IFK Norrköping-Malmö FF 1-1
Ännu en gång har IFK lyckats med konststycket att tappa en match i slutminuterna. Fullt rättvist var det IFK som ledde ändå fram till den andra övertidsminuten. Dessvärre somnade IFKs målvakt Eddie Gustafsson till lite innan domaren hunnit blåsa av matchen och därför kunde Daniel Majstorovic ostört med matchen sista bollberöring nicka in 1-1-målet.
Förutsättningarna var de allra bästa med över 20 grader i luften, storpublik och två klackar som i bästa samförstånd tillsammans laddat upp inför matchen med mat, dryck och sång i Peking Fanz egen klubblokal. När det gällde själva spelet var det IFK Norrköping som tog kommandot från start och radade upp den ena farligheten efter den andra. För dagen ställde IFK upp med något som jag tror var tänkt som en 4-3-3 uppställning där såväl Alexander Östlund som Kristian Bergström nog skulle agera forwards tillsammans med Joe Spiteri. Dock kom de två först nämnda allt som oftast alldeles för långt bak på planen vilket fick till följd att det mer kom att likna en 4-5-1 uppställning där Joe Spiteri oftast fick jobba själv där framme. Spiteri gjorde för övrigt sin klart bästa match i IFK-dressen och skapade chanser såväl för sig själv som för sina medspelare. Han var även mycket nära att få göra sitt första mål i IFK men efter lite tumult på mållinjen lyckades Malmö få bort bollen.
Trots att IFK var det klart bättre laget och skapade ett antal bra chanser stod det 0-0 i paus. MFF hade egentligen bara en enda farlighet under de första 45 minuterna och det var ett distansskott från Joseph Elanga som Eddie med visst besvär styrde till hörna.
Om Malmö innan paus var tama var det inget mot vad de var efter paus. De skapade i stort sett inte en enda farlighet förutom nickmålet på övertid. IFK lyckades efter paus få bättre balans mellan lagdelarna och spelade då tydligt enligt 4-3-3 modellen. Chans på chans skapade utan att riktigt få till det. När man hade börjat att misströsta att det här skulle bli ännu en match där IFK dominera utan att kunna avgöra slog då Alexander Östlund till och gjorde sitt första mål för året. Själva målet var lite turligt eftersom Salles skott tog på en MFF-försvarare och helt ställde Jonnie Fedel i målet. Dock var ledningsmålet fullt rättvis.
Sen trodde alla att det bara var en transportsträcka fram till slutsignalen och detta skulle tyvärr straffa sig. Det började med att Kristian Bergström nickade utanför när han hade öppet mål. Lite bättre skärpa där och han hade avgjort matchen. Istället fick MFF en sista chans efter en frispark till vänster utanför IFKs straffområde. Bollen lyftes in och Eddie stod kvar i målet. Dessvärre ångrade han sig när bollen var halvvägs och sprang ut för att boxa bort den. Han fattade dock detta beslut alldeles för sent och hann inte fram till bollen utan Daniel Majstorovic kunde ostört nicka in 1-1-målet. Hade Eddie stått kvar hade han utan problem lyckats rädda Majstorovic nick som inte var speciellt hård eller välplacerad. En oerhörd målvaktstabbe kostade tyvärr IFK två viktiga poäng.
Jag hade innan matchen trott och hoppats på att det skulle vara MFFs målvakt Jonnie Fedel som skulle göra någon tabbe men han spelade förvånansvärt stabilt och istället blev det en dundertabbe från vår egen Eddie som kom att avgöra matchen. Eddie har dessvärre detta år blandat friskt mellan bra och dåliga insatser där de dåliga varit betydligt mer frekventa än de bra. Egentligen är det bara i matcherna mot ÖIS och Djurgården som Eddie verkligen visat att han är en målvakt av hög klass. Som det är nu är det mycket tveksamt om IFKs fotbollschef Tommy Wisell skall lägga ner allt för mycket jobb på att få Eddie att skriva nytt kontrakt. Vill han röra på sig får han gärna göra det och man skall absolut inte erbjuda honom ett fett kontrakt för att få honom att stanna. Samtidigt är det tveksamt om det finns så stort intresse för Eddie även om han skulle utnyttja Bosman. Därför kan IFK erbjuda honom ett nytt kontrakt med relativt låg garantilön men med en relativt stor del som är resultatbaserad utifrån hur bra man själv och laget spelar samt hur mycket publik man lockar.
När det gäller individuell spelarkritik går det inte att glömma Alexander Östlund som gjorde en mycket stark kämpainsats som kröntes med hans första mål för året. Dock måste han lära sig att stå på benen lite bättre. Som det är nu faller han ofta lite för lätt. Vidare går det inte att komma ifrån att Joe Spiteri gjorde ett mycket bra jobb och visade att han verkligen kan spela fotboll. I nästa match lär han dessutom slippa jaga ensam på topp större delen av matchen och då kan mycket väl första målet komma. Till sist måste även Alexander Petras få beröm för ännu en match med klanderfritt spel.
Dagens domare var Anders Frisk och han gjorde på det hela taget en bra insats. Det enda klagomålet skulle vara att den situation som orsakade frisparken som låg bakom 1-1-målet var lite tveksamt att blåsa frispark för. Dock var inte den frisparken så farlig att det skulle ha lett till mål. Hade bara Eddie gjort sitt jobb hade den passerat obemärkt förbi. Det var även skönt att se att Anders Frisk inte viftade med gula kort hit och dit för skitsaker. Även om det emellanåt smälldes på rätt friskt var det inte någon ful match och följriktigt blev ingen varnad. Bra jobbat Frisken och man får hoppas att du kan lära upp dina kollegor att döma lika klanderfritt.
Med en mycket tung poängförlust i slutet av matchen får Norrköping nu genom landslagsuppehållet två veckor att kurera diverse skadade spelare och ladda om inför spurten av allsvenskan där varje poäng kommer att vara oerhört viktig. Om två veckor är det dags att ta revansch för den snöpliga förlusten mot AIK hemma tidigt i våras och en gång för alla sätta Olle Nordin på plats och visa att han bytte ner sig när han lämnade IFK för att ta över tränar sysslan i Gnaget.
