Gösta Sjöström slutar som speaker
Nyligen blev det klart att speakern på Malmö FF:s hemmamatcher väljer att pensionera sig från uppdraget efter 6 år. Himmelrikets Henrik Sjöström har pratat minnen och framtid med sin far, mannen som många har hört men få sett: Gösta Sjöström.
Gösta Sjöström lämnade Malmö Isstadion och hamnade år 2003 på Malmö Stadion. Med mikrofonen i hand har han förmedlat matchinformation i åtskilliga matcher. Men nu när MFF lämnar Malmös vackraste betongstycke lämnar även Gösta sin lekplats:
– Jag har varit speaker i sex år ungefär och tycker inte man ska stanna för länge på ett ställe, utan ge plats till nya förmågor. Det kommer inte att vara samma sak att vara speaker på nya arenan, och jag känner att det är ett lämpligt tillfälle att byta.
Han förklarar att närheten till innerplan inte kommer att vara densamma för speakern på nya Swedbank Stadion:
– Framöver kommer speakern att sitta på läktaren och kommer därför inte att ha samma kontakt med bänken och fjärdedomaren. I och med att Malmö Stadion har löparbanor har jag haft bra utrymme att röra mig på. Har hört att de har glömt löparbanorna på den nya arenan, säger Gösta och skrattar.
Kommer du att lämna MFF helt eller får vi se dig i något annat sammanhang?
– Under de senaste åren har jag skött tränarintervjuerna inför Nätverket under matchdagarna, och det kommer jag förhoppningsvis att fortsätta med.
Gösta har en lång erfarenhet från att tala i media. Han tillbringade över 20 år på Radio Malmöhus och Radiosporten i Malmö och var även speaker på MIF-matcherna under slutet av 90- och början av 2000-talet. Hans mikrofonvana genomsyrade hans framträdande inför de tusentals supportrar som stod framför honom varje hemmamatch.
– Min uppfattning är att en speaker ska vara återhållsam. Ingen ska tycka att speakern pratar för mycket eller pratar för pratandets skull. En speaker ska vara kortfattad och kärnfull i sina uttalanden.
Du var aldrig orolig för att råka ange fel information?
– Jag har alltid varit mån om att ange rätt information, och därför alltid dubbelkollat med assisterande tränaren om vem som faktiskt gjorde målet. En gång angav jag fel spelare vid utdömningen av ett gult kort, men det var faktiskt fjärdedomarens fel.
Man märker på Gösta att jobbet som speaker var något som låg honom varmt om hjärtat. Han pratar om minnen som om de vore igår och hans ögon lyser när han pratar om matchupptakterna:
– Att få se de två lagen komma in på planen är fantastiskt. Det är disciplinerat, spelarna hand i hand med ungdomar. Tänk att det är minnen för livet för dessa ungdomar, och jag står bara en meter bredvid. Förr i tiden sattes matchen igång och sen tackade publiken med ett par applåder efteråt. Idag är det så oerhört organiserat. Spelarna springer in till Zombie nation eller den pampiga MFF-hymnen och den proceduren känns värdig för 90 minuters fotboll.
Hur känns resten av matchupplevelsen nere från innerplan?
– Är man fotbollsfreak som jag så är det en underbar upplevelse att få höra vad spelarna säger, och ibland kan det vara ett ganska mustigt språk! Sen är det alltid kul att hälsa på spelarna. MFF-spelarna känner man vid det här laget, men det är även många motståndarspelare som hälsar, och det är himla kul.
Vilket är ditt bästa minne från dina år som speaker på Malmö stadion?
– Upptakten inför guldmatchen (2004) var speciell. Håkan Mild i IFK Göteborg pratade med någon inom MFF och förklarade tydligt: ”Vi kommer inte att lägga oss, finns det någonting jag hatar så är det att se andra fira”. Det var så spännande, målet i Halmstad och allt… Ovissheten gjorde det nästan olidligt. När vi väl fick beskedet om att Halmstadmatchen var slut så kändes det oerhört bra.
Hur var det du sa? ”Det är absolut förbjudet att gå in på gräsmattan”
– Jag sa knappast det i hopp om att publiken skulle lyda mig. Jag förstod att jag var maktlös. Däremot var det vår skyldighet för att undvika dryga böter. Det var ju förbjudet och jag tog upp det. Under följande vecka så ropade folk efter mig på stan med ”Det är absolut förbjudet att gå in på gräsmattan efter slutsignalen”. Jag får bjuda på den.
Historierna om MFF kommer på löpande band och hans minnen är många. Han kommer in på intervjuer med Schwarz, Thern och Dahlin innan de slagit genom, men nämner främst de matcher som alla gärna talar om:
– 1979 satt jag på stadion i München och rapporterade live från Europacupfinalen. Torsten von Wachenfeldt och jag satt på en enorm pressläktare och följde MFF i en motsvarande Champions Leaguefinal. Glömmer heller inte 1988 när MFF hade 0-0 borta mot Djurgården och sen vann på hemmaplan med 7-3. MFF hade, om jag minns rätt, NIO stycken landslagspelare på plan. Det var en mäktig upplevelse.
Men nu är det slut för Gösta som speaker på MFF-matcherna. Vi vill tacka honom för hans tid på Malmö Stadion och frågar försiktigt om det finns någon chans för comeback?
– Jag kommer definitivt att ställa upp om det skulle behövas.
Snart får vi lyssna på en ny speaker på Swedbank Stadion. Denne kommer att presenteras i en ny intervju här på Himmelriket inom ett par dagar.