U21-EM med himmelsblåa ögon
Ola Toivonen var återigen den enda med himmelsblå anknytning som fick starta för u21-landslaget. Vi fick heller inte se varken Labbe eller Gishe på plan, trots högljudd vädjan från läktarhåll.
Kan man bli förälskad i ett fotbollslag? Det har jag i alla fall blivit. U21-landslagets framfart i EM på hemmaplan får värmande känslor att sprida sig i min kropp. Från att svensk fotboll såg ut att glida ifrån övriga länders moderniserade fotboll så ser det nu nästan ljust ut. Vi har en ny modern återväxt som, om A-landslagets ledare äntligen vågar, snart kan slussas in för att bli stommen i vårt riktiga landslag. Kanske kan Sverige äntligen bli ett etablerat topplag i fotbollseuropa.
Inför gårdagens drabbning mot Serbien på Nya Malmö Stadion låg Sverige på andra plats bakom anrika Italien. En poäng var allt som behövdes för att säkra avancemang till semifinal. Chockerande nog inleder svenskarna med en så osvensk attityd som möjligt. Offensivt, hög press och ettrigt hungriga spelare gjorde serberna nervösa och gjorde att svenskarna erövrade boll gång på gång. Kort in i matchen får Bajrami bollen vid krysset av straffområdet och slår ett hårt markinlägg mot Berg som sätter till foten och 1-0 är ett faktum. Inga krusiduller, 1-0.
Det aggresiva svenska spelet fick serberna att slå bort många bollar, vilket öppnade chansen för kontringar för de gulklädda. En slarvig passning från den serbiska högerbacken hamnar hos Toivonen som börjar sin rush från mittplan. Han rycker förbi ett par gubbar och gör en Ronaldinho - tittade till höger, men sticker in den mot Bajrami till vänster. Elfsborgaren blir nersprungen precis på straffområdetslinjen, men domaren blåser en tveksam straff då tacklingen var utanför (?). Berg kliver fram och sätter stabilt in 2-0-målet och säkrar samtidigt skytteligavinsten (?).
Matchen går in i en bråkig period där korten haglar. Wernbloom och Bajrami drar båda på sig onödiga varningar som innebär att de kommer missa semifinalen mot England på fredag. Efter svenskt straffområdesslarv stöter en serb in reduceringen, vilket får en viss nervositet att väckas i svensklägret. Ola Toivonen tar dock död på denna nervositet redan en minut senare då han sprintar sig fri och halvchippar in 3-1 inför en galet glad publik.
Den serbiska försvararen Tomovic, som orsakade den svenska straffen, tacklar senare Bajrami klantigt bakifrån och tilldelas sitt andra gula kort och får därmed lämna planen. När båda lagen tågar av planen för pausvila är det efter 45 underbart intensiva och härliga minuter av ren fotbollsnjutning.
Den andra halvleken får ses som en ren formalitet från Sveriges sida. Det hann aldrig bli riktigt spännande då Sverige, som alltid, bygger på en stabil defensiv där de två innermittfältarna på innermittfältet skall få mycket av berömmet. Ett strålande jobb i det tysta. En del gnabb, massor av heta dueller och ett par solklara svenska lägen där ledningen borde utökats präglade den andra halvleken där serbisk irritation var rubriken. Den serbiska irritationen står också nerskriven i statistiken, eller vad sägs om 6 gula kort och 2 röda? Ett knytnävesslag i skallen på Ola Toivonen var orsaken till den andra utvisningen.
Inför semifinalen mot fotbollens hemland på fredag är jag full av hopp. Jag har blivit överraskad över detta lags kapacitet gång på gång. Det är tydligt att Söderbergs och Lennartssons positiva anda har skapat en förträffliga sammanhållning, vilket hjälper u21 till framgångar. Bli inte förvånade om vi får återse våra blågula stjärnor på Malmö Stadion igen om cirka veckan.
Himmelsblåa ingredienser
De svenska förbundskapterna valde att starta matchen med exakt samma startelva som spelat i de två tidigare gruppspelsmatcherna. Det betyder att varken Labinot eller Gishe fanns på planen när domaren blåste igång matchen. Ingen av de just nämnda klev heller inte in i matchen, publikens högljudda önskningar till trots. Ola Toivonen var alltså återigen den enda himmelsblå ingrediens matchen fick innehålla.
Ola Toivonen
Tillsammans med innermittfältarna, anfallskollegan och Rasmu Elm var Ola Toivonen den bästa på plan, enligt mitt tycke. Hans stora kropp kom väl till pass mot två tuffa mittbackar, tillsammans med Berg vann han många nickdueller och närkamper. Dessutom genomförde Toivonen ett par riktigt kvalificerade aktioner, bland annat det mästerligt smarta lilla insticket till Bajrami som renderade en straff. Den halvchippande lilla avslutningen som blev 3-1 för Sverige var också en aktion Toivonen skall vara stolt över. Hela matchen igenom gav Ola Toivonen 110% och tillsammans med 10 andra blågula kan han nu titulera sig "kämpe". Strålande!
