Gästkrönika: Det är dags att ta tag i evenemanget Blåvitt!
Den nya arenan ger IFK Göteborg fina möjligheter till ett högre publiksnitt och drag kring sina hemmamatcher. Men, för att det ska bli verklighet behöver föreningen ta tag i sitt evenemang.
För drygt två år sedan träffade jag Andrej Häggblad på IFK Göteborgs marknadsavdelning för en intervju till mitt projektarbete om Göteborgsklubbarnas publiksiffror. Då stod Blåvitt för sin kanske tuffaste publikutmaning någonsin, i och med flytten till ”stora” Ullevi och uppförandet av den nya arenan. Tongångarna var positiva, det skulle satsas stort på att locka publiken till den, för fotboll, otympliga friidrottsarenan Ullevi, för att sedan invänta den stora publikökningen som skulle komma lagom till den nya arenan stod färdig. Med facit i hand kan vi se att Blåvitts visioner inför guldsäsongen 2007 inte riktigt blev vad man hade hoppats på. Första året var det visserligen ganska bra drag på arenan och matcherna mot Gais, Elfsborg och i guldmatchen mot Trelleborg drog alla över 30 000 åskådare. Inte heller den gångna säsongen kunde vi se frukten av den medvetna publiksatsning som Andrej Häggblad pratade om. Publiken svek och i hemmaderbyt mot Gais hittade bara 29 801 åskådare till Ullevi. Nu står IFK Göteborg för den mest intressanta publikutmaningen i klubbens 108-åriga historia. Det var 50 år sedan senast Blåvitt flyttade till en nybyggd arena. Allt sedan det blev klart med den nya arenan har det pratats om det stora publiklyftet för Göteborgsfotbollen och stundtals har snacket varit så naivt att det är självklart att alla vill gå och kolla på Blåvitt mot Gefle en kylig höstkväll.
Jag har mer och mer börjat inse att det inte kommer bli lika lätt att fylla den nya arenan, framför allt inte om man på allvar har inställningen att den nya arenan kommer att fyllas av sig självt. Nej, verkligheten är inte så enkel, även om Blåvitts hemmapremiär 2009 borde vara slutsåld. Hur ska då föreningen arbeta för att få ett drag kring Blåvitts hemmamatcher så att den supporterstomme som alltid kommer också växer – vilket också leder till ett högre publiksnitt, ökade intäkter till föreningen och, förhoppningsvis, bättre tryck på läktarna?
Under de senaste åren är det bara Elfsborg som fått en helt ny arena i Borås Arena. Flytten från gamla Ryavallen till Borås Arena blev ett rejält lyft för Guliganerna, både sportsligt och ekonomiskt. Samtidigt som den nya arenan stod klar i Borås började det röra på sig även i Elfsborg. En medveten satsning på att bli bäst i Sverige tog sig form och man plockade hem hemvändare efter hemvändare till Borås. Klubben fick mer och mer utrymme i medierna och publiken hittade också till den nya arenan.
Till skillnad från Elfsborg har Blåvitt redan en medveten och uttalad sportslig satsning på egna talanger och någon mångmiljonvärvning, som Anders Svensson, är inte aktuell när vi pratar IFK Göteborg. Vi ska inte jämföra oss allt för mycket med Elfsborg, då tradition och upptagningsområde ser ganska olika ut. Samtidigt ska vi inte glömma att Elfsborg faktiskt lyckats med sin medvetna satsning och att Blåvitt borde dra någon lärdom utav det – att det faktiskt går att lyckas.
Vad det gäller den nya Gamla Ullevi är jag imponerad utav bygget och den atmosfär som faktiskt finns även om alla platser gapar tomma. Det känns smått ofattbart att vi äntligen har en värdig fotbollsarena i stan och jag får gåshud vid tanken på trycket där inne när arenan är slutsåld. Mitt uppe i min iver så blir jag besviken att årskortssiffran, så här dagen innan julafton bara står på 3663 sålda årskort. Jag hade föreställt mig att siffran skulle vara betydligt större, även om det återstår tre månader till den allsvenska premiären. Men det jag saknar som mest är den medvetna satsningen på att locka supportrar som tidigare inte köpt årskort att köpa årskort. Med tre månader kvar till premiären tycker jag att Blåvitt syns alldeles för dåligt. Jag saknar reklam från Blåvitt i julhandeln, på Internet och på stan, och där Blåvitt syns – det är också där de supportrar som säkerligen bestämt sig för att köpa ett årskort redan finns. Blåvitt måste våga sticka ut hakan och visa sig.
