Sommarintervju med sportchefsassistent Anne-Maj Jansson
I Himmelrikets serie av sommarintervjuer med ”MFF-anhöriga” har turen nu kommit till Anne-Maj Jansson. Anne-Maj jobbar hos Malmö FF som sportchefsassistent och är därmed en kvinna med många strängar på sin lyra och med mycket spännande att berätta!
Hur länge har du jobbat för Malmö FF och hur hamnade du här?
- Jag har jobbat här i sex år drygt snart sju. Företaget som jag jobbade för innan var sponsorer till Malmö FF och det var väl lite jag som låg bakom det eftersom jag hade stort MFF intresse sedan lång tid tillbaka. Så när det här bolaget skulle stänga sin försäljningsavdelning och flytta den till Trollhättan så tog jag kontakt med Jörgen Dahlström som var försäljningschef på MFF som var den jag hade mest kontakt med. Jag var på lite besök, försökte sälja in mig själv, och till slut gick det! Till en början jobbade jag halvtid på MFF och halvtid på Falsterbo Horse Show – jag har alltid haft ett stort hästintresse och hållit på med hästar. Till slut stod jag där och hade erbjudanden om tillsvidareanställning från båda hållen så då fick jag välja. Och det blev fotbollen.
Tidigare har du haft titeln marknadsassistent men numera är du sportchefsassistent...
- Ja, jag har egentligen haft båda rollerna tidigare. Jag har jobbat väldigt mycket på marknadssidan med våra sponsorer – MFF Nätverket - varit den dom ringer i administrativa frågor, gjort alla arrangemang med Nätverket med allt ifrån utlandsresor till VM- och EM-turneringar till kick-offer, sponsorgolf och sponsorfotboll. Men den rollen har lagts över på andra i organisationen. Det har till slut blivit svårt att kombinera och arbetsbördan har varit för stor en längre tid. Det funkade tidigare i och med att jag har följt Hasse Borg och jobbat som hans assistent och han var ju tidigare både marknadschef och sportchef samtidigt så då blev det ju ganska naturligt. Men sen han har lämnat och gått över som sportchef helt och hållet blir det naturligt att jag hänger med över. Det är såklart lite tråkigt att släppa kontakterna med sponsorerna, men jag hoppas ha kvar det också på ett eller annat sätt.
Vad är dina arbetsuppgifter nu som sportchefsassistent?
- Jag hjälper Hasse med spelarövergångar, både köp och försäljningar och utlåningar. Det blir ofta jag som har kontakten med klubbarna genom mail, man skickar bud och prissummor fram och tillbaka. Och det blir mycket faxande! I den här världen lever ju faxen kvar, det gör den ju inte på så många andra ställen, men i fotbollsvärlden är faxen helig. En riktig ”kråka” på pappret och så en stämpel som signering, det är det som gäller. Det blir många intensiva dagar när transferfönstren är öppna, det är avtalsskrivningar, hela biten med spelarlicenser, för utländska spelare är det kontakterna med Migrationsverket för uppehållstillstånd och arbetstillstånd och såna saker.
Det är ju rätt så mycket de utländska spelarna behöver hjälp med när de kommer till Sverige första gången. Nu ser man ju på t ex Wilton som varit i Sverige innan, han är rätt så självgående med allting, vet hur allting funkar. Men för nån som kommer hit för första gången är det mycket nytt. Det är också mycket som är krångligt innan de fått sitt svenska personnummer och det tar ju ett tag innan de får det. Över huvud taget när de ska teckna upp sig på nån form av avtal, skaffa bankkonto, mobilabonnemang osv, det är ju nästan omöjligt utan personnummer. Leta lägenheter och boende får man också hjälpa dem med och det är ju inte alltid så lätt.
