MFF – ÖSK: Seger.... med darr på ribban.
Vi vann. Med nöd och näppe. Ändå spelade Örebro med tio man i närmare 80 minuter. Trots det lyckades man skaka Malmö fram till och med 93:e minuten då Ofere gjorde 3-1.
Redan före match skojade jag och kompisen om att enda chansen vi har att göra mål är om vi får en straff. Och mycket riktigt kom den också. Cirka tio minuter in i halvleken blev Ola Toivonen ren i straffområdet efter att ha tagit ned ett inlägg på bröstet och kommit förbi sin back. Precis när han skulle sätta dit bollen kapades han bakifrån, straff, rött kort och Örebro tio man för resten av matchen. Ska jag vara helt ärlig tycker jag att reglerna är för tuffa i det fallet. Viss ska det ska vara straff och ja, han borde få ett gult kort. Men att bli utvisad samtidigt känns för hårt. Regelboken borde faktiskt skrivas om.
Innan det hände så hade Malmö tagit tag i spelet och rullat runt bollen. Rick Kruys startade till höger och gjorde faktiskt en bra match så länge han var kvar. Hans holländske kompis Labbe var däremot väldigt ojämn, i början var han rent usel med bolltoucher som man inte trodde han hade i sig, bollen studsade och for åt alla håll utom dit den skulle.
Men som sagt, Malmö fick en straff, Daniel satte den och Örebro spelade därefter med tio man. Efter målet fick i alla fall jag klart för mig vad possession innebär. Örebro fick inte låna bollen och vi gjorde 2-0 efter en hörna. Labbe slog den, Ola förlängde och Daniel gjorde sitt andra mål för kvällen. Kanske var det därför han blev vald till Malmös bästa spelare av sponsorerna. Men vad kan de om fotboll? Jag tycker att Ofere borde ha fått priset, för idag var han bra, med flera fina tekniska nummer som förvånade mig, publiken och kanske till och med honom själv. När han lyckats med sitt tredje nummer växte tuppkammen och plötsligt fick vi en glimt av fotbollsspelaren Edward Ofere, och inte bara löparen, stångaren och köttaren. För urstark, det är han. Idag visade han i flera löpardueller att han är oerhört tung att möta. Trots att han låg flera meter bakom och löpte med bollen, tog han sig fram och kämpade ned sina motståndare. Som tack för sitt slit fick han också göra ett fint mål idag, ett ryck, ett lyft och så var det 3-1.
Men innan dess. Oj, oj, oj!. Vi ledde med 2-0 i halvtid, det såg stabilt ut och vad händer? De får en helt riktig straff efter att Robert Åhman-Persson förföljt, hängt och dragit i en motståndare i cirka tio sekunder. Inte ens gamle Bävern – mittcirkelns kung, om någon minns honom - hade kunnat undgå att blåsa straff. Det måste ha varit årets mest idiotiska och meningslösa tilltag. Fram till straffen hade Malmö haft hand om matchen och ägt bollen i kraft av sitt numerära övertag.
Men det är som vi skojade i halvtid. Med tur kan det bli oavgjort. Och det var faktiskt nära att det blev så också. För när Örebro sätter straffen så tappar Malmö allt spel. Struktur, ordning och reda, självförtroende och metod, puts väck och ut med de hopskrynklade ritningarna genom fönstret. Spela som vi sagt? Vad menas? Det obehagliga var att min kompis sa precis det: Gör Örebro mål så faller Malmö ihop. Han fick rätt.
Rick Kruys spelade ju idag och kollapsen i spelet sammanföll ganska väl med när han gick ut. Inte kan väl en Youtube-spelare betyda så mycket? Här ska jag vara tydlig och säga att det var en ironiskt ställd fråga för jag tyckte han var bra idag. Därmed inte sagt att hans sorti var huvudorsaken till kollapsen. Visst inledde han i semestertempo och tog för lång tid på sig när han fick bollen. Dock tycker jag att han spelade upp sig och visade att han är en fotbollsspelare. Inte bara en löpare i fotbollsskor som det finns alltför många av i allsvenskan. Kanske kan vårt mittfält rentav bli spelande framöver.
Efter straffmålet började en lång väntan på att Örebroarna skulle kvittera, vilket de faktiskt hade en jättechans att göra. Efter att ha kommit helt ren i mitten rakt framför Dusan, fick spelaren felträff och bollen gick över kortlinjen en meter från stolpen. Men så fri han var…Usch. Strax innan dess hade vår målvakt gjort en suverän räddning när en Örebroanfallare kom ren i mitten av straffområdet efter sedvanligt slarv i försvarsarbetet.
När Örebro chansar på kvittering så uppstår såklart lägen för Malmö. Jeffrey hade ett, Agon ett, Ofere ett par och Toivonen, ja vad ska man säga. Han som bar laget på sina axlar i början av hösten är inte lika bra längre. Han är bollkär, tittar i marken, passar i fel lägen och när han gör fel låter han det gå ut över motståndarna. Gult är helt klart en färg han känner igen numera.
Men med allt ovanstående sagt så var det ändå en skön seger. Kanske gör den att kontraktet är räddat. Det gör i alla fall att Roland Nilsson och Hans Gren får det lite lugnare på jobb. Om inte vän av fotbollsordning återigen ska ska upphäva sin stämma förstås.
Som jag skrev i rubriken - en darrig seger - men den satt bra.
