Allsvenska Hörnan: Proffsdomare, nykomlingar och soffpotatisar
Fredag betyder Allsvenska Hörnan. Denna vecka surrar vi om talangutveckling, proffsdomare, nykomlingar och om TV:n går före arenan? I panelen: Robert Johansson, Pontus Glimsand, Tomas Wahlstedt och Daniel Bogefors.
*** VECKANS PANEL ***
Robert Johansson, Redaktör Spanien
Pontus Glimsand, LSK Fans / Ljungskile
Tomas Wahlstedt, DIFbloggen / Djurgården
Daniel Bogefors, FotbollDirekt
- - - - - - - -
I förra veckan rapporterade vi på SvenskaFans att Canal + fortsätter sin satsning på Allsvenskan trots att publikintresset på arenorna sviktar. Vad tror ni – väljer folk TV:n framför arenan idag? I sådana fall – hur mycket tror ni våldsaspekten spelar in i sammanhanget? Eller är intresset för den allsvenska produkten helt enkelt på väg att dala?
Robert
– Jag tror att hard core-fansen helt klart väljer arenan i vått och torrt men att det blir svårare att få dit övriga människor. Familjer och enskilda individer som har ett stort fotbollsintresse mer än lagintresse. Dels för att det är dyrt att gå på fotboll om man ska ta med hela familjen, dels för att vädret under fotbollssäongen i Sverige inte är det bästa och naturlitgvis också för att det är svårt att motivera varför man ska se allsvensk fotboll när man matas med världsfotboll på tv fem-sex dagar i veckan. Våldsaspekten ska heller inte förringas men den gäller mest i storstäderna. Jag har svårt att se exempelvis en familj stanna hemma från arenan när Kalmar möter Halmstad eller Örebro. I mitt tycke är allsvenskan helt klart överexponerad och det har kanske gjort att folk tröttnat...
Pontus (Ljungskile)
– Först och främst tycker jag det är positivt att man har möjlighet att kunna se sitt lag på TV, och den utvecklingen har de senaste åren stigit enormt mycket. Men att det skulle vara den enda anledningen till att publiksiffrorna sjunker i svensk elitfotboll tror jag inte. Det beror på helt andra orsaker, så som bojkott, storstadslagens misslyckande, tätt med matcher på våren o.s.v. Jag kan förvisso bara tala för mig själv, men att se sitt lag på TV:n istället för att åka 150 mil tur och retur till ett regnigt och kallt Sundsvall i oktober månad känns som ett behagligt alternativ.
- Våldsaspekten förmodar jag är som allra värst i storstäderna, och kanske framförallt Stockholm. Men visst skrämmer det bort barnfamiljer från matcherna. De nya arenorna som kommer tas i bruk i år lär locka en hel del nya och gamla supportrar (och i viss mån barnfamiljerna) till matcherna, och därför lär vi nog få se bland de allra högsta – om inte det högsta – publiksnittet i Allsvenskan redan i år.
Tomas (Djurgården)
– Jag tycker att det är upplyftande att produkten Allsvenskan fortfarande är tillräckligt stark för att tevebolagen ska fortsätta satsa på den, kvaliteten på serien till trots. Det visar på hur starkt fotbollsintresset verkligen är i Sverige. Men jag är av den åsikten att om inte produkten Allsvenskan utvecklas finns risken att människor väljer teven framför arenorna i framtiden. Arenasituationen för många av klubbarna måste förbättras och de ekonomiska villkoren skulle även dem behöva bli fördelaktigare. Dessutom måste pamparna på förbundet inse att det är supportrarna som till mångt och mycket är produkten Allsvenskan, de skall ses som en tillgång inte som en belastning.
Daniel (FotbollDirekt)
– Det finns massor av bortförklaringar till att publiksnittet föll i fjol. ”Fel” lag i toppen, tätt spelschema, huliganer, dålig produkt och bortabojkott från AIK och Hammarby. Den här säsongen kommer visa var intresset är på väg. Just nu känns allsvenskan stekhet i Göteborg och Malmö, men ljum i övriga landet. Trots att fler sämre publiklag har kommit upp i allsvenskan tror jag att åskådarna kommer hitta till arenorna i större utsträckning i år. Oavsett blir det här ett mycket viktigt år för allsvenskan och var den är på väg.
I helgen avslöjade Sportbladet att Djurgården kommer att inleda ett samarbete med argentinska River Plate för att knyta till sig talanger som klubben ej kan ta tillvara på – ett av många allsvenska klubbar beprövat koncept. Tomas, ditt Djurgården har nyligen gjort en mångmiljonsatsning på att fostra egna produkter. Är detta verkligen rätt väg att gå? Affärerna med Quirino och Enrico blev ju minst sagt inte lyckade?
