Isidors hörna: Amerikansk idrott kontra svensk
Phoenix Coyotes med Ulf Samuelsson och Wayne Gretzky i båset. En idrott som är ljusår från den kultur som vi ska vara glada för att vi har i Sverige.

Isidors hörna: Amerikansk idrott kontra svensk

Ibland behövs det tid till annat och distans till det som ockuperar ens inre. Så i två veckors tid har jag bytt minusgrader i Sverige mot varmare breddgrader i USA.

Det har varit märkligt att åka iväg när AIK går in i sin viktigaste uppladdningsperiod. Och efter knappt två veckor här saknar jag intensiteten kring det som är en viktig livsstil för många av oss. I synnerhet efter att jag gått på NHL-hockey här.

Phoenix är en av USA:s största storstäder och huserar därför av naturliga skäl ett lag i landets fyra största publiksporter. Amerikansk fotboll, basket, baseball och hockey.
Eftersom jag inte är någon större basketföljare blev det ett naturligt besök till ”jobing.com” arena när Phoenix Coyotes skulle ta emot Vancouver Canucks.

Jag hade föreställt mig en hel del saker och ting på förhand. Men jag var ändå inte helt förberedd för den utbredda kommersialism som fanns både utanför och innanför arenan. Gigantiska reklamskyltar kantade promenaden upp mot arenan. Vid huvudentrén fanns ett helt torg fyllt med olika restauranger byggda enbart för området och med betydligt dyrare priser än vanliga restauranger.
Varthän huvudet vändes möttes jag av reklam.

Gemytligheten och trängseln på Dick Turpin kändes sjukt avlägsen.

Arenan i sig var helt enorm med nästan 18 000 platser och rulltrappor (såklart, vi är ju i USA) till de övre etagen. Reklamen fortsatte att mangla en även inne i arenan. Förvisso har vi sponsrade skyltar även hemma i Sverige men här var det hela tiden konstant marknadsföring via olika skärmar och olika skeenden i spelet som sponsrades av företag. Det blev spelavbrott var fjärde minut för tv-reklam och i periodvilan flög en gigantisk taco för tacobell runt i arenan...

...Men trots allt det så var ändå det värsta det bitvisa ointresse som fanns under matchen. Det var enligt speakern en ”sell-out” crowd på 17 125 personer. Trots det var det högst halvfullt när matchen började och minst en tredjedel var konstant tom. Framför oss reste sig en man sig minst ett dussin gånger för att gå iväg. Stämningen var ljusår från en AIK match på Hovet, eller till och med Skytteholm, även med bara ett par tusen på läktaren. I publiken såg jag minst 20 olika hockeytröjor. Folk verkade inte riktigt ha passion för hemmalaget.

Vi kanske har medioker serie i Allsvenskan.
Men vi har något unikt i klubbidentitet. I historia. I atmosfär.
Det är en annan känsla när benen tar en promenadstråket upp mot Råsunda. När förväntan ligger i luften och där skillnaden mellan vinst och förlust betyder så mycket.

************************************

Och det är väl det som är lite av poängen med det här något annorlunda sidospåret på Isidors hörna. Det är mycket gnäll om fotbollen hemma. Om att det är låg kvalitet. Att det finns bättre ligor och att vi kan se bättre idrott på andra ställen.
Istället för att uppskatta att vi har något som är oerhört genuint och äkta så väljer många att smutskasta det.

En kille jag träffade här berättade om att han hade sett den norska cupfinalen i Norge för några år sedan. Han hade själv sett superbowlfinalen innan men slogs av hur allt handlade om matchen i Norge och av den intensiva atmosfären på arenan. Och inte av hur sjuttielva företag ville ta en del av kakan och göra den till sin.

************************************

Allsvenskan 2009 kickstartar äntligen igen. Förutom att årets AIK känns som ett av de mest spännande någonsin känns serien också väldigt intressant. Två nya flådiga arenor i Göteborg och Malmö och två hårt satsande nykomlingar i Örgryte och BP. Det senaste laget kommer inte bli det sämst placerade i Stockholm.
Ekonomiska svallvågor för många klubbar med avsaknad av flådiga nyförvärv (med ett par undantag) gör också att det blir en idealisk utmaning för vårt nya AIK.

************************************

Halmstads BK blir ett bra första test. Kommer mittfältet hålla ihop? Tar Mikael Thorstensson chansen mot halläningarna? Blir vi över 20 000 i premiären igen? Blir det samma sorts islossning i målskyttet som vi såg i de första träningsmatcherna?

Just ovissheten inför ett nytt år är det som gör det så monstruöst intressant. I synnerhet ett år som detta då förväntningarna är lägre än på länge med alla förändringar.

************************************

Mycket hockey blir det i denna veckas Isidors, bara en vecka från fotbollspremiären. Men det blev lite deprimerande att se hockeylaget fallera så totalt i kvalserien. Det trodde jag inte alls. Nu blir det återigen en ”nästa år då jävlar” men då återigen efter en maratonlång Allsvensk hockeyserie.

Känner mig lite som en dålig förlorare men jag känner mig grymt allergisk mot förvandlingen av hockeyn hemma de senaste 10-15 åren.

************************************

Och hockey i all ära. Ända sedan den där traumatiska veckan i november så har jag suktat inför att fotbollen ska börja igen.
Om knappt en vecka slipper vi vänta längre.

Äntligen är det dags igen.

Alexander Strigén2009-03-26 08:26:00
Author

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan