Inför Helsingborg-Hammarby
I allsvenskans tredje omgång beger sig Hammarby söderut. Till Helsingborg. Till Olympia. En resa på exakt 553,2 kilometer. En resa spelarna gör med fotbollsskor, matchkläder, stukat självförtroende och dåliga resultat i bagaget.
Inför en match som Helsingborg borta hade man nog hoppats att de två sistnämnda komponenterna i packningslistan sett lite annorlunda ut. Men nu ser det ut som det gör och nu gäller det att göra det bästa av läget vi befinner oss i och de förutsättningarna vi har. Det är vi nog alla rörande överens om.
I måndags såg jag matchen mellan Gais och Heif via Com Hems snällt sagt katastrofala ppv-tjänst. Den varken orkar eller bör jag gå in på här och nu, så det lämnar vi direkt.
Trots en hel del Gais-chanser kör Helsingborg över Gais med 4-1. Jag sitter hemma och nästan svettas över det faktum att det i nästa omgång är våran tur. Och dessutom på bortaplan. Lägg dessutom till att vi senaste 5 åren mäktat med att ta hem hela noll poäng från Olympia samt en målskillnad på minus 11.
Jag tänker en tanke att det optimala nog vore om vi hade haft Häcken på hemmaplan ( med all respekt för Häcken). Jag tänker att det vore den snabbaste och enklaste lösningen att få skeppet på rätt köl igen. Efter att passande nog även Henke Larsson spräcker sin mål-nolla för året i 86e minuten börjar mina tankegångar ologiskt nog vända lite. Jag börjar tänka ett steg till och slås av tanken att det kanske inte är så farligt det här ändå? Vad vore egentligen det mest optimala i det här läget? Att spelarna återigen ska ställas inför en ny ” 3 givna poäng-match” ( som man av någon anledning fortfarande tycker att Gefle hemma är) hemma mot Häcken eller en match mot Helsingborg borta där ingen förväntar sig någonting? Jag börjar mer och mer tro att det senare är ett perfekt scenario. Jag tror i mitt lilla utopia att laget kan åka till Helsingborg helt utan press. Ingen är nog övertygad innerst inne, trots att vi alla hoppas, att vi ska åka ner till Skåne, städa av Heif med 3-0,tacka för oss och åka hem. Och det är lite där vi har en fantastiskt fin möjlighet. Vi har faktiskt allting att vinna på torsdag. Är ni med?
Jag tror att vi i största möjliga mån får se samma lag på benen på Olympia som vi såg senast mot Gefle. En laguttagning jag i sånt fall mer kan förstå än i en hemmapremiär mot Gefle. Även om jag gärna ser en del förändringar i elvan, men det kommer jag till sen. Hur som helst så är den matchen glömd och undanskuffad nu. Hammarbys nyckel på torsdag är att bedriva ett äckligt disciplinerat och kraftfullt försvarsspel. Över HELA banan. Vi får inte under några omständigheter låta Henrik Larsson ta emot och fördela bollar på liknande sätt han gjorde mot Gais. Lyckas vi med det neutraliserar vi stora delar av Helsingborgs offensiv. Hur mycket än skåningarna vill få det till att de har andra offensiva hot också, så kan man inte blunda för innebandyspelarens delaktighet i det mesta. Nyckel nummer två blir matchen på mitten mellan Chanko/Mikkel och Lantz/Landgren. En match som jag är övertygad om att vi kan klara av. Kommer vi bara rätt in i den privata drabbningen är mycket vunnet, då framförallt Lantz i mina ögon är en spelare som lätt hamnar i obalans och kan börja börja dra på sig varningar etc.
Nästa steg för att vinna den här matchen är att vi måste göra mål. Om vi bortser från att vi ska försöka sätta Emil i vänster innerläge cirka 35 meter från mål så får vi nog även denna gång lägga våra förhoppningar till Charlie Davies. Försök sätta CD i en mot en lägen med Heifs innerbackar och jag är övertygad om att han till slut kommer rinna igenom. Det må låta en aning billigt och enkelt men vem har bestämt att fotboll ska vara mer än så ibland? Vad jag såg av Heifs backlinje i Gais-matchen så kommer Helsingborgs mittbackar få stora problem med Charlie om han bara lyckas få rätt bollar att jobba med. Där har ni min andra övertygelse för dagen.
Jag skulle inte var främmande för att låta Nathan starta på torsdag. Trots att han varken gör det ena eller det andra särskilt bra någon gång, tror jag att hans huvudspel skulle kunna göra viktig nytta då vi säkerligen kommer få förlita oss väldigt mycket på kontringar och inte minst fasta situationer. Dra ner Castro på en relativt fri roll till vänster på mittfältet och förpassa Söderström till bänken. Om José är hel och frisk tror jag att han kommer passa bättre än Traoré i mitten. Vi kommer behöva en snabb mittback som understöd/komplement till David och Emil i deras interna matcher gällande en mot en-starka Makondele och Erik Sundin. En David Johansson som förövrigt spelar på lånad tid tills nya alternativ dyker upp. Om de dyker upp.
Trots dessa specifika inslag som kommer bli av yttersta vikt för matchutgången så får vi nog även ta med i beräkningen att Hammarby på torsdag måste överträffa sig själva som det ser ut i nuläget. Ovan nämnda spelare men självfallet också hela laget som helhet. Ska vi lyckas rubba Helsingborg på torsdag är förutsättningen till detta att alla har en bra dag. Det kommer inte finnas något utrymme för någon spelare eller ledare att bidra med en halvtaskig inställning. ALLA måste innerst inne tro på att det kan gå vägen och ge mer än hundra procent för att vi ska lyckas bärga tre poäng. Och skulle det likväl bli så, att vi kammar noll i skåneland, vill nog alla, inte minst jag, komma hem med en positiv känsla från den här bortamatchen. Kunna känna att vi är på rätt väg, kunna känna att vissa spelare tagit ett kliv framåt istället för ytterligare ett bakåt. Jag vill nästan dra det så långt att den känslan i nuläget nästan kan vara viktigare än resultatet i matchen. Missförstå mig rätt nu, jag överlever en 1-0 vinst med katastrofspel också, men säsongen är hiskeligt långt och alla som följt fotboll ett tag vet att det är rent ut sagt ett helvete att vända negativa trender och spiraler. Än mer spelmässiga än resultatmässiga sådana. Visst, man kan vinna enstaka matcher under ”tursamma” omständigheter, och det känns oftast förbannat bra det med, men sanningen kommer alltid ikapp en förr eller senare. Med tanke på detta och de föregående två omgångarnas insatser ( och nej, Elfsborg är ingen bra match trots ett fint resultat) kan betydelsen av prestationen på torsdag nästintill likställas med själva resultatet. Så ser i alla fall jag på det.
Nåväl, nu orkar jag inte analysera hit och dit längre. Jag vill att matchen ska sparkas igång nu. På torsdag så ser alla inblandade, spelare, tränare och supportrar till att säsongen 2009 startade resan i Helsingborg den 16 april. Tillsammans vet jag att vi kan utföra stordåd. Vi har gjort det förr och vi kan med all säkerhet göra det igen.
Får inte Freddy Söderberg chansen ens i truppen på torsdag på borde allt och alla avgå. Det var det sista.
Nu kör vi!
Mitt tips: 0-1
