Krönikan: Bambergs kanon skänker hopp
Efter en vinter och silly season som nästan enbart pågått utanför fotbollsplanen, känns det befriande skönt att Göran Bergorts mannar visar att IFK Norrköping handlar om fotboll. Att det inte handlar om politik, sponsorer, styrelserum och VIP-loger. Det handlar om fotboll.
När krutröken efter onsdagens årsmöte och nye ordföranden Peter Hunts utspel lagt sig, gav Daniel Bamberg oss hoppet tillbaka igen. Hoppet om vad allting handlar om - fotboll. Brassens stänkare upp i "Poppen" Björklunds vänstra kryss (med vänsterfoten!) var en pärla och en spark som till och med borde kunna täppa till truten på de politiska antagonister som fått mest utrymme i vinter.
Kommunpolitiker från de båda blocken har tävlat i att använda IFK Norrköping som slagträ. Sosse-blocket tvingades ut ur klubbhuset med hjälp av moderata lobbyister från Supporterklubben, som nu fått som de velat, med Pelle Holm i styrelsen och en ordförande som skäller ut socialdemokraten och förre ordföranden Hans Lundin i sitt installationstal.
Själva fotbollen har försvunnit i vinter. Det har inte skrivits många rader om Göran Bergort och Stefan Hellbergs lagbygge i lokalpressen. Det har inte snackats spelsystem på arbetsplatser. Det har pratats politik, arenahyra och och sponsorspengar. I mina ögon kan det inte bli mer fel än så. Då har man tappat fokus alldeles.
Förvisso kan det väl vara skönt för laget att få lite andrum, lite arbetsro, men på det stora hela är det fel, så fel, när det slutas pratas fotboll i en stad som Norrköping.
Det var därför det var så skönt att se "Bambam" stänka dit kvitteringen mot Hammarby igår. Det var därför Gunnar Thor Gunnarssons uppoffrande löpningar längs vänsterflanken var så sköna att se.
Firma Bergort/Hellbergs nya 4-2-3-1-system var något jag efterlyste redan förra året. Russell Mwafurlirwa är som klippt och skuren för centerrollen och med poängspelare som Telo, Burkhardt och Bamberg på mitten bakom ser det ritkigt bra ut framåt. Försvaret känns fortfarande som den största orsaken till oro, men Kristoffer Arvhage visade 2007 att han är en utmärkt försvarschef på Superettanivå och frågan är om Armando Ibrakovic inte får sitt slutgiltiga genombrott i år.
Jag hoppas det.
"Arre" har alla attribut för att bli en riktigt bra, modern ytterback, med teknik, fart, kraft och en fin högerfot.
Gunnar Thor Gunnarsson på andra flanken har samma förutsättningar och ett år i Superettan kan göra islänningen gott. Med ungtuppar som Oliver Lönn och Andreas Lindvall flåsande de äldre spelarna i nacken, kan det på sikt bli bra.
Hur som helst är det dags att flytta fokus från styrelserum och politik till fotbollsplanen. Med lite drygt en månad kvar till seriepremiär är det - minst sagt - hög tid.
Daniel Bambergs kanon mot Hammarby ger i vart fall mig hopp om att så åter ska bli fallet.
Åsikterna i krönikan är textförfattarens högst personliga och behöver inte nödvändigtvis avspegla PVH-redaktionens åsikter i stort.
