Löjliga veckan: Bengtsson och Touma
I den andra upplagan av Löjliga Veckan kollar vi närmare på MFF:s backlinje. Vilka spelartyper behöver vi egentligen och vore Rasmus Bengtsson ett bra alternativ? Jag ser tillbaka på Anders Anderssons insatser som mittback och hinner även med att fundera över hur Sharbel Touma hade passat in i Malmö FF.
MFF:s värvningspolicy gällande mittbackar har på senare tid liknat hur en fattig student köper lösgodis dagen innan csn-lånet trillar in på kontot. Man satsar på saker som inte väger mycket, men mycket kvantitet. Sen när man ska betala ser man att man ändå hade tio kronor till att köpa för, så man borde nog ändå ha köpt lite tyngre pjäser. Det värsta är att man köper skiten på en dyr närbutik istället för på City Gross. Så det blir dyrt ändå.
Anders Andersson var duktig, det kan ingen ta ifrån honom. Men man glömmer nu att han ändå var bidragande till många baklängesmål. Det hände tämligen ofta att motståndaren lätt satte den långa bollen i ytan mellan honom och Safari och där kunde en anfallare dyka upp och dra in bollen. Anders var helt enkelt tjugo centimeter för kort vid sådana lägen, dessutom agerade han vissa stunder ganska nervöst i positionsspelet.
Jag vill inte förringa hans insats 2006, han var bäst i MFF (säger ju i och för sig inte så mycket) det året, men när mina medsupportrar kallar beslutet att inte förlänga med honom för "oförståeligt" eller en "skandal", ja då håller jag helt enkelt inte med.
MFF har tyvärr satt sig i en pekuliär (det ordet existerar nog inte) sits i och med att vi har köpt in två spelare under 2008 som ska vara mittbackar. Samtidigt har man sedan innan ett mittbackspar som under säsongsinledningen fram tills matchen mot Helsingborg på bortaplan faktiskt ändå agerade riktigt bra. Tyvärr är inte Jimmy Dixon en mittbackstyp Roland verkar tycka om, för ärigt talat så kändes det som om Roland mest gick runt och väntade på att Dixon skulle göra bort sig så att han kunde peta honom. Så fort Dixon gjorde det så petades han.
Roland verkar vilja ha bollsäkra och lugna mittbackstyper. Inga rivjärn, snarare intelligenta Cannavaros. En bra idé i sig, men tyvärr kastades Åhman Persson för snabbt in i en omskolning medan Markus Halsti faktiskt bara var för dålig. Jimmy Dixon har agerat helt OK med tanke på försvarets totala kollaps rent organisatoriskt, medan Gabriel faktiskt mer eller mindre var fläckfri som mittback.
Jag ser det som orealistiskt att MFF köper in en till mittback i år. Det känns som om Roland vill ge de fem mittbackar vi har nu mer tid och en halv säsong att visa vad de kan innan man bestämmer sig för inköp. Frågan är egentligen vilka spelare man ska ge mest tid? Dixon och Gabriel var ju egentigen bäst ihop. Åhman Persson fick dock mycket speltid under säsongsslutet då han även med nöd och näppe kunde ses som godkänd. Samtidigt vill man uppenbarligen inte ha Gabriel och Åhman Persson tillsammans eftersom man då får två vänsterfötter, något som begränsar uppspelsvarianterna (hur många storlag i Europa klarar sig med två högerfotade mittbackar är uppenbarligen en gåta) och gör laget mer lättläst.
Det har ändå ryktats lite smått i media om Rasmus Bengtsson, jag vet inte om de ryktena har något grund eller om det bara känns säkert att nämna MFF i alla transferspekulationer, men som en spelartyp så tror jag inte att Rasmus skulle passa bra i MFF. Det är en tämligen begränsad spelare, han är inte mer än OK på fötterna och inte särskilt snabb. I luften är han medioker, men det är i positionsspel och närkampsspel han har sina styrkor.
Jag säger som så, jag är helt säker på att Dixon, Gabriel och Åhman-Persson skulle lyckas lika bra i Prahls försvarssbygge som Rasmus Bengtsson. Frågan är om Bengtsson skulle vara något att ha i ett lag som förväntas ha mycket boll, som ska skapa possession från backlinje och uppåt och som dessutom spelar ett system där backarna ganska ofta kommer få hamna i lägen där de inte får understöd från lagkamrater?
Vi har spelare i backlinjen som har egenskaperna för att klara av de uppgifterna, men jag tror personligen att det är tränarna som brustit i försvarsutlärningen.
Det andra minirykte som fått lite fart under veckan är Sharbel Touma och hans vara eller icke vara i MFF. Det snackades om att han enbart ville spela i huvudstaden, något han dock avfärdade som en tidningsanka. Roland Nilsson trodde att han enbart var aktuell för en stockholmsklubb, men sa att det är en intressant spelare som man ska kolla på.
En intressant spelare är han indeed Sharbel Touma. Jag ska inte säga för mycket eftersom jag bara sett honom spela tre gånger efter att han lämnade allsvenskan sist, men alla de gångerna imponerade han väldigt mycket. I sin nuvarande klubb ska han ha varit helt OK innan han hamnade i en schism med tränaren (sånt händer). Han är inte gammal nog för att ha tappat sina fysiska spetskvaliteter och han är i en perfekt ålder för en hemvändare. Dessutom kommer han på fri transfer. Touma kan spela på båda kanter, men i MFF skulle han göra sig perfekt på vår högerkant som enbart de allra mest naiva i bästa fall kan se som "lovande".
Jag ska inte försöka mig på en analys egentligen, men det jag läst mig till och det jag sett i allsvenskan och utomlands är att Sharbel är en kvick spelare som är duktig man mot man, har ett bra tillslag och fina inlägg.
Nästa vecka går vi igenom MFF:s mittfält och målvaktsdilemmat. Dessutom hoppas jag det kommer lite fler rykten om spelare på väg in. Eller en tidig julklapp i form av ett påskrivet kontrakt med Edward Ofere.
