Säsongsbetyg
Nedan följer säsongsbetyg på spelartruppen och tränarparet.
Betygsskala:
1. Underkänd
2. Godkänd
3. Bra
4. Mycket bra
5. Suverän
Målvakter:
Jon Rytterbro (28 matcher) 1+
Överlag en katastrofal värvning med tanke på att han värvades som förstemålvakt. Orsakade många poängtapp med sina enkla misstag och sitt osäkra agerande som spred oro i backlinjen. Gjorde några enstaka, väldigt få, bra matcher – därav ett litet plus till det underkända betyget.
Ivo Vazgec (2 matcher) 2
Fick chansen när Jon tabbade sig för mycket och för ofta. Ivo släppte in ett mål på två matcher men petades sen med förklaringen att han kostade oss två poängen då han tabbade sig vid Mjällbys kvittering. Visst det var en tabbe, men ska man köpa ”Borkens” resonemang borde väl Jon befinna sig långtifrån Assyriskas trupp? Ivo var helt okej i mina ögon, innehar en större pondus och säkerhet än Jon.
Försvarare:
Martin Lorentzson (29 matcher) 4+
Följde upp den fina debutsäsongen ifjol med en ännu starkare i år. Martin är helt enkelt för bra för serien. Kul är att han tydligen aldrig slutar utvecklas – han har spelat i en högre serie varje år. Från division fyra till Superettan. Allsvenskan nästa? Hoppas inte det. Det är en spelare som alltid behåller lugnet, står rätt defensivt och är vass i sina offensiva räder längs kanten. Har även spelat, yttermittältare, anfallare och mittback i år – och presterat med bravur, oavsett position. Lagets absolut jämnaste spelare.
Fredrik Samuelsson (15 matcher) 3
Inledde säsongen utomordentligt. Agerade som den verklige ledaren i mittförsvaret. Var stabil och säker. Sen kom skadan som inte Assyriska kunde handskas med. ”Fredde” var borta i över tio matcher. Problemet var inte att försvaret blev sämre, som tur var gick reserverna in och gjorde ett fint jobb, men ledaren Samuelsson saknades och skadade lagmoralen. När han väl kom tillbaka var formen inte den bästa – dessutom petat i avslutningen av säsongen efter den dåliga insatsen mot Åtvidaberg borta. Vårsäsongen var kanon – hösten kantad av skador och formletande.
Filip Bergman (27 matcher) 3+
Inför säsongen var Bergman hånad och uträknad, inklusive av mig, det får vi alla käka upp. Killen förtjänar upprättelse. Gick från klarhet till klarhet ju längre säsongen led. Grym på huvudet och otroligt rutinerad i sitt positionsspel. Fina uppspel emellanåt. Enda nackdelen är osnabbheten. Kanske var det en riktig och hel vinterträning som behövdes för att vi skulle få se den riktige Bergman?
Pierre Bengtsson (9 matcher) 3
Skadade sig på försäsongen och var borta fram till sommaren. Och när han väl var tillbaka mot slutet av säsongen var det inget fel på formen. Var oftast stabil och behövdes när ”Fredde” inte var på topp. Rutinerad.
Lamin Conateh (14 matcher) 3-
En spelare som verkligen blandar och ger. Kunde göra suveräna matcher följt av riktiga plattmatcher. Problemet med Lamin är koncentrationen. Kan göra en perfekt match i 80 min för att sedan slappna av och göra ett misstag eller två som blir avgörande för utgången. Det är synd, för det är en grymt bra mittback i sina bästa stunder. Brutaliteten, aggressiviteten, viljan och beslutsamheten är beundransvärd.
Alex (26 matcher) 4
Gick också från klarhet till klarhet. I början av säsongen fanns det brister i försvarsspelet då alltför stor kraft lades på offensiven (som var utmärkt) – men visserligen var det taktiken. I samband med Batans ankomst fick Alex koncentrera sig mer på försvarsspelet – något han utvecklat stort under säsongen. Idag är Alex en bra vänsterback med hyperfarliga inlägg/hörnor/frisparkar. Ett vasst vapen i den moderna fotbollen.
Elias Merkes (14 matcher) 1
Tyvärr, det gör ont att klanka ner på de egna produkterna, men årets säsong är så långt borta som möjligt från fjolårets, då Merkes slog igenom och tog plats i startelvan. Har varit seg och klantig i år. Såg periodvid överviktig ut. Jag hoppas det bara var ett mellanår och att utvecklingen går framåt. Något vi måste acceptera är att han inte skall spela på någon kant utan enbart central – där gör han sig mest rättvis.
Sargon Simonsson (11 matcher) 2
Helt okej säsong av Sargon. Har inte blivit så mycket speltid men den han väl fått har han tagit vara på. Har spelat enkelt och gjort sitt jobb helt enkelt.
Mittfältare:
Eddie Moussa (29 matcher) 2-
Gjorde en helt okej, snudd på bra, vårsäsong. Hade självförtroendet, viljan och aggressiviteten – vilket bidrog till lagets kantspel. Men allt försvann efter sommaren och det är ett under att han fick fortsatt förtroende match efter match när en spelare som Aziz fanns tillgänglig på bänken. Eddie spelade helt utan självförtroende i slutet. Och mot slutet var det bara destruktivt för hela laget. Tjänstefel av tränarna att ha kvar honom från start. Vårsäsongen väger upp Eddie till ett ytterst svagt godkänt.
Andi Toompuu (24 matcher) 3
Fick en skada tidigt i säsongen och tappade formen. Sista tio matcherna var han väldigt viktig i den defensiva mittfältsrollen. Kämpade, slet och vann mycket närkamper. Behöver bara utveckla sitt offensiva spel för att bli riktigt bra – då har vi en blivande lagkapten i Andi.
