- -
Seger och högklassigt spel mot HIF
Kalmar FF visade mästartakter när Helsingborgs IF slogs tillbaka med 2-0 hemma på Fredriksskans. Daniel Sobralense och Rasmus Elm gjorde målen, ett i varje halvlek, och de tillsammans med Petter Wastå blev segerorganisatörer denna underbart soliga söndagseftermiddag.
Ja, det var finfina förutsättningar för bra fotboll på Fredriksskans. Strålande solsken och härlig värme bjöds på kalendervårens sista dag. Tyvärr verkar detta inte duga för Kalmarpubliken som i stor utsträckning fortfarande väljer att stanna hemma. 5 943 åskådare är inte särskilt mycket. Men KFF visade direkt att idag var det dags att för första gången i år slå ett riktigt topplag. Redan efter några minuters spel blev Dauda frispelad men HIF-backen Marcus Nilsson slet och drog i honom precis lagom mycket, det vill säga tillräckligt för att stoppa honom men inte tillräckligt för att domare Stefan Johannesson skulle blåsa. En typisk situation som ger frispark 100 gånger av 100 ute på plan, men efter fyra minuters spel i friläge blåses det helst inte, nej...
Hemmalaget lät sig dock inte nedslås och sin vana trogen hade Dauda mycket boll på vänsterkanten men lyckades inte omsätta detta i chanser. Helsingborg stack upp då och då men lyckades inte hota förrän i den 18:e minuten då Christoffer Andersson spelade in från vänster, Rasmus Jönsson vräkte sig fram men kunde inte riktigt bestämma sig för vilken kroppsdel han skulle använda och då blev det ingen. I den 25:e minuten fick Kapten Rydström en kanonmöjlighet mitt i straffområdet men dundrade bollen över Pär Hanssons målbur. Vi har hört hans bortförklaringar tidigare, i stil med: "Jag ville bara höra suset från publiken..."
Några minuter senare fick Henrik Larsson plötsligt ett rent friläge med Wastå efter en fantastisk långboll från Christoffer Andersson. Men Petter Wastå briljerade för första gången i matchen med en härlig räddning - och det var inte sista gången. Efter detta dominerade KFF med ett mycket kvickt och finurligt passningsspel där skåningarna inte hängde med. Tobias Eriksson sköt ett pressat skott som smet strax utanför stolpen, efter ett vackert anfall skickade sedan faktiskt Rasmus Elm bollen ännu högre (!) än Rydström tidigare. Men efter 33 minuter var det dags för ledningsmål. Tobias Eriksson jobbade fram bollen på offensiv planhalva och spelade ut till David Elm som mycket snyggt tog sig runt sin/sina försvarare och slog ett perfekt inlägg mot bortre stolpen där Daniel Sobralense dök upp mellan mittback och ytterback och nickade in 1-0 från nära håll. Ett enkelt mål av brassen men ett mycket starkt förarbete av firma Eriksson/Elm. Några minuter senare frispelades Dauda men den här gången var det linjemannen som stoppade honom genom att vinka för offside - tveksamt enligt reprisen.
Symboliskt för matchen - KFF jublar, Henke deppar.
Sett till chanserna en relativt jämn match med ett knappt övertag för Kalmar inför andra halvlek men så kändes det inte från läktarplats. Det kändes väldigt bra och Helsingborg fick inte grepp om Kalmar alls. Det var definitivt så att Lindberg skulle hålla extra koll på Henke Larsson och det gjorde han med den äran, förutom det där friläget då. Det västskånska mittfältet hade inte koll på Rasmus Elm som fick komma rättvänd klart oftare än vad de förmodligen var bekväma med. Det var absolut med en positiv känsla vi tog plats på läktaren inför den andra halvan.
Och det dröjde inte länge innan ledningen fördubblades och den positiva känslan förstärktes. David Elm fälldes strax utanför straffområdet och snabbt stod tre sugna, högerfotade lirare och suktade efter att få skjuta. Norrlandsimporten Eriksson och sydlandsimporten Sobralense fick dock stå åt sidan för Smålandsbonnen Rasmus Elm som via Christoffer Andersson i HIF-muren prickade in 2-0. Snacket gick att touchen i muren ställde Helsingborgs målvakt men det är ytterst ologiskt eftersom bollen bara styrdes närmare målvakten. Däremot är det möjligt att Helsingborgsbacken Marcus Nilsson, i en värld utan murstudsar, kunde ha nått bollen då han tagit löpningen ner till egen mållinje men det får, i alla fall här på Röda Bröder, vara osagt...
Därefter visade David Elm prov på att han precis som sina bröder har blivit begåvad med en vass frisparksfot. I hans fall är det vänstern som gäller och i den andra halvleken hann han med två projektiler som båda fick boxas undan av unge herr Hansson i HIF-målet. I den 59:e minuten fick Helsingborg sin chans att ta sig in i matchen då Kalmarslarv ledde fram till ett friläge för Rasmus Jönsson. Men Wastå läste situationen och var blixtsnabbt ute för att avvärja framför ynglingen, ytterligare ett superbt ingripande av Kalmars sista utpost.
Kalmar kontrollerade matchen och var sånär att punktera den då Daniel Sobralense serverade sin namne Mendes som precis kommit in. Tyvärr vågade inte förra helgens poängräddare använda sin vänsterfot utan han kom istället mycket avigt till bollen med högern. Avslutet blev därefter - misslyckat. Några minuter senare anföll KFF:s brassar på samma sätt, Sobralense som framspelare - den här gången snett-inåt-bakåt - och Mendes som avslutare, den här gången gick skottet över.
Tyvärr slappnades det sedan av för mycket på slutet och framför allt var Nanne inte nöjd med att spelarna ville glänsa och stå för egna prestationer istället för att spela för laget. Helsingborgarna fick onödigt många chanser men var tack och lov oerhört ineffektiva, en ineffektivitet som givetvis kombinerades med storspel av Torsås egen målvaktstiger Petter Wastå. I slutet fick den blågula kaptenen Henrik Larsson ett friläge till men inte heller den här gången överlistades den helgula burväktaren. Den efterföljande hörnan nickades i ribbans ovansida av Marcus Nilsson innan det var slut på Fredriksskans festligheter för den här gången, och för den här våren.
På det hela taget var detta tveklöst årets bästa hemmamatch och förmodligen också årets bästa match över huvud taget, klart står i alla fall att KFF i år trivs mot HIF oavsett vad H:et står för. Passningsspelet var riktigt, riktigt bra och det är många spelare som förtjänar extra beröm. Det bör också nämnas att bortalaget var väldigt blekt och många spelare stod inte att känna igen i jämförelse med vad de kan; Henke, Rasmus Jönsson, Marcus Lantz, Rene Makondele...
Men detta var en rödvit dag (med en nyans av Wastå-banangult) och spelet lovar gott inför den långa hösten!
Fotograf Walkin Media www.walkinmedia.com
