Intervju Ivan Obolo:
- Jag är mycket nöjd i Sverige
När Gnagarforum i höstas hade en omröstning om vem som var AIK:s bäste spelare under 2008 fick Ivan Obolo ungefär 95 % av rösterna. När vi nu går runt på lägret och frågar lagkamraterna vem som är lagets viktigtaste spelare är siffran uppe i otroliga 100 %
Ingen annan spelare är i närheten av Ivan Obolos status idag. Gårdagens matchvinnare har gjort en och en halv säsong i Sverige och spelade varenda sekund i Allsvenskan förra säsongen.
Märker du av att du är lagets största stjärna, inleder jag intervjun med men får ett artigt svar tillbaka om att "AIK har många duktiga spelare och en hel del unga killar som vill vara med och kriga i år".
När jag sedan presenterar siffrorna för honom, som talar om att alla lagkamraterna anser honom vara den viktigaste spelaren i laget och att 95 % av fansen delar den åsikten, blir Ivan generad.
- Det finns många duktiga spelare, men jag är väldigt glad och tacksam både gentemot fansen och mina lagkamrater. Det värmer verkligen att få höra att man är så uppskattad.
Det ställer ju onekligen höga förväntningar på dig, hur stor press har du på dig?
- Jag gillar att ha förväntningar på mig. Det är bra för jag måste hela tiden ligga på topp för att prestera och det blir en viktigt motivationskraft.
Hur tycker du att din och lagets försäsong varit?
- Jag är nöjd. Vi har tränat väldigt hårt och länge. Matcherna har gått bra, vi har vunnit de flesta och vi blir mer och mer samspelta. Vi har många yngre killar som ska in i laget och det är alltid bra för konkurrensen.
Ny tränare i Micke Stahre, finns det några skillnader mellan honom och Rikard tycker du?
- Alltså Rikard var ju här när jag kom så det var givetvis speciellt. Han gav mig ett stort förtroende och jag har inget illa att säga om honom. Micke har vi ju bara haft i två månader så något konkret vet jag inte om jag kan säga faktiskt. Annars vill jag mer peka på likheter. De är båda väldigt noggranna med allting hela tiden och varje träningspass ska genomföras med 100 % seriositet. Det kanske är något svenskt, säger Ivan med ett leende.
* * * *
Vi fortsätter att prata om livet utanför fotbollen. Om den hemska svenska vintern. Jag påminner Ivan om vad han sa förra året när han kommit hem från semestern för att återgå till träningen med AIK om att det var "kallt, mörkt och fanns ingenting att göra".
- Ja ungefär så är det ju, säger Ivan och skrattar. Jag åkte hem den 25 november och kom tillbaka igen när träningen drog igång. Det är bättre i Argentina, vi har sommar då.
Hemma i Argentina finns mamma, pappa och en bror. Ivans pappa jobbar som någon form av revisor medan mamma är hemma och tar hand om huset.
- De lever enkelt men har det bra. Jag pratar nästan varje dag med min bror och med mina föräldrar. Det är nog tomt för dem hemma i huset när jag och min bror är stora och inte bor hemma längre.
* * * *
Rykten säger något om en svensk flickvän, stämmer det?
- Nej inte egentligen. Det stämmer att jag träffar någon och vi har en bra relation, men någon flickvän har jag inte.
Skulle du kunna tänka dig att träffa nån svenska, gifta dig och bosätta dig här?
- Vem vet, Sverige är jättebra. Jag har hela tiden sagt att ända sedan jag och Lucas kom första gången så har vi blivit väl omhändertagna och vänligt bemötta. Men det är väldigt långt hem till Argentina.
Men ärligt talat, är du inte lite för bra för att spela här egentligen?
- Jag har ett och ett halvt år kvar på kontraktet och ser ingen anledning att röra på mig. Min agent sköter alla kontakter men jag får inte så många anbud som folk kanske tror.
Är det något konkret som har dykt upp?
- Ja representanter från både Rosario och Banfield (två lag i den argentinska högstaligan reds. anm) ringde mig i december och frågade om jag var intresserad av att komma men jag avböjde.
* * * *
Att prata med Ivan är väldigt lätt. Han har en ödmjuk framtoning och vill inte framställa sig själv som bättre än någon annan. När jag frågar vem han imponeras mest av i Allsvenskan blir svaret egentligen ganska givet.
- Henrik Larsson, man märker att han är en oerhört intelligent spelare. Gör allting för lagets bästa och spelar hela tiden enkelt. Det syns vilken stor spelare han är och varför han spelade bland de bästa.
När vi pratar om den kommande säsongen och den givna frågan om vem Ivan vill spela med på topp säger han att det funkar med bra vem som helst. CH, Thorsten och Pontus är alla bra spelare och de olika spelartyperna kompletterar honom väl.
- Men Miran är ändå den jag spelat längst med så honom känner jag bäst.
Sin gamle parhäst Lucas Valdemarin pratar han med nästan varje dag. Även Jorge Anchen har han kontakt med om än inte lika mycket.
Svenskan bättras sakta på lite i taget. Ivan berättar att han har vänner även utanför fotbollen och att allting känns bättre nu på den sociala biten. Men visst saknar han Lucas och familjen.
- Förra året var min familj här och hälsade på i en månad och jag hoppas kunna ta hit dem även i år. Det är skönt att jag kan prata med dem varje dag men det blir ändå inte samma sak som när man ses och gör saker ihop hela tiden.
Trots avsaknaden av familjen och sin gamla umgängeskrets är livet lättare för Ivan i år. Han har lärt sig mer svenska, träffat mer vänner utanför fotbollen och på planen är han lagets överlägset bästa och viktigaste spelare. Frågan är om någon annan spelare i Allsvenskan har en sådan position i sina respektive lag. Något Ivan också märker.
- Det kommer ofta fram fans när jag är ute på stan som vill hälsa och önska mig lycka till. Jag märker att både tränarstaben och fansen har stort förtroende för mig och det är jag mycket tacksam för. Förhoppningsvis kan jag ge dem något tillbaka på planen.
