SM i pajkastning
För ett inte allt för långt tag sedan var diskussionen om sportjournalisters existensberättigande aktuell. Nu har ”bloggarna” istället förklarat krig mot varandra.
Är det något som gör mig trött så är det när folk tar sig själva på för stort allvar. Fotboll har blivit mer ”business” än någonsin. Fotboll säljer. Faktum är att det antagligen säljer minst lika bra som sex nu för tiden. Det pratas ju faktiskt ofta om ”fotbollsporr”…
För ett litet tag sedan rådde det vilda diskussioner om fansskribenter kontra sportjournalister. Den ena sidan hävdade att den andra inte var passionerad och inte visste ett skvatt mer än vad fansen gör idag. Den andra sidan menade att den första var oseriös och egentligen inte hade någon som helst rätt att hacka på dem. Att denna diskussion ens kom att bli så seriös.
Säga vad man vill om ”Idol” och alla andra sentida påfund. En gång varje år koras en vinnare i ett program som skall ta fram nästa stora popstjärna i Sverige och helst i världen med för den delen. Har någon vinnare blivit världskändis än? Jag kommer säkerligen att få äta upp mina ord någon gång – eller inte.
En gång i tiden skrev Marcus Birro en blogg här på SvenskaFans. Jag gillade Birros blogg riktigt mycket, inte för att jag alltid höll med eller så. Birro lyckades fånga en sida av ”il calcio” som jag endast har upplevt på plats i Turin tidigare. Fotboll i Italien är inte bara fotboll, det är en del av samhället. Det är synd och skam att Birro fick utstå personliga påhopp och hatmail bara för att folk med andra åsikter inte kunde tåla att han fick det utrymme han fick.
Även Janne Josefsson verkar tycka att det var dags att rensa upp lite i sportjournalistiksträsket och ägnade ett program om ”kårens” förhållande till Lasse Lagerbäck och andra idrottsprofiler. Visserligen tyckte jag att Lagerbäck inte hade rätt i allt han sa. Däremot kan jag inte undgå att verkligen sitta och skratta åt att alla sportjournalister som får sitt jobb att låta som något så otroligt viktigt. Något att jämställa med en utrikeskorrespondent i Irak eller i Indien.
Vakna upp. Ni är en del av dagens underhållningsbransch. Ni är inte en samhällsviktig del som skulle leda till ett demokratiskt underskott om ni avskaffades. Ta inte er själva på så förbannat stort allvar hela tiden. Fotboll är inte livsviktigt. Det är underhållning. Ni är en del av underhållningen. Om Birro kunde få ägna sig åt att skriva underbara alster och ordlekar om italiensk fotboll och sluta behöva ägna sig åt att bråka med de andra herrarna.
Robert Laul, helt ärligt så bryr jag mig inte om hur många mail Birro har skickat till Aftonbladet. Att försöka göra bort en person på det sätt som du försöker är, och kommer alltid att vara, helt otroligt omoget och förkastligt, osmakligt och fånigt.
Nu när jag har skrivit detta så känns det som om jag tar mig själv på för stort allvar. Jag lovar att lägga av med det om ni, Ekwall, Laul och Birro kan återgå till att vara en del av underhållningen och inte ta era fotbollsbloggar på för stort allvar.
