Samuel Wowoah, del 2
Från blårandig till blåvit Wowwe...
Inför säsongen år 2000, nu i Superettan, började dock en konflikt mellan Wowoah och Djurgårdsledningen blossa upp. Kontrakt skulle omförhandlas, och Wowwen ville ha ett lönesystem med en fast grundlön, snarare än en lägre lön kompletterad med generösa matchbonusar. "-Jag ansåg att bonussystemet är ganska osäkert; tänk om man blir skadad och har en låg grundlön. Så vi kom överens om att vi skulle fortsätta med det systemet vi hade.", berättar Wowoah för dif.nu.
Så långt allt väl, men i Wowoahs kontrakt fanns enligt honom själv också en klausul som gjorde att han kunde lämna klubben om något lockande anbud dök upp, något av en Bosmansk önskedröm förstås. Wowoah förklarar i intervjun: "Djurgården blev intresserade av att förlänga mitt avtal, men först var de intresserade av att ta bort den här Bosmangrejen, att jag kan säga upp avtalet. De ville ta bort den klausulen och förlänga kontraktet. Detta var nån gång i mars -00 strax innan serien skulle börja.".
Wowoah själv var dock inte lika sugen på att ge upp denna egendomliga Bosman-klausul, eftersom det här uppenbarligen fanns pengar att hämta, och Samuel krävde därför en ekonomisk kompensation för att ta bort klausulen och skriva ett långtidskontrakt med DIF. "Och kontraktet ... Som jag ser det är jag Bosmanfall om jag kan säga upp mitt kontrakt efter den här säsongen. Djurgården vill skriva ett längre avtal med mig. Det handlar om tre-fyra år till. Jag har sagt till dem att jag är sugen på att skriva på ett längre kontrakt med Djurgården. Men då vill jag ha nån typ av ekonomisk kompensation. För är man Bosmanfall kan man tjäna mycket pengar. Och vill Djurgården ha en del av de pengarna, då vill jag ha en typ av kompensation. Det kan vara vad som helst egentligen, att jag procent på en eventuell övergångssumma, eller att jag får en viss summa nu", förklarar Samuel för dif.nu.
Följaktligen väntade tuffa löneförhandlingar mellan numera degraderade Djurgården och Wowoah med agent Martin Klette. Bud och motbud presenterades, men ingendera parten var nöjd. Vad var det egentligen för löner som Wowwen begärde? Samuel berättar för dif.nu: "-Jag kan förstå att många supportrar tror att jag vill tjäna pengar på det här. Självklart vill jag tjäna så mycket pengar jag kan. På Djurgården låter det som att wow, jag har begärt så jävla mycket. Samma sak med Gallo. Jag vet spelare som har 5000-10 000 mer än vad de vill erbjuda mig. Sen säger de att jag skulle hamna i den absoluta toppen ... Jag är inte ute efter att tjäna lika mycket som, vad ska vi ta, Stefan Rehn, men jag måste ha så att jag klarar mig. Jag går inte in i en förhandling och tänker på vad den och den tjänar; jag tänker på vad jag vill ha och kan få. Djurgården säger att man har en lönepolicy, men jag vet inte hur strikt man följer den. Det finns ju ett jävla glapp mellan vissa."
Stämningen mellan Wowoah och DIF-ledningen, och i synnerhet ordföranden Lundquist blev allt sämre, och enligt Wowoah själv började nu regelrätta hot utdelas för att få honom att skriva på kontraktet och ta bort uppsägningsklausulen. Man hotade att ställa sin stjärna och målgörare utanför laget om han inte tog sitt förnuft till fånga. Trots (eller kanske tack vare?) dessa oortodoxa åtgärder kunde inte Wowoah och styrelsen komma överens, trots att Samuel enligt egen version ställt absolut rimliga ekonomiska krav: "-Förhandlingarna har pågått under hela året. Eller förhandlingar och förhandlingar, de har kommit med ett förslag som de har stått fast benhårt vid. Jag tycker inte att de har rört sig nånting. Jag har varit den som sänkt mig, som velat snacka. Jag tycker att jag har kommit med absolut rimliga krav." (dif.nu)
Enligt Samuel Wowoah så gjorde dessutom Lundquist verklighet av sitt hot, och Wowwen blev enligt honom själv av oförklarlig anledning petad i ett antal matcher i somras. Den verkliga anledningen enligt honom själv var att Lundquist beordrat tränaren Åkeby att ställa den bångstyrige spelaren utanför laget till följd av bråket. "-De hade fått order från Lundquist att de skulle ställa mig vid sidan av. Det berodde inte på att jag inte platsade utan på kontraktsbråket. Jag satt väl vid sidan i tre-fyra matcher.", avslöjar Wowwen för dif.nu.
Samuels version bekräftas också av en annan målgörare (10 mål ifjol) som lämnade klubben under uppseendeväckande former; förre AIK:aren Pierre Gallo: "Jag fick inte spela de sista matcherna med Djurgården. Jag vet inte vem som bestämde det men tränarna sa att de fått order uppifrån. Det kändes jävligt tråkigt och jag förstår att en del spelare inte vill vara kvar i klubben", avslöjar Gallo för TEAMtalk.se.
Under sensommaren och hösten återtog dock Wowoah sin ordinarie plats (med Lundquists goda minne?), och gjorde flera viktiga mål för järnkaminerna (bl a två i seriefinalen mot Malmö FF på Stockholms stadion, 6-1!). Bland HBK-supportrar spekulerades det i fjol för övrigt om en snarlik historia, där tidigare ordinarie Mikael Gustavsson petats till förmån för Stefan Vennberg; obegripligt enligt många tyckare. Man undrade därför om det kanske var så att "Gus" petades av den hårde Prahl för att han vägrade skriva på nytt kontrakt med klubben. Vi lär aldrig få veta.
[forts. i del 3]
