Krönika: Ett landslag att vara stolt över
När Guillermo Molins sköt sin straff i stolpen innebar det slutet för vårt svenska U21-landslag i årets EM-slutspel, men på det sätt som ”det nya landslaget” har genomfört turneringen och med den attityd de visat upp, på såväl som utanför planen, innebär slutet troligtvis bara början på något mycket större.
Det var, på alla sätt och vis, ett stekhett möte mellan Sveriges U21-landslag och Englands dito på nybyggda Gamla Ullevi igår kväll. Förhandssnacket handlade mest om engelsmännens arrogans och svenskarnas optimism, samt avsaknaden av den avstängde mittfältshärföraren Pontus Wernbloom.
Den engelska arrogansen och den svenska optimismen korsade varandra i slutet på den andra halvleken då Sverige hämtade in ett 0-3 underläge till 3-3 och tryckte på för ett segermål. Avsaknaden av Pontus Wernbloom fanns den med och i den första halvleken var den smärtsamt tydlig. Ersättaren Andreas Landgren och de övriga på mitten hade problem i såväl press- som positionsspelet i den första halvleken och när 1-0 kom tidigt på hörna efter passivt försvarsspel saknade Sverige Wernblooms attityd och ledaregenskaper något enormt. 2-0 och 3-0 tillkom efter fortsatt patetiskt agerande på defensiva hörnor, Sveriges enda stora svaga punkt i turneringen.
* * * * *
0-3 i röven på en halvlek där Sverige var minst lika bra (egentligen lika dåliga) som England kändes fruktansvärt hårt och onödigt. Det var ju inte så här det skulle sluta för landslaget som charmat en hel nation på mindre än två veckor.
Det slutade heller inte så. De sociala genierna Jörgen Lennartsson och Tommy Söderberg lyckades inspirera och vända på all den negativa energi som tagit ett fast grepp kring laget. Några snabba byten och ett mål med drygt 20 minuter kvar gav hopp och tolv minuter senare stod det 3-3. Den knappa kvarten då tre svenska mål föll kommer jag och många med mig sent att glömma.
* * * * *
Nu blev det till slut en förlust i alla fall, den magiska upphämtningen till trots. Sverige hade chanser både under de sista minuterna av ordinarie tid samt under förläningen att avgöra matchen men det ville sig inte. Istället vann ett England som säckat ihop totalt efter att man varit något kyligare vid det grymma straffavgörandet. Besvikelsen var påtaglig bland spelare och ledare efter matchen och en intervjuad Marcus Berg fick kämpa för att inte brista ut i gråt.
När de starkaste känslorna om några dagar lagt sig finns det ingen anledning för någon att gråta. Det här U21-landslaget kan njuta av den svenska sommaren med raka ryggar och huvudena högt upp i det blå, insatsen i turneringen har varit magnifik och laget har givit nationens fotbollssupportrar välbehövligt hopp inför framtiden. Tack!
* * * * *
Under den här turneringen har jag förälskat mig på nytt. Jag har förälskat mig i någon yngre, snyggare, ärligare och roligare. Någon som är bättre för mig. Min gamla kärlek är inte vad den en gång var och nu har jag till slut tröttnat. Det bråkas mest hela tiden och när jag säger att den behöver lära sig nya saker, vidga sina vyer lite, då tittar den bara trött på mig och ger ifrån sig något som ser ut som en kvävd uppstötning innan den svarar: ”vi gör en spelmässigt bra match”.
Lars Lagerbäck och det svenska landslaget (det som gått till fem raka mästerskap och ”skapar chanser” i kvalet till mästerskap nummer sex) är en gammal kärlek som jag nu inte står ut med längre. U21-landslaget är det där sexiga och världsvana kärleksobjekt jag drömt om i hela mitt liv som svensk fotbollssupporter. ”Det nya landslaget” är allt vad ”det gamla landslaget” inte är. Det cirkulerar positiv energi runt samtliga spelare och runt hela ledarstaben, lagkaptenen hånar inte sina lagkamrater i media efter en mindre bra match, mittbackarna kan slå en passning och anfallarna kan göra mål.
Lars Lagerbäck fanns på plats i TV-studion under sändningen igår och på frågan vad han känner när han ser U21-landslaget spela som de gör i turneringen väljer han att lyfta fram den andra halvleken mot Italien som turneringens höjdpunkt på grund av ”sättet de spelar med en man mer på banan”. Det är så fruktansvärt typiskt Lagerbäck att lyfta fram en oavgjord halvlek med hyfsat spel istället för de målglada urladdningarna mot Vitryssland och Serbien. Det var lite Trinidad & Tobago VM 2006 över den kommentaren, om ni hajjar vad jag menar.
* * * * *
U21-landslaget har spelat ett spel som jag är tveksam till om jag någonsin sett från ”det gamla landslaget”. Man har spelat med en offensiv defensiv under devisen ”anfall är bästa försvar” vilket har resulterat i elva mål på fyra matcher. Försvarsspelare har vårdat boll, även i trånga situationer, mittfältet har blandat tacklingar med klacksparkar och anfallarna har gjort mål, mål, mål och mera mål som Markoolio en gång sjöng.
Om det efter de inledande matcherna i höstens VM-kval visar sig att Sverige rent matematiskt inte längre kan nå Sydafrika vill jag se en rensning som reflekterar U21-landslagets insats i sommar. Ut med Lars-Roland och in med Jörgen-Tommy. Ut med alla trötta a-lagare som varken kan slå en passning eller vara en schysst kompis och skicka upp halva U21-truppen omgående och fyll på med övriga under de närmsta åren så vi slipper se ett svenskt a-landslag där det bara tjafsas och missas målchanser.
* * * * *
Hela fotbollssverige tackar för uppvisningen!
Detta kommer jag att minnas med värme i väntan på nya äventyr:
- Rasmus Bengtsson glidtacklingar
- Martin Olssons inhopp mot Italien
- Gustav Svenssons positionsspel och skott i krysset mot Vitryssland
- Pontus Werblooms närkampsspel och filmningen mot Balotelli
- Bajramis match mot Serbien
- Marcus Bergs fantastiska mål och inställning
- Toivonens mål mot Italien och England
- Jörgen Lennartssons härliga leende
- Människan Tommy Söderberg
- Guillermo Molins inhopp mot England
Detta vill jag bara glömma:
Biljettfiaskot. Misstagen från Sveriges premiärmatch mot Vitryssland då Swedbank Stadion stod halvtom skulle inte upprepas. Hypen inför Sverige-England på Gamla Ullevi var enorm och de 1700 biljetter som sades finnas kvar försvann på två minuter. Det blev utsålt, men långt ifrån fullsatt och jag kan inte vara mer förbannad över det.
