Solig seger på Skansen
Efter förra årets trista facit mot IFK Göteborg, idel förluster i supercupen, allsvenskan och svenska cupen, var det befriande skönt att se KFF besegra Blåvitt med 1-0 på Fredriksskans. Men det satt hårt åt, målet kom först i den 90:e minuten.
Det var perfekta förutsättningar vädermässigt i Kalmar på lördagseftermiddagen, solen visade sitt vänaste vårhumör och det blåste knappt någon vind att tala om. För laget var förutsättningarna däremot inte helt på topp, Rasmus Elm, som av de flesta utmålas som lagets viktigaste kugge, kunde inte ställa upp på grund av en halsfluss tidigare i veckan, under uppvärmningen skadade Emin Nouri sig och Nanne fick hastigt och lustigt möblera om i sin tänkta laguppställning. Tobias Eriksson gick ner på högerbackplatsen, i övrigt var backlinjen den väntade, Lindberg och Lantz i mitten och Larsson till vänster. På mittfältet kamperade David Elm tillsammans med Rydström, Augustsson tog den plats det var tänkt att Eriksson skulle ha haft, Sobralense och Assis kompletterad honom och på topp återfanns Mendes.
Matchen igenom var KFF det bästa laget utan att för den skull vara i sin bästa form. Eriksson verkade vara obekväm med sin backplats, Sobralense blandade och gav som vanligt och Mendes fick inte utdelning på sina avslut. Stefan Larson däremot verkade vilja tacka för kontraktsförlängningen som blev klar häromdagen, han slet som ett djur, slog smarta passningar och stod för mycket hjärta och kämpaglöd. I övrigt var mitten med Rydström och David Elm mycket stabil. Matchen började lite trevande, det blev inte allt för många allvarliga chanser för något av lagen, mest för att passningsspelet inte var på topp. I några ögonblick blixtrade det till, och magin från i somras glimrade förbi, som en viskning, men försvann lika snart igen. Men KFF var ändå det lag som presterade bäst, även om enskild spelare som Hysén och Söder i IKF var mycket pigga och stod för en del farligheter. 0-0 vid halvtidsvilan speglade inte matchbilden, Kalmar borde ha sett till att få bättre utdelning.
Andra halvleks första 10 minuter var matchens bästa med Kalmarögon sett. Laget spelade med varandra i stället för att leta efter varandra, pressen på IFK var rejäl och ett ledningsmål verkade närma sig. Men så mattades pressen av, spelarna såg i vissa fall märkbart trötta ut. I 74.e minuten kom första bytet för KFF, Augustsson gick ut och Dauda kom in och även om han löpte bra blev det inte mer press eller fler kreativa avslut. Med tio minuter kvar gick David Elm ut, han verkade känna av sin fotskada. Smylie tog hans plats och till slut blev det han som slog den matchavgörande passningen till Mendes i matchens 90:e minut. Han fick en frispark som han efter en kort blick mot Christensen i målet slog blixtsnabbt till just Mendes som kunde avgöra supercupen med ett nickmål. Ett par minuter senare blåste domare Johannesson av matchen och för första gången kan Kalmar FF titulera sig supercupsmästare och dessutom kassera in 250 000 kronor till kassan.
Även om inte spelet var det bästa så finns det en del att ta med sig från dagens match. Kalmar FF kan vinna en match utan att Rasmus Elm finns på plan. Det kan nog vara skönt för självförtroendet för laget som helhet att veta att man kan vinna matcher även om en eller ett par nyckelspelare fattas. Kalmar FF tar också med sig en viktig moralisk seger över ärkerivalen IFK Göteborg idag, efter så många förluster förra året går man nu ut till allsvenskan med råg i ryggen. Till sist fick vi också veta att Kalmar-publiken verkligen älskar sina svenska mästare, den lilla staden på östkusten lyckades komma upp i en publiksiffra på strax över 2300 personer, vid förra årets möte mellan de bägge lagen i supercupen i den stora staden på västkusten kom det bara 1600…
Nu ser vi fram emot den allsvenska starten på Strömvallen mot Gefle måndagen den 6:e april. Passa på att följa med Supporterunionens resa dit! Och så hoppas jag att alla som kan kommer till Fredriksskans måndagen efter, den 13:e april, då vi bjuds på årets första hemmamatch mot AIK.