Tomas (Djurgården)
– Elitungdomssatsningen som Djurgården gör är helt klart ett steg i rätt riktning. Som klubb har Djurgården blivit rejält akterseglade på den fronten och faktum är att det kan krävas något år eller två bara för att komma ikapp de andra klubbarna. Det positiva med satsningen är miljonerna främst investeras i skickliga ledare och bättre träningsförutsättningar, något som jag anser är mycket sunt eftersom det är riskabelt att börja värva unga spelare bara för värvandets skull. Förhoppningen är att klubben ska bli självförsörjande på spelare vilket kommer innebära att vi får fler spelare med hjärta för klubben och som i längden kan bidra till ett starkare och mer stabilt Djurgården. Det skall dock tas i beaktning att en kursförändring likt den här tar tid. Resultaten ska komma på sikt inte redan idag, det tror jag att många djurgårdare kan ha svårt att acceptera.
Vad tycker ni om dessa typer av samarbeten – gynnar det svensk fotboll? Känslan är att brassar/argentinare börjar bli aningen förlegat idag – vilka andra potentiella marknader tror ni kan finnas?
Robert
– Jag gillar det jag hör. Bara vi inte får en ny baby boom á la Brasilien. Visst är det bra med importer men så fort en klubb gör något bra är alla andra där och gör samma saker. På sikt blir det profillöst och tråkigt. Samtidigt förstår jag klubbarna och speciellt om man som Djurgården lyckas knyta an en kontakt med River Plate. Oavsett om det är c-spelarna eller sämre som kommer till Sverige. Annars så är jag mycket för att Sverige ska försöka fånga upp mer från den afrikanska marknaden..
Pontus (Ljungskile)
– Det är ett intressant projekt, även om spelarna som kommer hit inte lär vara utav samma klass som Hernan Crespo. Har man tur och detta bär frukt kan det ju leda till goda pengar vid försäljningar. Jag ser inga problem med denna satsning så länge man inte helt sonika struntar i sina egna talanger – utan jag ser detta mer som ett komplement där man kanske kan hitta något guldkorn emellanåt.
Sydamerika har ju varit på tapeten länge nu, och det skulle inte förvåna mig om man vänder sina blickar till Asien förr eller senare.
Daniel (FotbollDirekt)
– Det gagnar inte svensk fotboll överhuvudtaget. Däremot kan de allsvenska klubbarna gynnas av det på sikt om man hittar ett utbyte där de, till en billig pennig, kan få använda unga, lovande spelare under ett eller två år. För egen del ser jag hellre samarbeten med
svenska klubbar så att vi kan fortsätta slussa in talanger i allsvenskan.
Till 2009 har Svenska Fotbollsförbundet valt att erbjuda några av sina domare heltidstjänster - så att de kan kalla sig ”proffsdomare”. Bra eller dåligt? Vad tycker ni generellt om den svenska domarkåren? Har ni några personliga favoriter eller mindre stora favoriter?
Robert
– Ett utmärkt förslag! Den svenska standarden håller hög klass. Speciellt i förhållande till liga. Kolla på Spanien och Italien som har världsfotboll och ändå domare som inte klarar av det. I Sverige är det nästan tvärtom. Och man får ju de domare man förtjänar. Eller hur det nu var. Jag gillade Peter Fröjdfeldt för hans insatser internationellt men vill inte uttala mig om någon jag inte gillar. Domarna får så mycket oförtjänt skit ändå.
Pontus (Ljungskile)
– Jag anser det som både bra och nödvändigt. För att en domare ska kunna döma på hög nivå krävs också att han skall kunna förbereda sig så bra som möjligt innan match. När spelarna ägnar sig på heltid åt att spela, bör domarna göra detsamma.
Generellt sett tycker jag att våra svenska domare blandar och ger. Det finns några duktiga som oftast gör bra ifrån sig – och det visar sig också på plan genom vilken respekt de får av spelarna. Men att det kan skilja så enormt på olika domarteam i Allsvenskan är för mig en gåta. Markus Strömbergsson har bra attityd och jämn nivå, medan Martin Hanssons ojämnhet och grova tabbar inte kvalificerade sig till årets populäraste domare 2008.
Tomas (Djurgården)
– Det är naturligtvis positivt att domarna kan koncentrera sig fullt ut på sitt arbete. Att det inte har varit så tidigare visar på hur amatörmässigt en del saker har sköts i det här fotbollslandet. De främsta fördelarna som jag ser det är att domarna kan komma mentalt förberedda till matcherna, dessutom finns det anledning att tro att ungdomar som tidigare har tvekat inför en elitkarriär nu vågar ta sig an utmaningen. Men sen är frågan om vissa domare verkligen kommer att bli bättre bara för att de får mer tid till arbetet och erhåller mer pengar. Utan att nämna namn tycker jag att en del av de domare som SvFF har valt ut inte håller tillräcklig kvalitet. Om det är ett uttryck för hur dålig domarstandarden är i Sverige eller om SvFF inte tagit frågan på allvar låter jag vara osagt.
