Doldisarna kliver fram - del fyra
Om han sköter sig under säsongen kanske han får en belöning. Han blir inte deprimerad om han inte får spela och han drömde precis som Martin Dahlin en gång sa. Och u-truppen kan faktiskt vara jobbigare än a-laget. Möt mittbacken Petter Björlund, 19 år.
Hur är du som person?
- Försöker alltid vara lugn, glad och snäll.
Är du likadan på planen?
- Nä, på planen försöker jag vara så proffsig som möjligt men är ganska lugn också. Jag försöker vara det i alla fall.
Hur långt kontrakt har du?
- Ett år.
Hur känns det att ha ett så kort kontrakt?
- Jag har ju snackat med Håkan (Mild) och de tror på mig men alltså det är mest för att se att jag ska ge allt hela tiden. Men det känns också bra om jag inte skulle trivas för då är jag inte låst vid något längre kontrakt. Det är mest möjligheter med detta. Sköter jag mig får jag en belöning och går det inte bra får jag väl gå.
Trivs du nu?
- Det är bra här. Det som är jobbigt är konkurrensen förutom det trivs jag bra här.
Vad gör Petter Björlund till en bra fotbollsspelare?
- Jag tror nog att mina främsta egenskaper är att jag är stark, snabb, ganska aggressiv och har ett bra tillslag.
Dålig spelare?
- Min kondition är helt klart en av mina svagheter.
Hur känns Munkebäck?
- Jag känner mig inte svag på planen eller på Munkebäck. För Munkebäck är mer intervallkondition och där känner jag mig ganska stark. Men till exempel på cooper-test där det är malande i tio minuter får jag det riktigt tufft för jag har mycket muskler så det kommer mjölksyra direkt. Intervaller däremot känner jag mig stark och på Munkebäck är jag lika stark som de andra.
Vem är bäst på Munkebäck annars?
- Egentligen tror jag det är Kamal Mustafa, en kille som spelar i u-truppen. Han är jäkligt lätt i kroppen och explosiv så han är nog bäst. Han kör som fan där.
Vad är största skillnaden mellan u-truppen och a-laget?
- Det är väl allt egentligen. Speciellt engagemang och hur seriöst allting här. A-laget tränar väl lika mycket om inte mer än u-truppen. Men när du spelar i u-truppen tränar du tidigt på morgon, går till skolan och sen tränar du igen. Du har inte särskilt mycket energi kvar i kroppen, i alla fall inte jag när jag gick där, så på eftermiddagsträningarna var jag inte alltid sugen på att träna för att jag inte hade någon energi kvar. Det var mer påfrestande att gå i u-truppen, tycker jag. I a-laget har man det här som jobb och då koncentrerar man sig bara på fotbollen. Det är mycket bättre men det är tufft att gå i u-truppen, riktigt tufft.
Hur känns det att spela som back med truppen IFK har?
- Det är ju där jag är starkast men de spelare som spelar där spelar i a-landslag, U21 och allting så det är en jävla konkurrens om platserna. Sen är det både bra och dåligt att det är sådana spelare med för ens egen del. Om jag inte får spela behöver jag inte riktigt bli deprimerad över det med tanke på vad det är för killar som spelar i backlinjen. Det är tråkigt också, om jag spelat någon annanstans hade kanske chansen varit större att få spela några allsvenska matcher från start.
Hur är det att spela för IFK Göteborg?
- Jag har gjort det jäkligt länge och det känns bra. Det känns jäkligt hemma här för jag har varit här sen år 2000 så det är åtta år nu. Gått från änglagården upp till u-truppen och nu till a-laget så jag har klättrat.
Vad är dina mål för säsongen?
- Att ge allt och visa tränarna att jag kämpar på varje träning.
Har du varit med i något ungdomslandslag?
- Jag var med i P89-landslaget på ett läger för några år sen. Sedan blev jag uttagen till ett vinterläger för en 30-mannatrupp förra året men jag skadade mig och sen dess har jag inte blivit uttagen.
Hur är känslorna inför landslaget nu?
- Alltså jag har aldrig riktigt brytt mig om det men jag har märkt att om man är med där får man en helt annan status.
Vad menar du med status?
- Ja, till exempel om jag skulle vara landslagspelare så hade jag haft en större status som spelare och jag tror att om jag hade varit med i landslaget hade jag kanske haft ett längre kontrakt.
