Vi tycker om MFF:
En trimmad Skoda blir inte en Ferrari
Kaveh Kohshahi, Nils Byrfors och Sanjay Rubenstein tycker till om aktuella frågor kring MFF. Den här veckan handlar det mesta om MFF:s kräftgång i allsvenskan.
Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Kaveh Kohshahi
Frispråkig bloggare på Eurosport.se och frekvent forumskribent.
Nils Byrfors
Passionerad MFF-supporter som följt laget sedan 80-talet och som älskar att hänga vid staketet. Tidigare redaktör på Sveriges bästa fansite, Himmelriket. Numera producent för MFF:s WebbTV-program, Magasin 1910.
Sanjay Rubinstein
Följer MFF slaviskt, på streamade P2P matcher, kompisar som spelar in matcherna och ibland så spartanskt som genom radio. Har inte bott i Malmö sedan 2005 och bor i ett land där ingen förstår fotboll och än mindre har hört talas om Malmö FF. Somliga skulle nog kalla honom forumprofil.
Kalmars EM-hjälte Rasmus Elm låg med sina mål bakom sitt lags seger mot MFF i måndags. I Malmö FF valde tränarna Roland Nilsson och Hans Gren att bänka sina U21-spelare Labinot Harbuzi och Guillermo Molins. Rätt eller fel?
Kaveh: Rasmus Elm spelade alla minuter landslaget spelade i EM. Labinot och Molins gjorde två, tre inhopp. Att de skulle vara mentalt slitna har jag svårt att förstå. Å andra sidan så kan det ju bara vara jag som är korkad. Fullt möjligt. Väldigt troligt. Jag hade bänkat Labinot av andra skäl än det sportsliga. Jag har inga problem med spelare som inte förlänger kontrakt och sticker iväg för mer pengar. Det är helt naturligt och normalt. Däremot har jag svårt för spelare som uttrycker sig i media så som Labinot har gjort. I det läge som MFF är i tabellen behövs endast spelare som är beredda att offra ett ben för klubben, det är jag helt säker på att Labinot i detta läge inte skulle göra. Han ser ju redan fram emot nästa år då han ska "leva som en kung". Dessutom vore det emot allt tränarna sagt om långsiktigt bygge om Labinot trycker ut till exempel Wilton eller Agon från startelvan. Angående Molins så är det ännu mer konstigt att han skulle vara "mentalt sliten", han såg pigg ut de öppna träningar MFF hade inför matchen mot Kalmar FF. Däremot vore det inte helt konstigt om han inte platsade. Larsson och Hamad var duktiga under sommaruppehållet och Molins har aldrig någonsin varit en viktig kugge i MFF. Det har bara verkat så eftersom konkurrensen varit obefintlig. Nu har han konkurrens och då får han försöka visa att han verkligen förtjänar en plats i elvan. Nu säger någon lustigkurre att Molins är en talang eftersom han ändå spelar i U21-landslaget. Då undrar jag hur många andra unga svenska yttrar ni kan komma på sådär på rak arm som är under 23 år gamla och håller någorlunda kvalitet?
Nils: Jag tycker att det var rätt. Jiloan har varit fantastisk under uppehållet och förtjänade att få starta. Labinot kommer av allt att döma lämna MFF och nu gäller det att skola in någon annan i hans position. Jag hade dock inte plockat ut Wilton så tidigt i matchen (men nu har jag hört att Wilton kände av sin skada och då är ju bytet naturligt) däremot hade jag bytt ut Daniel Larsson tidigare till förmån för Guille. Jag tycker inte att Daniel kom in i matchen riktigt i andra halvlek, så jag hade gärna sett Molins lite tidigare. Men nu tror jag inte att vi förlorade mot Kalmar på grund av vilka spelare Rolle & Gren startade med, snarare handlade det om att vi gick ut i andra halvlek och uppträdde mer passivt, som om vi ville att matchen bara skulle ta slut. Och man ska aldrig försöka stänga en match för tidigt.
