Inte många Halmstadsfödda fotbollsspelare

I går spelade Halmstads BK Allsvensk match mot IFK Göteborg utan någon spelare född i Halmstad, eller ens från det Halländska närområdet, det var första gången någonsin det hände. 

Hos IFK Göteborg fanns Daniel Alexandersson, född i Halmstad och Stefan Selakovic, född i Varberg, båda har ett förlutet hos HBK.

IS Halmia har inte heller så många Halmstadfödda spelare i sin A-trupp, det är bara Joel Borgstrand, Peter Lindau, Christoffer Andersson som är födda i staden vid västerhavet. Samtliga började spela fotboll i HBKs välskötta och stora ungdomsavdelning.

Hos HBK är Emil Jensen född i Halmstad, var Karl Johan Johnsson är född är jag osäker, kan vara Laholm och i så fall är det närområdet. 

HBK har dessutom flera supportrar som inte har någon anknytning till Halmstad. Detta är inget fel, vi lever i ett demokratiskt samhälle och får hålla på vem vi vill, själv håller jag på följande lag utanför Halland;Helsingborgs IF, Mjällby AIF och Västra Frölundas IF.
Men man kan undra varför det blivit så?
Räcker det inte att supportera lag på hemorten? För mig är svaret, att då jag har ett mycket rymligt fotbollshjärta så räcker det inte. 

Detta är en dyster utveckling, vad tycker ni fotbollsintresserade om det?

Fotbollsälskaren Göran Lundqvist, Oskarström svarar så här:
Ärligt talat så tänkte jag på det igår. Jag fick ett uppslag till en artikel om hur fotbollen en gång var. Hur det kunde te sig en gång itiden, När ett fotbollslag bildades.
den stäcker sig långt tillbaka i tiden då företagen ofta ägde skog och en stor del utav samhällena byggdes upp kring ett enda stort företag som hämtade sin el från en älv eller flod, typ som Oskarström en gång föddes. Ofta så skänkte företagen lite mark till arbetarna som då kunde börja att avverka och bygga mål och läktare fråb de träd som vuxit där, allt detta skedde av företagets de blivande spelarna på sin lediga tid och betalades inte med en enda krona. Man bildade en styrelse, kvinnorna sydde spelarnas kläder. Man fick sina inkomster från bingo, lotterier, dansbanekvällar och ibland från sponsorer på orten som ville göra en social insats. Istort sett alla i laget kom från orten. Ingen hade ersättning. alla kände en stolthet att tillhöra laget....så var det även i det övriga samhället sammanhållning och ett starkt föreningsliv. En tid som jag gärna hade varit med om...Idag har vi det materielt sett väldigt bra, men är väldigt olyckliga iaf.

Om jag nu minns rätt, så från I.S Halmia från 1979 hade man väl bara 2 spelare från egna leden Leif "Kola" Bengtsson och Bengt-Arne Bengtsson. Målvakterna kom väl från Göteborg och Grimeton. Nyhem var väl Dennis Lunds moderklubb. Kenneth Nilsson kom från Slöinge om jag minns rätt. (Min anmärkning:han kom från IFK Årstad) Det var iaf mest lokala förmågor. Som det är nu känns det lite fel, men det är en utveckling som inte går att stoppa...


Mina slutord:
Som väl är finns det föreningar som satsar på egna talanger, inom Halmstad är det bland andra BK Astrio och SnöstorpNyhems FF som är duktiga på att släppa fram spelare från närområdet. Dessa lagen finns dessutom med i toppen av sina respektive serier och de spås en lysande fotbollsframtid.

Dessvärre får vi leva med denna utveckling på elitnivå, man får vara glad om där åtminstone finns en enda från närområdet eller som hos HBK tre. Men ISH har tre eller fyra.

Som en kurrisiotet så skriver jag att mina utländska favoriter är;Nottingham Forrest FC, Chelsea FC, Paris SG, hos dessa bryr jag mig inte om antalet inhemska spelare.
Jag tycker det låter lustigt.

Lars-Gunnar Blom2009-07-07 12:58:00
Author

Fler artiklar om IS Halmia