Årets: Mål
Just som man trodde att det bara skulle bli en pinne så gjorde han segermålet efter ett stort stycke briljans och en hel del vilja. Han - Agon Mehmeti.. ehhhh eller??
Det finns en del matcher som man vill vinna lite mer än andra. Helsingborg och Göteborg är givna med tanke på att de är våra största rivaler (den inbördes ordning är lite olika och ofta beroende på när man började följa MFF). Djurgården som var vår främste konkurrent under början av 2000-talet, TFF eftersom det alltid varit så förbannat svårt att besegra dem och så har vi de där från Örjans Vall.
Missförstå mig rätt. Jag har största respekten för Halmstad som har nått extremt stora framgångar med små resurser, men det finns också en baksida. Klubben har de i särklass gnälligaste fansen, och gör alltid allt för att mena på att de är bäst eftersom de har flest egna produkter. Sen om dessa egna produkter är fostrade i Malmö, Värnamo eller Kristianstadområdet är helt ointressant. Alla som någon gång dragit på sig HBK-tröjan är en egen produkt.
Den 21 april reste MFF till Halmstad och "di blåe" kom till spel med fyra oavgjorda (varav tre i alla fall var starka med tanke på motståndet) samt en seger mot Gefle. Optimismen var alltså stor, men att komma till Örjans Vall är aldrig enkelt och det fick MFF erfara omgående.
HBK tog ledningen redan efter sex minuter och trots stundtals bra spel av MFF dröjde kvitteringen till andra halvlek. Järdler kvitterade omgående och med en kvart kvar gav Ola Toivonen helt rättvist Malmö ledningen med 2-1, och i det läget talade precis allt för att vi skulle ta med oss tre poäng.
Fem minuter från slutskedet förändrades emellertid allt när Anselmo utnyttjade ett vänsterinlägg och knoppade in 2-2. Besvikelsen var total - trots stundtals glänsande spel skulle vi bara få med oss en pinne. En pinne mot ett lag fullt med egna produkter från alla världens hörn.
Men Fru Fortuna skulle vända sig mot oss igen och ge oss de rättfärdiga två bonuspoängen. Klockan skulle just slå över till 90 minuter när Labinot Harbuzi visade hur extremt mycket fotboll han har i kroppen. Han fick bollen ute mot sidlinjen, fintade sig mellan två HBK-are, ryckte inåt plan, höll undan för två HBK-are till innan han sköt ett perfekt skott intill stolpen. Helt otagbart.
Sinnesnärvaron justerades totalt. Från bitterheten över det sena kvitteringsmålet till total eufori över ett sent segermål - gjort på ett sanslöst sätt med teknik, vilja och ett läckert skott. Att detta typ var sista gången vi hade Fru Fortuna på vår sida är en annan sak. Denna kväll trodde man att vi skulle kunna blanda oss i toppstriden.
Noteras bör att två i redaktionen trodde att det var Agon Mehmeti, som precis blivit inbytt, som gjorde målet. Dessa två får själv ge sig till känna, men om man inte känner igen sina egna spelare är man givetvis ingen riktig MFF:are.....
--------------------------------------------------
Tillvägagångsättet för att komma fram till "Årets mål" var en kortare omröstning inom Himmelrikets Redaktion. Labinot Harbuzis mål vann med två röster före de två målen som delade på andraplatsen.
Agon Mehmetis 3-2 mot Kalmar FF hemma på Stadion efter det sanslösa inhoppet.
Gabriels nickmål mot IFK Göteborg även det hemma på stadion. Målet gav förhoppningar om så mycket.
Övriga mål, som endast inkasserade en röst vardera:
Ola Toivonens 2-0 mot GIF Sundsvall i sista matchen
Edward Oferes 3-0 i samma match
---------------------------------------------------
Notera att "Årets mål" inte nödvändigtvis är årets vackraste mål.