Sanjay: Vad är klassen på en U21-landslagsspelare egentligen? När MFF var som bäst under 2000-talet hade vi två spelare i truppen som var ordinarie i det dåvarande U21-landslaget, som även det gick til semifinal i EM och åkte ut på straffar. Spelarna var Markus Rosenberg och Jon Jönsson och ingen av dom hade en fast plats i den dåvarande MFF startelvan, trot att det spelade varje match i U21 landslagets EM slutspel. Man ska kanske komma ihåg att Rasmus Elm inte bara är en U21-landslagsman, han är även en spelare för A-landslaget. En genomsnittlig svensk U21-landslagman tror jag däremot inte tillhör det Allsvenska toppskiktet. Vi som såg MFF mot Kalmar såg att det gick bättre med Wilton på mittfältet, vi som följt MFF under våren vet att våra fyra yttermittfältare är ganska jämna och att ingen av dom kan vara speciellt säker på sin plats. Molins tror jag visserligen vi får se i startelvan mot BP, men jag tycker inte att det är självklart med Labinot istället för Wilton. Så om det var rätt eller fel beror på dagsformen och den kan bara Rolle själv avgöra.
Efter förlusten mot Kalmar gick MFF:s målvakt Jonas Sandqvist ut i media och sade sig vilja spela grisfotboll om detta var vad som krävdes för att börja vinna. Grisfotboll är ju ett begrepp som brukar förknippas med bland annat utskällda Ljungskiles sätt att spela fotboll på. Tycker du att det spelar någon roll på vilket sätt Malmö FF vinner sina matcher.
Kaveh: Nej. Så länge man håller sig till reglerna så får MFF spela vilken fotboll de än vill. Är man flera klasser bättre än motståndaren individuellt, då kan man börja tänka på att utveckla ett fint spel, men när nästan varenda spelare i vårt lag är utbytbar mot någon i Trelleborg FF eller Örebro, då känns hela den här possessionmöget enbart hämmande. För att använda Hans Grens retorik: Att trimma en Skoda innebär inte att det blir en Ferrari. Det är fortfarande en jävla Skoda. MFF är så långt ifrån att kunna hantera en Ferrari att det gör ont att beskåda. Det gör ont att försöka analysera det. Vi har för dåliga spelare för det, för dåliga tränare för det, för dåliga karaktärer för det och ja, säkert mycket annat som är för dåligt för det. Med de spelare MFF har idag lämpar sig ett rakt 4-4-2 bättre än något annat. Eller i alla fall ett rakare spel utan fyra mittbackar.
Nils: Jag tycker definitivt att det spelar roll hur vi spelar fotboll. MFF har bjudit på riktigt fin fotboll den här säsongen, man har visat att man vill vara konstruktiva och spelförande, och det tycker jag att laget ska ha en ordentlig eloge för. Jag känner mig stolt över hur vi spelar fotboll. Men samtidigt är det ju alltid viktigare att vinna matcher. När nu spelet inte bär frukt måste vi ha en plan B. Vi måste ha förmågan och kunnandet att byta över till ett mer vägvinnande spel. Jag är inte rätt person att svara på hur vi ska spela, om det är grisfotboll som krävs, så visst, låt oss spela grisfotboll, huvudsaken är att vi måste börja vinna. Jag är övertygad om att vi har en bättre trupp än vad tabellen visar, men det upp till spelarna och tränarna att visa detta.
Sanjay: Ja det spelar roll hur MFF vinner sina matcher, med det menar jag inte att MFF nödvändigtvis behöver spela sprudlande champagnefotboll. Det finns gott om defensivt sinnade lag i den europiska toppfotbollen. Ljungskiles grisfotboll ser jag däremot som något annat, en tio manna köttmur är ingenting som MFF ska syssla med om laget inte är desperat eler om vi inte möter en fullständigt överlägsen motståndare. Men Jonas Sandqvist talat ur någon form av desperation och det är kanske inte orimligt när man tittar på tabellen. Vad skulle grisfotbollen leda till? Om det är så illa att vi verkligen måste kämpa för att hålla kvar vår Allsvenska plats så kan de spela vilken fotboll de vill, men att spela grisfotboll för att med nöd och näppe nå en fjärdeplats, det köper jag inte.
Malmö FF ligger just nu på en tiondeplats i årets allsvenska och de flesta verkar rörande överens om att något måste göras. Om du fick ta över det sportsliga ansvaret i MFF, vilka förändringar skulle du då göra?
