Forum 1891 synar truppen 2009: Mittfältarna
Som ett led i Forum 1891:s uppladdning inför den allsvenska starten i april kommer Sebastian Björk att syna Djurgårdens trupp. Som alla lyckade lagbyggen börjar vi bakifrån och i dagens avsnitt mikroskoperas mittfältarna.
Djurgårdens tremannamittfält från guldåren 2002 och 2003 är klassiskt. Stefan Rehn på ålderns höst, den gränslösa talangen Kim Källström och så framför dem den kloke Andreas Johansson. Guldet det året vanns på mittfältet och även sedan Stefan Rehn ersatts av Johan Arneng fortsatte konstellationen att skörda framgångar. Sen försvann Källström och Johansson 2004 och på Djurgårdens mittfält gapade plötsligt ett hål. Ett hål som man på sätt och vis fortfarande, efter ett halvt decenium, famlar efter att fylla.
Visserligen vann man SM-guld igen redan 2005 med ett mittfält som inte alls var oävet. Men brytningen var solklar. Nu var det det i många avseenden briljanta anfallet som drog med sig mittfältet snarare än mittfältet som sköt anfallet framför sig. Från att ha varit en skottkärra hade Djurgården blivit en släpvagn. Och när anfallet tids nog skingrades och urvattnades fanns det plötsligt ingenting kvar att driva laget.
I år får vi förlita oss på att mittfältarna höjer sig individuellt för att skjuta Djurgårdens offensiv framför sig igen. Här är de som vi har att hoppas på:
Philip Hellquist
Philip är ung och kom med i A-laget först förra säsongen. Efter att ha gjort succé i sina första matcher i Svenska Cupen fick han till slut chansen också i Allsvenskan. Det fungerade hyfsat för Philip även om han naturligtvis inte kunde vända den negativa spiral Djurgården befann sig i.
Philip Hellquist är en av få naturliga ”tior” i Djurgårdens trupp och lär få en del speltid både på den positionen som i ytteranfallet. Som tia får han chansen att göra skäl för smeknamnet ”Kistas Kaká” men som ytterforward är han kanske bäst lämpad. Än så länge, kanske man ska säga. För Philip är medveten om att han behöver lägga på sig ett par kilo för att kunna hålla undan sina motståndare. Gör han det äör den offensiva mittfältsspetsen som vikt för den tempoväxlande bolldrivaren.
Spelarbedömning: 2
Kommentar: Philip är på väg mot sitt genombrott och kommer att utvecklas ytterligare i år och av allt att döma även ta ett steg till i sin utveckling. Bygger han på sig som han önskar och bibehåller sin snabbhet kommer tvåan bytas till en trea när samma sammanställning görs inför nästa säsong.
Prince Ikpe Ekong
Prince Ekong kom till Djurgården i somras tillsammans med Patrik Haginge, Peter Magnusson och Johan Oremo. Då ville Djurgården förstärka för att kunna börja blicka uppåt i tabellen. Nu blev det inte så utan Djurgården fortsatte att sjunka som en sten genom tabellen. Prince själv kom in i en tid då han behövdes. Djurgården drogs med skador på en lång rad nyckelspelare och ledargestalter och kanske var det därför man valde att plocka in GAIS nigerian.
Zoran Lukic, som då var tränare i Qviding och expert hos Fotbollskanalen, sågade sommarvärvningarna i allmänet och Prince i synnerhet. Man värvade ingen spetskompetens och dessutom var det kortsiktigt att värva en trettioåring, sa han. Minst sagt motigt för den hårdspelande fältherren att spela in sig i laget.
Spelarbedömning: 2
Kommentar: Prince är en klart kompetent fotbollsspelare, men det ligger ganska mycket i det Zoran sa. Förutom tuffheten är det svårt att sätta fingret på vad Ekong egentligen är bra på. Han är inte dålig på särskilt mycket men heller inte direkt vass på någonting. Passningsspelet blev ofta kritiserat under fjolåret för att vara för defensivt och bakåtsträvande. Samtidigt fanns det, åtminstone i början av hans tid i DIF, frön till ett intressant långspel. Kanske kan de fröna få gro i år.
Daniel Sjölund
Daniel Sjölund är ålänningen som kom till Djurgården från Liverpool 2003. Först var han här på lån och tanken var nog från början att han skulle ta över efter Johan Elmander när dennes lån gick ut. Daja var dock tydligt inte en ”nia” utan fick den mesta av sin sparsamma speltid på kanterna i anfallet. Trots att det blev mål redan i första minuten i debutmatchen lät det egentliga genombrottet vänta på sig. Inte förrän guldåret 2005 fick man för sig att flytta ner Sjölund på mittfältet. Succén var given och sedan dess är Daniel Sjölund en av Djurgårdens absolut viktigaste spelare.
Fjolåret blev förstört av en mystisk åkomma med massivt viktras till följd. Daniel Sjölund var ehentligen inte sig själv på hela säsongen men visade i de matcher han fick att han i alla fall är oerhört vital för Djurgårdens spel. Med sin blick för spelet och sitt fina passningsspel är det tänkt att han i år ska ta ytterligare ett steg ner och bli spelmotor på det defensiva mittfältet.
