En tribut till Bosse Larsson
För några dagar sedan fyllde Bosse Larsson 65 år, för en dryg vecka sedan gick han i pension. Gästkrönikören Mikael Karlsson hyllar sin barndoms hjälte i sitt favoritlag.
I slutet av 1980 läste jag i en tidning att ”Bosse Larsson slutar efter en säsong i Trelleborgs FF som han var med och tog upp till div 2” (det vill säga dagens Superettan). Skit! tänkte jag, har ju aldrig fått se honom spela och nu är det helt kört!
Bosse blev direkt min idol liksom MFF blev mitt favoritlag, det var tidigt 70-tal och när jag fick se lagbilden på MFF, då visste jag att det var laget i mitt hjärta. Jag är född och uppvuxen på landet utanför Falkenberg och var bara 15 år när Bosse gjorde sin sista säsong. Han skadade sig svårt i kvartsfinalen mot Krakow och blev borta under nästan resten av säsongen. Jag såg mina första MFF matcher på tv när MFF under 1979 spelade i Europacupen. Malmö FF:s Europacupspel inspirerade mig mycket, jag sökte medlemskap i klubben och ville verkligen se MFF live. Bosse Larsson kämpade sig tillbaka och jag såg en möjlighet att han kanske skulle spela MFF:s bortamatch mot HBK i augusti och till Halmstad är det inte så långt med moppe. Men Bosse var inte redo så det blev ingen match för honom.
Jag var nere i Malmö och såg MFF spela 0-0 mot Gefle nyligen. Dagen därpå funderade jag mycket på varför MFF inte kunde göra något mål på alla de chanser de hade, men det lossnar säkert snart hoppas jag. Innan matchen fick jag syn på jag Jan-Olov Kindvall (som var så nära att göra mål på Peter Shilton i Europacupfinalen) utanför Kulan. Jag hade med en gammal lagbild på MFF från 1979, jag gick fram och frågade om en autograf. Nu är det bara Prytzen, Tapper och Tommy Andersson som saknas för att göra den komplett.
Dagen efter Geflematchen var det den 30 april och Valborgsmässoafton, jag skulle jobba fram till 12, om en månad är det 30 år sedan MFF var i final i Europacupen och tänk så nära det var att Malmö FF blev Europacupmästare. Med en frisk Tapper och med Roy och Bosse i laget, ja då hade det blivit en ljusblå seger. I år är det Manchester United och Barcelona som gör upp om titeln. 1979 var Malmö FF väldigt nära att bli Europacupmästare. Jag tog upp telefonen och slog ett nummer, mannen i andra luren svarar, - Ja Bosse!
– Hej, det är Micke, en MFF-supporter från Falkenberg. Jag tänkte bara ringa och säga grattis och lycka till med ditt nya liv (Bosse fyllde 65 år tisdagen den 5 maj, han hade bestämt sig för att gå i pension efter många år som maskinuthyrare på Skanska).
Bosse svarar, - Tackar!
Jag passar på att säga att det var trevligt och mycket häftigt att han gick ut inför nästan 24 000 på den nya Stadion och gjorde avsparken.
Bosse berättar att han tyckte den var mycket fin och att det är så en fotbollsarena skall se ut. Han har inte varit där sedan premiären men han tänker gå dit igen. Det är snart 30 år sedan han satt på läktaren (Olympiastadion i München) och såg på när Nottingham Forest vann med 1-0 och Bosse säger att idag gör han sin sista arbetsdag och sedan väntar ett liv som pensionär. Han låter lite stressad och det kan man ju förstå att det är fullt upp så här på sista dagen. Jag tackar för samtalet och önskar honom lycka till och hälsar honom välkommen till FV.
– Hej då, säger Bosse innan han lägger på.
Jag fick aldrig se Sveriges bästa fotbollsspelare live men jag fick den stora äran att träffa honom för några år sedan på hans jobb.
Under alla åren har jag samlat på mig bilder, fakta med mera om Bosse och han ville gärna se min samling så jag tog med mig en del av den till hans jobb. Bosse var en mycket trevlig man och vi satt och snackade i nästan två timmar. Bosse berättade att under tiden han var proffs i Stuttgart så var de bara några få som tränade på förmiddagen. De andra i laget hade vanliga jobb och körde bara kvällspasset. Under säsongen 1968-69 låg laget i toppen av Bundesliga och man slog självaste Bayern München med 3-0 hemma och Bosse gjorde ett mål men sedan tog man bara tre poäng på de åtta återstående matcherna. Konstigt nog började man att förhandla om kontrakten med spelarna och då hade de mer fokus på pengarna än serien, säger Bosse, som även berättar att han hade Manchester United som favoritlag som ung. Men det var efter lagets svåra flygkrasch då nästan hela laget förolyckades.
Bosse Larsson, Sveriges bästa fotbollspelare, har alltså nu den 5 maj fyllt 65 år. Här följer hans meriter:
Svenska bragdguldet 1979
Guldbollen: 1965 och 1973, Bosse var den första som fick den två gånger
Allsvensk skyttekung: 1963, 1965 och 1970
SM Guld: 1965, 1970, 1971, 1974, 1975, 1977
SM Stora silver: 1964, 1969, 1976, 1978
SM Brons: 1963, 1973
Cup guld: 1973, 1974, 1975, 1978
546 matcher och 289 mål för Malmö FF 1962-66, 1969-79
Började som 13-åring i MFF och gjorde sin A-lagsdebut den 8 maj 1962 MFF – Flamenco 1 – 5 (Bosse gjorde MFF s mål efter 20 sekunder)
70 A-landskamper och 17 mål
3 B-landskamper och 6 mål
3 U-landskamper
6 J-landskamper och 1 mål
Bosse var i landslagsklass på alla platser i laget förutom som målvakt
Debut i landslaget den 20 september 1964 Norge – Sverige 1 – 1 (Bosse gjorde mål på straff)
Proffs i VfB Stuttgart under tre säsonger 1966-67 till 1968-69.
88 Bundesligamatcher och 21 mål
Är den första och vad jag vet enda icketysk som blivit utsedd till Bundesligas bästa spelare (1968-69)
Varit med om tre VM: 1970 i Mexico, 1974 i Västtyskland, 1978 i Argentina, spelade 11 VM matcher
Spelade en säsong i Trelleborgs FF 1980 då laget vann div 3 och kvalade till tvåan.
Tränare för Kirseberg IF 1981-82, Sofielund IF 1983-84.
ETT STORT TACK för allt Bosse och lycka till som pensionär!
