Måndag morgon:
Vem ska tackas om ingen har ansvar?
Den gamla socialdemokraten Odd Engström brukade hålla föreläsningar om att allting var någon annans fel. Men utan ansvar finns ingen ära och berömmelse heller.
En sak som slog mig häromdagen är att konspirations-
teoretiker inte tror på slumpen. Varje händelse är i deras föreställningsvärld genomtänkt, övervägd och planerad. Antagligen stör tanken på slumpen deras behov av ordning, orsak och verkan. Om slumpen får råda finns ju ingen att ställa till svars när saker och ting går snett.
För någon vecka sedan gick ett program med Fredrik Lindström på Kunskapskanalen i Svt. Det ingår i en serie om det här med att vara människa. I just detta avsnitt pratade man om hjärnan och dess förmåga att planera framåt, överväga konsekvenser, se scenario och mönster. Vilket den inbjudna forskaren menade var en förutsättning för utvecklingen av oss som art och för våra liv.
En intressant aspekt som forskaren tog upp var att vår förmåga att se mönster gör att vi ser sådana även där det inte finns några. Det duger liksom inte att en snedspark är en snedspark utan då är det dålig inställning, usla tränare och kass ledning som är orsaken.
En förlängning av den tanken blir att det därför är meningslöst att jaga syndabockar. Eftersom tanken på syndabocken enbart är ett utslag för vår hjärnas behov av att se mönster, orsak och verkan. Så Hasse Borg, Bengt Madsen, Pelle Svensson, Roland Nilsson och Hans Gren. Ni kan slappna av.
Men om inget är någons fel är det inte heller någons förtjänst. Då finns det ingen som förtjänar vårt tack när något gått bra.