Gud är rättvis!
Eddie jublar efter sitt 3-0-mål

Gud är rättvis!

Gud är rättvis! Det var det första som kom över mig när Oferes strumprullare tog på en tuva och studsade över Fredrik Sundfors i sundsvallsmålet. Där fick han för alla idioträddningar han tidigare gjort mot MFF!

Sen skämdes jag lite, eftersom jag faktiskt gillar Sundsvall. Inte för att de spelar en bländande fotboll, utan mer för att jag vill att det är kul med en allsvenska som når över så stora delar som möjligt över Sverige. Så att inte slaget om Lennart Johanssons pokal begränsas till en angelägenhet bara i Stockholm Göteborg och Skåne. 

Nåja, det var ju en matchrapport jag skulle skriva, men det är lätt att flyta ut en dag som den här som kanske var sista allsvenska matchen på Malmö Stadion, eller kanske Ola Toivonens sista match i MFFs tröja och där MFF gjort 6 mål för andra matchen i rad. 

Det började som vanligt med ett MFF, för dagen klädda i vita tröjor, som satte högt tempo från start. Efter bara några minuter rann Guillermo Molins snyggt igenom centralt och satte bollen lite slarvigt just utanför Sundfors högra stolpe. Just Guille var på hugget idag. Flera av de farligheter som hemmalaget skapade hade sin upprinnelse från hans fötter eller löpningar. Men, som vanligt, efter tio minuter verkar det som om MFF tappat lite av intresset och Sundsvall släpps onödigt in i matchen. Det vittröjade mittfältet sluter springa och står mest och tittar på medan Sundsvall försöker bryta igenom. Som väl är är både Sandqvist och försvaret på tårna så norrlänningarna fastnar för det mesta på Dixon eller Ulrich. Och just som man ska till och börja oja sig för bänkgrannen om ”att MFF alltid släpper greppet efter en bländande förstakvart” snurrar Guille till det. En snygg passning ut till Ulrich som dragit sig ner mot Sundfors kortlinje. Ulrich satsar på ett hårt inlägg längs marken. Bollen går rakt igenom sundsvallsförsvaret, mot bortre stolpen där Ofere offrar sig och liggande stöter in den med skenbenet. Det har gått 22 minuter och MFF leder med 1-0. 

”Bara de nu inte slår sig till ro och sätter igång hönsgården nere hos Sanqvist” hinner man precis tänka innan Ola Toivonen får en passning långt nere ifrån det egna försvaret. Ola når fatt den just utanför Sundsvalls straffområde och lurar Sundfors och hans försvar både en och två gånger innan han retfullt lyfter in bollen i nät. 2-0 till MFF och det har bara gått några minuter sedan förra målet och vi 6591 åskådare på Stadion ser ut som fågelholkar i ansiktet när vi förvånat tittar på varandra. Är det verkligen spöket ”Fredrik den förskräcklige” som står i Sundsvalls mål? 

Ännu mer frågande blir vi när Ofere ett par minuter senare sliter sig fri (ännu en gång är upptakten en lång passning får egna försvaret) och drar på för alla Nigerias kungar och fosterland och sätter bollen kanon i krysset från 35 meter. Inte! Skottet han får på har faktiskt knappt styrfart och ser ut att vara på väg mot hörnflagga när bollen träffar en grästuva och hoppar upp så att Sundfors i ren reflex viftar till med armen så att bollen återigen ändrar riktning. Rakt in i eget mål. 

Hade detta varit för ett par år sedan hade Sundfors vid alla tre målen svarat för fantomräddningar och det hade istället stått 1-0 till Sundsvall. Men så här vid kanske sin sista elitmatch tar Stadions gräsmatta sin hämnd på spöket Sundsvall. I dag spelar det ingen roll om det så hade stått elva Sundfors, tre Wiland och en Wastå i vägen. Alla bollar hade gått in. Titta själv på statistiken. MFF hade åtta bollar på mål - sex av dem gick in! 

Okej, men låt oss nu inte gå händelserna i förväg. Innan halvtidsvilan hinner även Daniel med att göra en attack mot Sundfors. Men eftersom Dannen skjuter rakt på ”spöket” hinner det inte flytta sig utan kan rädda utan problem. Med en 3-0 ledning i pausen undrar vi på Södra sitt om vi kommit rätt. Är vi verkligen på Malmö Stadion och är det MFF som spelar? Borta är ju all räddhågsenhet. Passningarna hittar rätt och knappt några misstag i försvaret. Inte ens Sankan får oss att sitta med andan i halsen. Nåväl tänker vi, det är ju trots allt en halvlek kvar. Mycket kan hända ännu (minns Gefle borta 2006). 

När spelarna kommer in på plan för andra halvlek har Labbe gått ut och ersatts av Mike Jensen. Hur ska det gå? Tänker vi oroligt. Men det dröjer bara ett par minuter så känns det lugnt igen när Ola håller på att dribbla in en boll i Sundsvallskassen. Sista touchen misslyckas, men det tar han snabbt igen ett par minuter senare efter en snygg frispelning från Molins. Helt ren med Sundfors sätter OT 4-0. Det är spiken i Sundsvallskistan. Och även om resten av matchen nästan är en ren defilering mot seger, visar Ulrich & co vid flera tillfällen att de ändå inte tänker ge Sundsvall något gratis. De få gånger Sundsvall försöker öppna norrlandsfönstret igen står Sankan där och tar allt. Säkrare än under någon tidigare match i MFF-tröjan. 

Efter 65 minuter verkar det som om även Roland Nilsson känner sig trygg med dagens MFF. Molins, som kanske har gjort sin bästa match i år, får gå ut till förmån för Touma. 10 minuter senare är det Agons tur att få gå in när en tröttkörd Ofere lämnar plan. Samtidigt börjar publiken sjunga ”Mera, mera mål”, en önskan som hörsammas av både Touma och Agon som sätter vars ett - Touma efter en snygg sprint från egen planhalva och säkert avslut bredvid Sundfors, Agon på en snabb kontring. 

En snygg avslutning på 2008, men också en bra början på 2009, med två unga framtidsmän som målgörare. 

Så, HIF, Kalmar, Göteborg och ni andra, nästa år… Då djävlar!
Alla till Swedbank Stadion! 

Ett par reflektioner från polarna på Södra sitt:

Andreas M: Idag var det klasskillnad. MFF hade en bra isntällning och fortsate jobba trots att de hade övertaget. Laget har verkligen gjort en stark avslutning. Hoppsa de tar det med sig till nästa år! Toivonen var dagens spelare.

Jörgen O: Äntligen! Det är första gången i år där man inte sitter och är ängslig under andra halvlek.

Jack M: Om tanken med säsongen var att inventera spelarmaterialet så har RolleGren fått sina svar. Idag ser vi också vad självförtroende betyder. Även de som egentligen inte håller följer med på framgångsvågen. Men MFF behöver förstärka till nästa säsong. Idag var Dixon kungen, han gjorde allt rätt!

Mikael Frohm2008-11-09 21:55:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF

Friday I’m in love: En passionerad MFF-supporter från andra sidan Atlanten