Det här är väl arbetsuppgifter som man skulle kunna föreställa sig att någon inom MFF sysslar med. Men efterhand som vi pratar mer visar det sig att Anne-Maj också får en del mer annorlunda arbetsuppgifter som kräver mycket flexibilitet och kreativitet. Hon berättar till exempel om en händelse kring ett träningsläger:
- Jag tror det var i januari 2006. Spelarna hade haft ledigt och det första de skulle göra på försäsongen var att resa till Sydafrika. Vi hade ju ett antal afrikanska spelare då och för att de inte först skulle ha lång resa till Sverige så tänkte vi att de skulle stråla samman i Nigeria och sen resa vidare tillsammans. Det var bara det att Samuel Barlay som är från Sierra Leone hade blivit rånad i hemmet, dom hade tagit pass, biljetter, uppehållstillstånd, visum och ja allting! Så han ringde ju mig och sa att: ”Jag har problem”! De andra hade redan åkt iväg - då höll jag på, jag tror det var en hel vecka och försökte hjälpa honom. Han hade tagit sig till Nigeria men kom inte därifrån, där var det stopp. Han fick i princip bo på Lagos flygplats som nog är den mest kriminella flygplatsen i hela världen. Han ville ju inget hellre än att komma till sina kompisar i varma Sydafrika, han ville inte hem till Sverige i januarikylan ensam. Jag fick hjälpa honom att få nytt pass och uppehållstillstånd, han skulle ha biljetter... Det var helgdagar i Nigeria och då var inte konsulaten öppna, och dom låg på en annan ort så han var tvungen att åka inrikes för att ta sig dit. Jag höll på med resejouren i flera dagar och nätter för att försöka få nya biljetter till honom, och där låg han på en bänk på flygplatsen och väntade. Och pengarna tog slut, jag fick gå till Western union för att få fram pengar till honom. Och till sist fick han komma till Sverige! Han kom aldrig till Sydafrika, det fanns inte en möjlighet till det! Det var synd om honom. Min familj undrade vad jag höll på med den veckan. Det var bara en massa ringande och strulande. Och samtidigt så skulle man försöka hålla honom på gott humör. Och så gick alla de andra och hade det gott på resorten i Sydafrika!
Eftersom du jobbar nära Hasse kan jag tänka mig att många är på dig och försöker pressa dig angående rykten, särskilt i Silly Season tider.
- Ja, det är mycket, kan man säga. Men man kan ju inte säga något! Min familj brukar säga att: Vi är dom sista som får veta nåt. Kan du inte åtminstone ringa innan det står i tidningen. Men numera så står det ju ofta i tidningen innan papperna är påskrivna, det är det som är problemet. Så det är inte helt lätt. Ibland får man fundera också: ”Har vi gått ut med det där än?” ”Är det där officiellt?” Man får tänka en gång extra så man inte säger för mycket. Så man är väl tråkig där antar jag.
Apropå att jobba i nära samarbete med Hasse Borg berättar Anne-Maj ytterligare en rolig historia:
- Hasse sitter ju ofta ute i förhandlingar och jag vet ju när man inte ska störa honom. Så han vet att om jag skulle ringa ändå så är det ju alltid nånting viktigt. Strax innan Daniel Majstorovic skulle lämna klubben höll han på att jaga Hasse men Hasse hade inte tid just då. Plötsligt kom Majstro in på mitt kontor en dag och frågade om han inte kunde få låna min telefon. Jovisst sa jag, och jag lämnade rummet så han skulle få prata ifred. Då tar han min telefon och ringer Hasse som svarade direkt! Så man kan bli lurad också. Men jag skällde på honom efteråt, jag tyckte det var lite fult gjort.
Du hade som du sa MFF-intresse redan innan du började jobba här. Hur uppstod det?
- Det har liksom alltid varit laget som man har hållit på. Man gick och tittade på lite matcher när man var mindre. Jag är uppväxt i Skanör så det var inte alltid så lätt att ta sig in och titta när man var yngre. Men jag har alltid följt laget. Sen bodde jag uppe i Halland i Varberg i rätt så många år också och då blev det att man åkte till Göteborg, Halmstad och Borås när MFF spelade. Så jag såg nog nästan mer matcher när jag hade flyttat upp.
Anne-Maj berättar också att hon själv varit aktiv några år som spelare i Höllviken, men att det hela slutade med en korsbandsskada i unga år. Vi jämför våra operations-ärr (undertecknad är också korsbandsopererad) och konstaterar att det var lite andra konvalescenstider för korsbandsskador på den tiden än det är nu. När vi pratar om skador kommer vi in på Miljan och hans olyckliga skada precis när han kommit in i laget och i fansens hjärtan.
- Det var ju så himla tråkigt. Han kom hit, hann spela nån match och så går han sönder. Dom vill ju så himla gärna visa vad dom kan och så händer sånt.
Hur tar han det nu, är han vid gott mod?
- Ja, det tycker jag nog. Just nu är han nog mest deppig för att Serbien förlorade i tisdags (Mot Sverige i U21 EM, reds anm). Han skulle ju ha varit med där annars. Det måste vara tungt, speciellt när han hade kunnat få visa upp sig här på hemmaplan i Malmö, med sitt landslag.
Vad är det bästa med ditt jobb?