Dennis Östlundh (24 matcher) 4
Det visade sig hur viktig Dennis är för Assyriska när han skadade sig och var borta i fem matcher. Mittfältet tappade sin organisation och sitt ledarskap. Något som påverkade lagets prestationer negativt. Med Dennis tillbaka höjde sig laget. Har avgjort flera matcher i år och varit riktigt bra stundtals. Främst är han viktig för moralen.
Martin Åslund (20 matcher) 1
Totalflopp. Oengagerad, slö och rent ut sagt usel! Bryt kontraktet!
Aziz Corr-Nyang (14 matcher) 3
Märklig säsong för bolltrollaren. Missade i princip halva säsongen på grund av landslagsuppdrag. Något som fick förödande konsekvenser för Assyriskas kantspel. Hamnade i konflikt med ”Borken” och fick inte starta tillräckligt ofta – men när han väl spelade gick det undan. Irrationell och snabb som han är skapade han stora ytor för sig själv och för sina medspelare. Nätade bland annat två gånger mot Häcken.
Stefan Batan (14 matcher) 3
Kom på lån när sommarfönstret öppnades. Tillförde fart och beslutsamhet till vårt kantspel, för att inte tala om vilja och aggressivitet. Kunde ibland bli lite enformig och lättläst. Men med sin snabbhet och sina fina inlägg blev det oftast farligt. Vore en kanonvärvning inför 2009.
Narsai Shaba (10 matcher) 2
Fick chansen tidigt under säsongen och gjorde helt okej ifrån sig. Spelade väldigt moget med tanke på sin ringa ålder och för att vara debutsäsongen. Potential finns – förhoppningsvis tas nästa kliv kommande säsong.
Nahir Besara (9 matcher) 2+
Blott 17 år gammal och kapten i p-91 landslaget. Kanske den största talangen sen Kennedy. Är otroligt skicklig med bollen och innehar ett brett fotbollsregister. Fick smaka på seniorfotbollen i år. Nästa år kommer fler steg att tas. Behöver bygga på sig lite bara.
Anfallare:
Göran Marklund (29 matcher) 2
Inledde säsongen fint men tappade extremt mycket mot slutet. Måltorkan Göran hamnade i fällde oss. I flera matcher kunde han ha avgjort, bland annat mot ÖIS hemma. Trots måltorkar spelade han hyfsat bra med sin intelligenta spelstil, men det räcker inte – en anfallare måste göra mål, speciellt när chanserna dimper ner titt som tätt. Börjar komma upp i åren. Sju mål på 29 matcher är inte tillräckligt.
Dinho (26 matcher) 3
Vilken start på sin sejour i Assyriska! Tog alla med storm. Öste in mål, kämpade som en dåre och var helt magnifik i vissa matcher. Sen hände något efter sommaren. Finns en hel del teorier om varför Dinho plötsligt slutade producera – men de struntar vi i. Faktum är att han tappade självförtroende helt, vems fel det är kan jag inte svara på. Men att bänka honom är nog inte rätt medicin. Brassar är kända för att vara känsliga, de behöver stöd. Dinho var extremt viktig för vår anfallsspel med sin aggressiva och irrationella spelstil – den skapade ytor för alla. En sådan spelare måste få känna förtroende även om det inte går bra. Mot slutet var han rätt dålig, tyvärr. Slutade på tio mål.
Mattias Genc (13 matcher) 2+
Ung och lovande. Tog flera steg i sin utveckling i år och är den tredje egna produkten som fick göra sin debutsäsong. Gjorde två mål till slut och det var viktiga mål. Första innebär tre poäng mot Enköping och det andra spiken i kistan borta mot Bunkeflo. Är mogen i sitt spel och har ständigt blicken mot målet – ett positivt tecken för en anfallare. Här finns också stor potential.
Xhevdet Llumnica (18 matcher) 2
Vad ska man säga? Var fet i början av säsongen, kom tillbaka och hittade formen. Nätade fem gånger – men sen kom skadan som höll honom borta en längre period. Kom återigen tillbaka överviktig och tog tid på sig att finna formen igen. Lyckades göra ytterligare två mål till innan säsongen var slutspelad. Har härlig bollbehandling och är väldigt stark med bollen. Men fysiken måste hållas intakt.
Tränarparet 3-
Nykomlingar och en fjärdeplats, inget dåligt facit egentligen. Men med tanke på hur säsongen utvecklades och att det visade sig att vår befintliga trupp håller för ett avancemang är man lite besviken på hur vi avslutar säsongen. Tränarna har en del i det med många konstiga beslut kring målvaktsposten, Aziz och Dinho. För att nämna några exempel. Samtidigt har man lyckats etablera ett fantastiskt fint spel som inneburit dominans i nästan samtliga matcher under året. Förutom borta mot BP, där vi inte hade något att säga till om, har vi fört matcherna. Assyriska är ett spelande lag – men kanske är det vad som fäller oss? Jag vinner hellre turligt med 1-0 än att bjuda på propagandafotboll och släpper in 1-1 på övertid. Visst kan man kombinera dessa komponenter, men ibland måste man ta på blåstället och glömma tekniken. Just tekniken är inte lösningen i alla situationer. Bra tränare ska ha känsla för sådant och kunna ändra taktiken.
Trots en del missar finns det potential i ”Borken” och Edmond. Jag tycker vi ska satsa på kontinuitet och förnya vårt förtroende gentemot dem. De har något bra att bygga vidare ifrån. Vi måste tänka Kalmar. Det bär mot framgång.