Tycker du att vissa spelare får oförtjänt mycket status bara för att de är med i landslaget?
- Nä, det tycker jag väl inte. Det är klart de får en högre status men landslaget tar ut de bästa spelarna och då förtjänar man väl det.
Du sa att du kanske haft ett längre kontrakt om du spelat i landslaget.
- Om jag hade varit given i landslaget då hade jag ju också varit bättre i fotboll och fått ett bättre kontrakt. Det hör väl ihop med det och man får vad man förtjänar helt enkelt.
Du var utlånad till Västra Frölunda förra säsongen. Skulle en utlåning vara ett alternativ för att få speltid?
- Bli utlånad? Igen? Ja, det skulle det vara. Jag växte jäkligt mycket under bara nio matcher som jag spelade med Frölunda. Det tyckte både tränarna och Håkan (Mild). Därför spelar jag mycket hellre a-lagsfotboll i div.1 än den där U21-serien. För samtidigt måste jag vara realistisk och ska jag peta Adam Johansson, Erik Lund, Bjärs (Mattias Bjärsmyr), Ragge (Ragnar Sigurdsson) och Kalle (Svensson) ska det krävas jäkligt mycket. Jag tror det hade varit bättre att satsa på en utlåning, för jag spelar hellre div.1 än U21.
Varför är div.1 bättre än U21?
- I början trodde jag inte det skulle vara någon skillnad. Men när jag kom till Frölunda kämpade klubben för att stanna kvar i div.1. Då gällde varje match värdefulla poäng och tävlingsmatcherna var mycket roligare att spela. I U21-serien är det väl klart man satsar för att vinna där med men det är en helt annan inställning när det är a-lagsmatcher. Ibland kan lag i U21 komma med ett rent a-lag eller ett b-lag från juniorerna. Det känns tråkigt och det är därför jag hellre spelar i div.1 för det är tuffare och bättre matcher.
Om det är som du säger – behövs en U21-serie då?
- Ja, det är klart det behövs så att de som inte spelar i Allsvenskan får spela matcher.
När började du satsa på fotbollen?
- Jag började spela fotboll när jag var åtta år men proffstankar kom kanske först vid tolv års ålder. Nä förresten, jag var nog 13-14 år då. Då spelade jag på innermitt och inte back som jag gör idag.
Kände du att du var tillräckligt bra för att bli proffs då?
- Jag hade hört att Martin Dahlin hade sagt att bara man drömmer tillräckligt mycket så blir man det. Då tänkte jag det att det bara var att drömma och drömma. Sedan tränade jag mycket på egen hand på teknik så jag blev väldigt teknisk. Efter ett tag fick jag förslitningsskador på knäna och fick träna i gymmet istället. Då fanns det ingen som hjälpte till med rehab på det viset som det finns idag. Det gjorde att jag tränade helt fel muskler och sen fick jag bli back istället haha. Om jag inte skadat mig hade jag nog fortfarande varit innermittfältare men vem vet om jag hade spelat med Blåvitt då.
Umgås du med några i laget på fritiden?
- Under de dagar vi tränar kan det bli att vi hittar på något efter träningarna. Men jag bor en bit härifrån så jag orkar inte åka in till stan för att träffa kompisar från laget. Vi träffas ändå två gånger per dag, fem dagar i veckan.
Händer det att du tröttnar på lagkamraterna?
- Nu har vi precis varit iväg på läger och där är man väldigt tätt inpå varandra. Då är jag lite trött på att vara så tätt inpå de andra hela tiden och då är jag gärna för mig själv ett tag. Jag är så som person annars också. Det var inte det bästa vädret på lägret heller så det blev att man fick umgås väldigt mycket med de andra. Men jag försökte vara för mig själv på hotellet också.
Spelar du tv-spel som de flesta andra fotbollsspelare?
- Det blir en del tv-spel med kompisarna jag har utanför laget. Då blir det mest Fifa eller Pro evolution.
Vilket är bäst?
- Jag har alltid gillat Pro evolution men det nya Pro buggar sig för ofta så Fifa är bättre.
På vilket sätt påverkar fotbollsklubbar sina spelare?
- Man får så mycket annat av fotbollen än bara ett jobb. Det har blivit en uppfostran i sig och man har formats som person av att gå i IFK. Det har varit nyttigt, tycker jag.
Vad tycker du om IFK Göteborg som klubb?
- Det är den bästa klubben. Känns lite som att klubben är kungen på tronen.