- Det är väl kontakterna med människor över huvud taget. Allt med sponsorerna på marknadssidan till exempel. Sen är det väl säkert många människors dröm att kunna få ha ett jobb som jag och få jobba mycket med spelarna och alla runt laget, det förstår jag, och det är verkligen jättekul!
Att Anne-Maj är mån om att spelarna ska ha det bra märks tydligt, och hon gör mycket för att ta hand om dem och hjälpa dem. Ibland blir det dock som sagt lite udda arbetsuppgifter, som när hon skulle parkera om en bil åt Jari Litmanen.
- Han var själv utomlands och hade han haft sin Porsche stående i ett garage, men den var tvungen att flyttas. Han ringde mig och sa: "Snälla, du måste hjälpa mig att flytta min bil". Så jag skulle hitta ett nytt garage till den, och det var ju inte så lätt. Men så till slut fick jag övertala min bror som bor på landet att han skulle ha den i sin lada. Så kom dom hit och levererade den. Samma kväll så var det årsmöte på Hilton så jag hade bråttom iväg. Jag tog nycklarna och så upptäcker jag att den inte går att öppna för det där chipet och batteriet har trillat ur nyckeln. Så jag stod där och visste inte vad jag skulle göra men tänkte att nog sjutton ska den gå att öppna med nyckeln. Men då gick larmet igång, det tjöt och hade sig. Det var folk på träningsplanerna runt omkring så det blev världens uppståndelse. Nån sa till mig att hoppa in och sticka i nyckeln i tändningslåset så att larmet skulle slås av, och det gjorde det. Men så när jag skulle köra därifrån så upptäcker jag att det inte var bensin på bilen. Så jag fick skynda bort till en mack, skulle snabbt få upp tanklocket men det funkade inte heller eftersom det också gick på nyckeln. Så jag kom ingenstans, fick fram instruktionsboken för jag tänkte att det måste finnas en spärr någonstans. Det såg nog inte klokt ut! Jag bara väntade på att någon skulle larma polisen skulle så de skulle komma stormande. Jag var tvungen att gå in på macken och förklara problemet, vem jag var och vems bil det var. Holländsk registrerad tror jag den var också. Men till slut så fick jag tankat den där bilen…
Och om Jari finns det självklart mer att berätta:
- Precis innan han lämnade MFF så ringde ett japanskt TV bolag mig och ville göra en intervju med Jari. Jag sa att jag skulle kolla med honom men att de inte skulle ha för stora förhoppningar. Dom skickade lite information om vem dom var och det visade sig att det var japans största fotbollskanal, J Sports som gjorde ett program som hette Foot där de åkte runt och intervjuade riktigt stora fotbollslegender. Den japanske programledarens stora dröm var att få en halvtimmes intervju med just Jari Litmanen. Jari fick informationen och han sa ok. Innan de kom hit åkte de runt till alla hans tidigare klubbar och intervjuade folk. Dom ville veta av mig var han brukade gå och äta, vilka fik han brukade gå på och sånt. Jag tror dom var här en hel vecka för att spela in det som skulle bli den där halvtimmen. När de skulle träffas utanför Kulan så blev programledaren alldeles till sig, jag trodde han skulle gå ner på knä när Jari kom, det här var så stort för honom. Det var kul att följa! Och han skickade faktiskt programmet sen på DVD
Jag tillhör definitivt skaran som tycker att Anne-Majs jobb verkar vara om inte en dröm så i alla fall enormt spännande och intressant. Men att få sitta och lyssna på alla hennes roliga berättelser och anekdoter är inte fel det heller…
Anne-Maj om:
… sitt smultronställe: Det är vid vår gamla badhytt på stranden norr om Skanörs hamn. Och så lugnet ute på Knösen - Skanörs norr udde - med bara hästhagar och hav så långt man kan se, och helst ska man då sitta på hästryggen.
… sin senast lästa bok: Jag köpte min första ljudbok i förra veckan - Liza Marklunds ”Livstid”.
… stranden eller aktivitet under semestern: Det blir mycket strand men mycket aktivitet också. Men åker vi iväg på semester blir det gärna till sol och värme. Det är skönt!
… sin favoritdryck sommartid: Ett glas rött vin är inte fel
… sitt grilltips: Det är min man som grillar mest så det får vi fråga honom istället!
… vad som inte får missas i sommar: MFF:s nästa hemmamatch till exempel! Och Falsterbo Horse Show, det blir nog några dagar där också
… sin nästa resa: Där är ingen planerad just nu. Men vi håller på att jobba på det så jag hoppas vi ska kunna få till något.
