"Carlsberg carlsberg carlsberg"
Inga nötter till civil klädda poliser eller nötter till supportrar misskötte sig under matchen. Har danskarna äntligen lärt sig hur de skall anordna matcher?

"Carlsberg carlsberg carlsberg"

Det kändes inte som en vanlig försäsongspremiär. Tusentalet huttrande malmöbor hade förbytts mot hundratalet journalister och klubbrepresentanter. Den stelfrusna grusplanen på Heleneholm var bytt mot en gräsplan i riktigt bra skick i på andra sidan bron. Stadslaget ersattes av FC Köpenhamn.

Men sedan började jag känna igen mig. Felpassar, förvirring, billiga mål i baken och tillräckligt med avbytare för att spela två parallella matcher.

Matchen i helhet blir svår att dra några slutsatser av, då det under matchens gång byttes spelare på samtliga positioner. Förlust med 4-1 vilket på inget sätt var orättvist, men Malmö var inte på det hela helt bortgjorda.

Veckorna som lett upp till matchen har till stor del vigts åt defensiven och visst hade det gett lite resultat. Sankan använde mycket energi på att skrika på backlinjen. Han höll uppsikt och försökte styra upp. Backlinjen med Dixon och Gabriel släppte förvisso in två mål, men kändes i övrigt hyggligt trygga. Med Ulrich och Ricardo på kanterna såg det helt klart ut att ha potential. Ricardo missade tyvärr en hel del enkla passningar, men blir lätt förlåten då han förutom att stoppa bollen på mållinjen hade ett par snygga brytningar, någon fin offensiv utflykt samt ett lysande inlägg till Oferes vackra mål.

På mittfältet startade Jiloan, Labbe, Jocke och Jeffrey. Jiloan var pigg men kändes ibland förvirrad i sin position. Detta nådde sin kulmen då Jiloan befann sin på vänsterkanten och Jocke utbrister: ”Jille, vad gör du här?” varpå Jille lunkar tillbaka till sin egen sida. Labbe tog på sig dribbelskorna men glömde knyta dem, kom ingenstans och trasslade oftast in sig i ett par motståndare. Däremot visade Jocke varför vi har haft tålamod med hans långa skadekarriär: lysande passningar och riktigt redig. Jeffrey gjorde som han brukar – imponera på försäsongen.

På topp visade Daniel Larsson sin allt mer välbekanta snabbhet, lika snabba var inte linjemännen, till Hasse Borgs förtret. Ett par tveksamma avblåsningar men det blev aldrig riktigt farligt från Daniel. Ofere visade sin styrka i en nickduell och satte till pannan vackert vilket resulterade i matchens enda MFFmål.

Något som slog mig var hur ofta man hörde ”akta rygg” ropas från Malmös spelare, medan danskarna lika ofta tog till ”alene!”. Det kändes periodvis som att MFF hade för mycket respekt, backade någon meter och gav FCK plats, medan köpenhamnarna låg mycket tätare på bollhållande malmöiter.

I paus byttes i princip hela laget vilket resulterade i en förvisso pigg inledning men en desto sämre avslutning. Åhman Persson och Halsti höll med nöd och näppe tätt fram till slutminuterna. Men det krävdes en snygg räddning från Dusan och en hink tur för att hålla ut till den frispark som slutligen punkterade matchen genom att i en flack bana färdas helt ohotad genom straffområdet och förbi en stillastående och troligtvis förvånad Dusan. Strax därpå satte Santin punkt genom något som närmast kan förklaras som ”skorpionen”. Men för all del, han fick tid och utrymme att planera och genomföra konststycket.

Skoog visade som vanligt prov på stor spelförståelse genom lysande crossbollar och passningar, men farten i benen vittnade om att kroppen nog inte vaknat ur vinterdvalan än. Matchen var ingen glädjetillställning, och gav inga solklara förvisningar om kommande säsong, men gav indikationer på att vi är på rätt väg, om än i långsam takt.




Jakob Svenssonulf.nilsson@svenskafans.com2009-01-28 06:56:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF