Förändringens vindar måste blåsa! Del 1(2)
Diskussionens vågor har gått höga om varför det blev som det blev i år. Ska försöka ge mitt bidrag till denna viktiga debatt. Mycket måste förändras, men inte allt. Vi har också något att bygga på!
För att få lite ordning på denna analys, så börjar jag med en övergripande probleminventering. Utifrån de problem som finns kan man lättare se var och hur förändringens vindar måste blåsa, för att skutan ska gå åt rätt håll, istället för att sjunka.
Organisationen
Här kan ett förskolebarn se att det finns stora problem. I grund och botten verkar problemen handla om ren och skär amatörism. Det började redan i premiären, där någon glömt att köpa in en räknemaskin. Man släppte in fler åskådare, än det fanns plats för. Laget tappade fokus i sin uppladdning. En del supportrar som jag själv fick sitta i en trappa, och känna en förnedring i dubbel bemärkelse. Ingen lyckad start på något sätt! Fler exempel finns på amatörmässighet. En av mina nyfunna vänner i Exilsnokarna, Fredrik, sökte medlemskap i föreningen IFK början av året. Det tog över ett halvår innan bekräftelse och inbetalningskort kom. Vem vill betala full avgift för ett halvår? Eller vem vill betala fullt pris för en bio, men bli insläppt efter halva filmen? Mitt under en match kan också en vattenspridare sätta igång, så att matchen får avbrytas ett tag. Givetvis under direktsändning så att hela Sverige kan skratta! Små, små exempel på misstag/missöden som påverkar laget och oss supportrar. Men samtidigt ett symptom på att något inte står rätt till.
Problemet till organisationen, började nog redan föregående år. Varför var vi så dåligt förberedda? En organisation i ett fotbollslag, ska underlätta för laget och tränarna att prestera så bra som möjligt. Långt innan säsongen 2007 var klar förstod de flesta, att det skulle bli spel i högsta serien. Vi hade mer tid på oss än våra konkurrenter. Mer sponsorpengar än alla andra lag tillsammans. Publiksnittet på hemmamatcherna var nästan dubbelt så högt, som den förening som var tvåa i publikligan. Det var alltså inget fel på förutsättningarna. Snarare tvärtom! Men fanns det någon som hade ett övergripande ansvar? Mikael Andersson visste att han skulle flytta hem till Storstaden, och hade kanske tankarna redan där. Men det kan inte ha varit enda skälet till att det organisatoriska misstagen blev så många. En av många förklaringar kan finnas under det tredje problemområdet. Men finns det problem, så finns det också lösningar!
Laget och tränarna
Ja, vad ska man skriva om man söker en probleminventering, under den här rubriken. Alla som besöker den här sidan regelbundet och sett matcherna, vet hur problemen sett ut. För tidigt insläppta mål, lika med dåligt fokus. En tränarkarusell, som i alla fall undertecknad aldrig sett maken till. Ett lag som består av 11 olika spelare, utan att vara ett lag. Det fanns undantag under perioder av vissa matcher, där det stundtals såg riktigt bra ut. Det fanns en match där alla stod upp för varandra, där man spelade som en enhet. Trots att man som vanligt släppte in ett tidigt mål, och snabbt ytterligare ett så vann man ändå. Här kan det finnas ledtrådar, för vad som behöver göras till nästa år. Matchen är givetvis den sista mot Hammarby, som inte gällde någonting förutom hedern. Vissa individer fanns inte heller på planen i den matchen, ingen nämnd ingen glömd. Men alla vet vilka jag menar.
Sluttabellen ger viktig information. Vi gjorde fler mål än både GAIS och Djurgården, men släppte in flest mål av alla lag. Att ställa om, från att under en hel säsong vara ett anfallande lag, till att nästkommande vara ett försvarande är en stor omställning. Men att så skulle bli fallet kan inte ha varit någon överraskning, för dem som hade ansvaret. I del 2 kommer jag redogöra mer, för vilka förändringar jag skulle vilja se. Men redan nu kan en gammal sanning avslöjas: Alla bra lag byggs bakifrån!
Vår Historia
12 SM Guld har Peking, hur många Guld har ni? Så bra som gamla Peking, det kan ni aldrig bli! Man sjunger nog inte den här ramsan så ofta i klubbhuset. Däremot sitter den i väggarna bokstavligt talat. Slutet av ramsan, inga blir så bra som vi. Då behöver man inte heller ha någon ödmjukhet, vi vet ju bäst eftersom vi är bäst. Vi är ju också störst i stan! MEN HALLÅ, DET STÄMMER INTE!! Störst i stan, javisst, men bäst det var för länge länge sedan. Det senaste SM Guldet vann vi på en straffsparkstävling 1989. Finalmotståndarna Malmö hade vunnit serien. Hade mål på bortaplan räknats dubbelt vid lika resultat, hade MFF vunnit Guldet. Guldet dessförinnan vanns 1963, samma år som president Kennedy mördades. Vi ska vara stolta över vår historia. Samtidigt kan det vara klokt att lägga in historieboken i arkivet. Det var en annan tid, med helt andra förutsättningar. Dags att leva i nuet, och titta framåt!
