Blir operationen vägen tillbaka?
Skadebekymmer satte stopp för Michel och nu äntligen har han opererat sig och hoppas därför att skadorna blir ett minne blott.
Hur ser du på skadeproblemen i Syrianska?
- Det har självklart varit jättejobbigt. I och med skadan så har det varit svårt på plan. Mitt hjärta vill ge oändligt många procent för Syrianska, därför är smärtan så extremt stor när skadan inte låter mig prestera det jag vill och kan göra. Skadan började få sin start mitt i serien redan första året jag anlände till Syrianska, jag fick inte tid att vila och återhämta mig p.g.a den tunna trupp man hade då, sedan dess har skadan fått sitt fäste och stört enormt på plan. NU har vi dock tagit tag i situationen, jag genomförde nyligen en operation som har gått bra. Jag hoppas detta ska medföra att jag kan komma tillbaka till mitt normala skick igen.
Hur ser du på en fortsättning i Syrianska?
- Ingenting är klart än. Jag kom till SFC med ett mål och det var att laget skulle upp till superettan, och där befinner vi oss nu med stor glädje. Vi får dock se hur det blir nu. Jag har fått en del kontraktsförslag att ta ställning till och måste fundera på vad som är bäst för min framtid. Men oavsett vilket steg jag tar så ska ni veta att Syrianska är klubben i mitt hjärta.
Skulle du kunna tänka dig en annan roll i klubben om du inte fortsätter som spelare?
- Absolut jag vill Syrianskas bästa, oavsett om jag är en av grabbarna på plan eller vid sidan om. Om SFC skulle behöva hjälp i någon form så finns jag alltid där. Jag har en hel del erfarenhet de kan dra nytta av.
Vilka är dina bästa minnen i klubben?
- Måste vara derbyna och avancemanget till superettan.
Vilka spelare tror du kommer utvecklas ytterligare i Syrianska i Superettan?
- Jag hoppas på våra syrianska grabbar. Rabi, Robert, Isa, Semir och Sasso m.flera. De innehar en enorm potential med otroliga egenskaper som kan göra dem hur bra som helst, om de bara lyssnar och tar lärdom.
Hur ser du på din insats i Syrianska hittills?
- Jag är nöjd och väldigt glad över min tid i SFC. Mina första två år var ganska bra trots mina problem, skadan som försökte stoppa mig från spel och att ledningen valde att använda mig på en position som jag inte alls trivdes med. Det är inte lätt för en renodlad forward att börja tänka defensivt istället för offensivt. Jag kom till klubben som en renodlad anfallare men fick inte göra många matcher på topp. Jag spelade mina första matcher i anfallet vilket fungerade utmärkt men hamnade sedan på kanten. Sista året var en stor besvikelse. Det är trots detta ett år jag tar mycket lärdom ifrån och väljer att utvecklas av. Det viktiga är att laget nådde framgångar, lagets framgångar kommer före individens framgångar i mina ögon.