Vad är det då som gör att det känns som en dvala när det gäller den nya arenan hos gemene göteborgare? Samma funderingar går varje försäsong, är det kostnaden, tv-soffan eller produkten som är orsaken till att så få faktiskt väljer att köpa ett årskort? Faktumet att Göteborg är Sveriges evenemangsstad anses ofta som en stor orsak. Att springa på konserter med Bruce Springsteen, Metallica och Iron Maiden varje sommar kostar en hel del pengar, det är sant, men vad händer den dagen då Göteborg blir omsprunget av till exempel Stockholm? Den andra vanliga förklaringen är att Blåvitt helt enkelt spelar för tråkig fotboll. Vad som menas med rolig respektive tråkig fotboll blir en svårare fråga att svara på, speciellt med tanke på Blåvitts placeringar i allsvenskan de senaste åren. År 2008 var Blåvitt även tredje bästa hemmalag i allsvenskan och vann elva av femton hemmamatcher och gjorde hela 33 mål framåt vilket var näst bäst i serien.
Samtidigt är produkten mer än bara rolig fotboll och slutresultat. Produkten är hela evenemanget, var du faktiskt får för pengarna du betalar. För två år sedan pratade Andrej Häggblad om att skapa ett ”happening” varje gång Blåvitt hade hemmamatch, något mer än bara en fotbollsmatch som också blev ”snackisen” i stan både innan och efter match. Utav det tycker jag inte vi har sett så mycket, förutom satsningen på de yngre, med maskoten Leo och Änglaland. Men inne på arenan går det att göra så mycket mer för att skapa en bättre atmosfär om och kring matchen. Föreningen kan under försäsongen fundera på en hel del frågor om hur man vill ha det under den kommande säsongen. Är det verkligen rätt att spela Schytts ”Heja Blåvitt” i samband med spelarna springer in på plan? Är det den stämningen som föreningen vill sätta alldeles innan avsparken? Eller är det kanske viktigare med ett samspel med publiken och kanske framför allt klacken, som ändå sjunger när ”Heja Blåvitt” spelas? Det är en fin balansgång i ett samspel mellan klack och arrangör, men vill man förändra bör föreningen sätta sig ner och prata med både Ultras och Supporterklubben Änglarna. Ett annat moment som man kan fundera över är presentationen av startelvan. Går det att samspela med publiken även här? I flera europeiska länder, jag tänker först och främst på Tyskland, är det vanligt att speakern ropar ut spelarens tröjnummer och förnamn och publiken svarar med efternamnet.
Detta är bara ett förslag vad man kan tänka på när man funderar över hur man vill ha det vi årets hemmamatcher. Allt kanske inte är intressant för föreningen eller för den delen genomförbart. Men en rejäl funderare bör man ta över årets hemmamatcher. Den nya arenan erbjuder fantastiska möjligheter för IFK Göteborg, men det krävs också att föreningen själva bjuder till. Det kortsiktiga intresset med ett namnkunnigt nyförvärv är inte det mest intressanta och ska vi, som Elfsborg, plocka hem hemvändare så är klassiska mittbackar som Fredrik Risp eller Karl Svensson de mest attraktiva namnen ur offensiv synvinkel. Nej, IFK Göteborg behöver ta tag i sina egna evenemang och ha en tydlig intention med hur man vill ha det. Annars blir det nog som någon på Alltid Blåvitts forum skrev, man ger det ett år, ser hur det blir och den stora publikökningen som vi alla drömmer om kommer först år 2010. Det låter typiskt svenskt i så fall…
Nej, jag vill se att Blåvitt satsar redan nu i vår och man kan faktiskt göra mycket med små medel.