Daniel (FotbollDirekt)
– Klart som tusan att det är bra. Fjolåret var en sådär domarsäsong och jag tycker att det här är helt rätt väg att gå. Nu kan domarna helt och hållet koncentrera sig på att döma fotboll. De kommer kunna förbereda sig för match på ett helt annat sätt och inte ha ett annat jobb att tänka på. Min favorit i domarkåren är Markus Strömbergsson. Han tillåter hårt spel och behöver inte vifta med kort för att få respekt. Dessutom verkar det som om spelarna kan prata med honom på planen. Strömbergsson blir vår nästa internationella domare.
Till sist ska vi dryfta nykomlingar, som har haft det tufft att hänga kvar i Allsvenskan de senaste säsongerna. Pontus, ditt Ljungskile var uppe i fjol men fick vända tillbaka direkt – vilka var de avgörande orsakerna? Nykomlingar inleder ofta starkt men tappar mot slutet av säsongen – varför, tror du?
Pontus (Ljungskile)
– I media har det varit mycket prat om att den långa säsongen på 30 matcher är mer eller mindre en direkt avgörande faktor, men jag håller inte riktigt med. Man har gott om tid att förbereda sig under världens längsta försäsong, och matchantalet sitter i sedan Superettan. Har man hyfsat bred trupp och rätt inställning skall inte 30 matcher vara några problem. Men för Ljungskiles del fanns det andra direkt avgörande orsaker:
- Harmonin i laget. LSK:s interne målkung Andreas Kristoffersson försvann pga dispyt mellan honom och tränaren David Wilson under augusti, men han vann ändå den interna skytteligan på 6 baljor.
- Man vann inte en enda match de sista 10 omgångarna i Allsvenskan (lägg därtill dubbelmötet med BP som båda slutade oavgjort, vilket egentligen bli 12 matcher i rad utan vinst). Klarar man inte det, stannar man inte heller kvar i Allsvenskan.
- Saknad av kontinuitet. Spelare fick rotera på positioner, nya spelsystem och ny match innebar ny startelva. Med facit i hand kunde man ha gjort det bättre.
Samtidigt kan man vända på det och säga att Ljungskile gjorde det bra med tanke på vilka förutsättningar man hade. Nytt lag handplockat av David Wilson, lägst budget av alla, nederlagstippat till tusen men man var ändå bara ett mål från att hänga kvar. Ett mål.
Att man normalt sett som nykomling inleder starkt för att sen dala, tyder starkt på hur dålig koll motståndarna har på nykomlingarna. Dessutom ofta i kombination med underskattning. Är man en mindre klubb och får skador/avstängningar på nyckelspelare är det också en avgörande faktor som påverkar laget i slutet av säsongen, samt att motståndarna också kan ha lärt sig hur nykomlingarna spelar och därför inte går på samma nit två gånger. En annan variant är att man som nykomling har övertro på sig själv, och siktar för högt i tabellen och för tidigt. Steget mellan Superettan och Allsvenskan är stort. Ibland. Men med lite ödmjukhet och respektlöshet, samt lite tur med resultat och friska spelare tror jag man har goda förutsättningar för att hänga kvar.
…i år heter nykomlingarna Brommapojkarna, Häcken och Örgryte. De två förstnämnda har varit bland de hetare lagen på försäsongen och ÖIS har ett av Allsvenskan mest intressanta anfallspar. Vilken nykomling tror ni mest respektive minst på? Vilka åker ur Allsvenskan i år?
Robert
– BP får det helt klart svårast av nykomlingarna men det är inte säkert att någon av dem åker ur. ÖIS är jag lite skeptisk till trots en vass offensiv. Däremot tror jag stenhårt på Häcken som nu har världens chans att etablera sig på allvar. En mittenplacering väntar för Hisingens stoltheter, minst. Ska jag välja de lag jag tror åker ut blir det trots allt BP följt av Gefle med Trelleborg och ÖIS som outsiders.
Tomas (Djurgården)
- Av årets nykomlingar är det ÖIS som ser mest spännande ut. Anfallet med Allbäck och Santos riskerar att göra andra klubbar i Allsvenskan avundsjuka. Bakom duon finns Zavadil, ännu en spelare som har presterat på hög nivå. Resten av truppen ser sådär ut, skador på nyckelspelare kommer definitivt att bli ödesdigra för de rödblåa. Även Brommapojkarna tror jag har potential att göra en bra säsong. Klubben fortsätter sin satsning på unga talanger och har värvat smart under försäsongen, de står klart bättre rustade än förra gången de var uppe i Allsvenskan. Svagast i mina ögon är ändå Häcken, de saknar både spets och rutin. Brommapojkarna får kvala, Häcken och Gefle åker ur.
Daniel (FotbollDirekt)
– Jag tror inte att Häcken kommer hålla sig kvar i allsvenskan. De har som vanligt värvat sparsamt även om Dominic Chatto ser spännande ut. Häcken är i stort behov av att någon kan täppa till luckan efter Daniel Larsson och att anfallarna kan hålla sig friska. Vilket de inte har gjort på försäsongen. Klarar inte Örgryte av att hålla Häcken och BP bakom sig är det ett stort misslyckande.
