GF-Krönikan: AIK:s styrelse gjorde självmål
Per Bystedt och Lars Rekke är två pressade män som har ett par tunga veckor framför sig. För deras egen överlevnad behöver de få supportrarna på sin sida igen.

GF-Krönikan: AIK:s styrelse gjorde självmål

Per Bystedt och AIK:s styrelse gjorde den tionde november 2008 till en kaosfylld dag. Samtidigt gjorde de ett prydligt självmål på sig själva. Nu står ledningen inför en extremt svår uppgift. Att ena AIK.

Att hålla på AIK känns ibland som att vara i ett destruktivt förhållande.
Du lever med en vrålsnygg dam/man där det intima förhållandet är obeskrivligt bra. Men samtidigt finns det en stundtals fullkomlig obalans i det sociala som omöjliggör något särskilt bra långsiktigt.
Antingen genom ett självdestruktivt beteende hos någon av parterna. Eller tack vare yttre faktorer. Eller både och.

Precis så känns det ofta med AIK.
Den tionde november 2008 kommer nog summeras som en av de mest tumultartade AIK-dagarna genom tiderna. För sällan har så mycket hänt på en dag. Ni vet om det redan, men låt oss summera händelseförloppet.

* Rikard Norling fick sparken dagen efter att AIK vunnit borta mot GAIS i Allsvenskans sista omgång
* Charlie Granfelt fick sparken dagarna efter att ha gett en öppen intervju på GF 
* Ola Andersson avgick
* Nebosja Novakovic avgick tillsammans med Rikard Norling.
* Mikael Stahre tillsattes som ny tränare

Hur tänkte dom egentligen?
Allt detta på en och samma dag. Och då har jag inte ens räknat in den kalabalik som pågick i samband med presskonferensen, eller innan. Efter fyra relativt lugna år var det tydligen bestämt att vi skulle spola tillbaka klockan till de hysteriska första åren på 2000-talet. Det där magiska ordet kontinuitet, som verkar bli årets ord efter Kalmar FF:s framgångar, har pyst all världens väg... De ord som kom från AIK för inte alls länge sedan var att vi inte nödvändigtvis skulle vinna guldet varje år. Däremot bygga en grund för att vinna guld. Det pratades om långsiktiga femårsplaner, tålamod, satsningar som äntligen skulle bära frukt för ekonomin... Magiska ord med tanke på den vardagen vi AIK:are länge levde under.
Den spontana tanke som kommer upp så här efteråt är i form av en fråga.
Hur tänkte dom egentligen?

Per Bystedt inbillade sig att folk skulle tro att han och AIK:s styrelse bestämde sig för Mikael Stahre först i söndagsnatt. Då ringde de Rikard Norlings påläggskalv för att erbjuda honom jobbet som ny AIK-tränare.
För det var verkligen nödvändigt att ringa honom mitt i natten.
Med tanke på att nästa seriematch är först om sex månader.
Och i synnerhet när Bystedt svarade på följande vis om hur Expressen kunnat avslöja Stahre som ny tränare redan i augusti:
"Någon är synsk....men det är mycket rykten i denna klubb. Det är besvärligt att sådana saker läcker ut."

Och den sportsliga utvärdering som skulle ske först efter säsongen, den som AIK tjatat sig blåa i ansiktet med som försvar när ryktesspridningen började om sparkningen av Norling... Uppenbarligen tog det Per Bystedt och styrelsen några timmar att utvärdera att hela säsongen varit undermålig och att även Charlie Granfelt skulle få sparken.
Hur tänkte dom egentligen?

Jag kommer inte ifrån faktumet att AIK:s utvalda herrar skött den här situationen bedrövligt. Tajmingen är allt annat än optimal och de uttalanden som gjorts är i vissa fall dörrar som bara ber om att få sparkas in.
Exempelvis valde ledningen att ge Ola Andersson fullt förtroende. Detta gjordes utan att någon tog bladet från munnen och förklarade varför Andersson skulle få stanna och Norling gå. Det krävs knappast en rådgivare av högre klass att inse att det skulle bli en hel del upprörda känslor när fansens favorit fick sparken, medan målet för den största kritiken fick en förtroendeförklaring. Dessutom när Norling själv, i typiskt små ordalag för honom, erkände att stödet från Ola Andersson inte varit det bästa.
Hur tänkte dom egentligen? Trodde dom att allt skulle slätas över bara för att en annan symbol för kritik, Charlie Granfelt, också fick sparken?

Styrelsen har gett sig själva en uppförsbacke
När AIK är i fullständig splittring är det otroligt viktigt att styrelsen med Per Bystedt i spetsen lyckas ena klubbens alla fraktioner.
Risken är annars att vi går in i en likartad spiral jämfört med den vi fick leva med i början av 2000-talet. Frågan är dock om styrelsen innehåller rätt konstellation och har rätt kunskap? Charlie Granfelt gav själv en antydan på vad han tyckte i intervjun för GF:
"Min personliga åsikt är att det vore bra med en person med fotbollskompetens i styrelsen".
Har Per Bystedt samtidigt den mentala styrka som krävs för att reda ut allt? Jag är långt ifrån säker efter hans smått naiva ledarskap i krisen som uppstått. Men jag hoppas att han visar den styrkan. För AIK skadas av mer turbulens. Det blir dock väldigt tufft.
AIK:s styrelse gjorde ett rejält klavertramp i deras agerande under måndagkvällen. Den uppförsbacke de nu står inför har de skapat själva. Längst upp på den står supportergrupperna i form av AIK-alliansen som ett gigantiskt hinder, långt ifrån lättflörtade. Den rök alliansen såg visade sig ha en hel del eld i AIK.

För AIK-Alliansen är det en prestigeförlust att förlora kampen om Rikard Norling. Samtidigt har man lyckats förmedla ut att allt inte står rätt till i klubben. Tyvärr drunknar en del av deras resonemang när fokus hamnar på något annat, som när det blev kalabalik på presskonferensen. Media älskar, som vi alla vet, när sådant händer i AIK. Det är synd. För fokus hamnar på det negativa, istället för det engagemang gruppen haft.
Alliansen spelar en fortsatt viktig roll de närmsta veckorna. Om de nu väljer att inte stödja Per Bystedt och delar av styrelsen är det viktigt att de lyckas lyfta fram bra alternativ som ersättare. Annars riskerar man att göra samma misstag som Järnkaminerna gjorde när de kritiserade Bosse Lundquist i september.

Vi står inför ett par intressanta veckor.
Klarar vi av mer tumult, eller kommer vi kunna ena leden?

Alexander Strigén2008-11-11 08:00:00
Author

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan