriva värvningar av spelare som Djordjic, Anchén och inte minst Ortiz, och trots AIK:s, i vanlig ordning, höga svansföring blir det ingen guldmedalj i år heller.
Konsekvensen är given: Norling får lämna skutan, och AIK får än en gång börja om på ny kula. Allt är med andra ord som det brukar vara i Gnaget-land. Det vill säga: mycket snack och lite verkstad.