Spelarbedömning: 4
Kommentar: Snudd på en femma, faktiskt. Men fjolårssäsongen spökar fortfarande och man vet inte säkert hur mycket Daniel hämmas av den. Bör dock visa sig vara den centrala kraften på Djurgårdens mittfält när vi nu försöker återskapa forna dagars glans. Proffsaktuell till sommaren då kontraktet går ut. Kan bli säsongens rysare.
Martin Andersson
Ytterligare en gubben-i-lådan-typ som dök upp från ingenstans under förra säsongen och briljerade med passningsspel och lugn. Enköpingssonen drogs dock med en skada under i stort sett hela säsongen och det blev till slut ohållbart att spela på smärtstillande. Martin fick stiga åt sidan och missade mycket av det ras som kom att sätta tonen för hela Djurgårdens säsong.
Martin är en klassisk mittfältselegant. Positionssäker, lugn och med ett mycket bra passningsspel. Ser alltid ut att ha hur mycket tid som helst med bollen och hittar allt som oftast kreativa lösningar på svåra problem. Känns inte helt olik Stefan Rehn i spelsättet och är perfekt i det spelsystem Djurgården sagt sig vilja spela.
Spelarbedömning: 3
Kommentar: Skadebenägen och borta stora delar av förra säsongen. Har stor kapacitet men skadorna gör att han allt som oftast är hämmad av någonting oc därför inte kan sägas garantera sin högstanivå. Har dessutom det svåra andraåret i Allsvenskan frmaför sig då mycket återstår att bevisa. Högre kapacitet har han helt klart.
Andrej Komac
Andrej Komac från Slovenien kom till Djurgården som sommarvärvning 2006 med ambitionen att spela i ett topplag. Han har med sitt skickliga mittfältsspel vuxit ut till en av nyckelspelarna i truppen men har fortfarande inte varit med om att vinna någonting med Djurgården. Kontraktet går ut i sommar och det ser motigt ut i förlängningsprocessen så kanske får han lämna laget tomhänt.
Den lille slovenen har i sina bästa stunder ett mycket bra passningsspel och ett inte oävet distansskott. I Djurgården har han ofta intagit en något lägre utgångsposition på mittfältet varför det fortfarande inte blivit särskilt många mål. Andrej är en mycket klok fotbollsspelare som passar i alla positioner på mittfältet. Inför årets säsong spås han bli en av de absolut viktigaste spelarna. Med sin förmåga att skaffa ytor på mittfältet har han ett stort ansvar för att sätta tempo i matcherna. Vid sidan av Daniel Sjölunds eventuella proffsflykt kan Komacs kontrakt bli sommarens thriller.
Spelarbedömning: 4
Kommentar: Andrej Komac tillhör de mest centrala gestalterna i truppen. Han kan driva bollen och växla tempo samtidigt som han har en bra blick för spelet och är en mycket skicklig passningsspelare. Är en av de tre främsta kandidaterna till de två defensivare mittfältspositionerna. Att förlora Komac som bosman skulle vara ett mycket hårt slag mot Djurgårdens nystart.
Trimmi Makolli
Trimmi är den tredje och sista av de ungdomar som fick åka med till Portugal. Kanske är han också den som ligger närmast sin allsvenska debut. Under försäsongen har han fått chansen i ett antal träningsmatcher och tackat för förtroendet med två mål och ett i övrigt vägvinnande spel. Men Trimmi har under året inte bara imponerat med sitt spel, minst lika förälskade har vi blivit i hans störtsköna personlighet. Skojfrisk och kaxig har han briljerat i intervjuer och redan gjort sig ett namn.
Trimmi Makolli tillhör de unga, tekniska spelare som nu ploppar upp överallt i fotbollssverige. Med en spelstil som av många beskrivs som osvensk har han mycket att tillföra Djurgården av idag. Hans fina teknik, snabbhet och mod att utmana gör honom än så länge ganska unik.
Spelarbedömning: 2
Kommentar: Egentligen allt för oprövad för betyget, men Trimmi har verkligen överraskat på försäsongen och är en av få naturliga tior i truppen (den andre är Philip Hellquist). Att vi kommer få se Trimmi i Allsvenskan i år är ingen högoddsare, tvärtom skulle i alla fall jag bli mycket förvånad om han inte får åtminstone ett par inhopp. Speeden har han, nu behöver han bara samla rutin och några kilon till för att bli en viktig kugge i framtidens hemvävda Djurgårdselva.
* * *
Djurgården har haft många klassiska mittfältare i sitt lag årets besättning ser något svagare ut. Framförallt är problemet att de flesta tycks stöpta i samma form. Andrej Komac, Martin Andersson och Daniel Sjölund är alla passningsskickliga och bra men Prince Ikpe Ekong är egentligen den ende som kan bryta detta mönster. I honom har vi en hårdför spelare och en skicklig bollvinnare som vi kan få nytta av i täta matcher. Framåt är de enda alternativen två fjuniga junisar som visserligen är intressanta på sikt men inte på långa vägar redo att axla den, kanske, svåraste rollen i laget. Dahlberg kommer få vikariera på positionen fram till sommaren då situationen får utvärderas igen.