Kaveh: Att försöka få till en lagkänsla, eller kanske klubbkänsla hos spelarna. Nu nämner någon att klubbkänsla är något förlegat och gammalt. Då säger jag Niklas Skoog, Andreas Yngvesson, Majstorovic, Elanga, Asper och Höiland. Icke-malmöiter som är mer MFF:are än de flesta MFF-fostrade talanger i dagens trupp. Tyvärr så är det svårt att få in klubbkänsla i ett lag som består av antingen äldre legoknektar (Aubynn, Stefanidis) eller spelare som bara kommit till MFF för att vi är duktiga på att exportera framgångsrika spelare. Hur många har kommit hit för att vinna SM-guld? Ställ antalet spelare som tycker att det är viktigare med ett SM-guld mot de som vill ha ett guldkantat kontrakt i en mittenklubb i Holland. Det är en sak att först vilja vinna och sedan därefter söka sig vidare, men en annan att spela för sig själv. Så högst upp på min lista vore klubbkänsla, lagbygge och karaktär. Hur man fixar sånt har jag ingen aning om. Kanske därför jag pluggar för att syssla med datorer och inte för att bli sportchef. Jag skulle även tvinga tränaren att peta Daniel som lagkapten. Daniel Andersson känner nog att han måste vara kapten, men spelare och människan Daniel vill nog helst kuta runt för sig själv utan den bördan. Jag tror att han skulle må bättre utav det. Låt Gabriel ta över kaptensbindeln.
Nils: Jag tror mycket på vår trupp, och jag tycker väldigt mycket om den här gruppen. Jag vill så innerligt gärna att det ska gå bra för laget (inte bara för min egen skull, utan också för deras skull). Och jag tror trots allt inte att det behövs så jättestora förändringar. Vi har bra unga spelare som utvecklas, vi har en idé, vi har organisationen. För mig är det ganska enkelt. Vi gör inte mål. Vi är Sveriges rikaste klubb. Då får vi helt enkelt köpa in en klassanfallare till. En riktig target som passar in i laget. En stor stark målskjutande centertank. En Batistuta. Öppna plånkan och köp. Det kommer var väl investerade pengar.
Sanjay: I och med att jag har tagit över det sportsliga ansvaret för MFF så är redan den viktigaste frågan löst, och det är att den som för tillfället har det sportsliga ansvaret för MFF:s Elitsatsning har bytts ut. När spelet klickar i enstaka matcher så tittar man på vad enstaka spelare har presterat, deras dagsform osv. Om spelet klickat över en säsong så får man börja ifrågasätta tränaren, men när spelet inte fungerat i fem säsonger och över två tränarbyten så är det dags att ifrågasätta sportchefen.
Vår sportchef har under en längre tid haft en vision om hur MFF ska spela, förenklat en mer underhållande fotboll, baserad på bollinnehav. Detta var något som gick stick i stäv med Tom Prahls syn på fotboll, vilket ledde till en hel del välkända konflikter om nyförvärv som Prahl fick men som han inte önskade. Vi är väl många som minns hur en förvånad Tom Prahl informerades av Radiosporten att MFF hade värvat Jari Litmanen, vi är många som också minns hur Bengt Madsen försvarade Hasse Borg med att hävda att Tom Prahl bara hade kommit med två förslag på nyförvärv under sin tid i MFF. Det hela slutade med att MFF och Tom Prahl gick skilda vägar trots 4 framgångsrika år (åtminstone tre) i klubben och avskedet blev under mycket ovärdiga former. Om detta kan man tycka mycket. Tom Prahls sätt att spela fotboll var inte populärt bland alla supportrar, även om han var mycket populär bland många andra, MFF är inte heller den första klubb som valt att inte fortsätta med en framgångsrik tränare för att man velat spela en annan typ av fotboll, två så disparata klubbar som Hammarby (Cratz) och Real Madrid (Capello) har också tagit samma beslut. Problemet uppkommer när vår sportchef ska implementera sin vision och uppfylla VD:n målsättning. Sören Åkeby fick bära hundhuvudet för två misslyckade år. Nu är Rolle Nilsson på väg mot ett likvärdigt fiasko. Låt oss inte lura oss själva, MFF har resurser att vara ett ständigt topplag, att ständigt kräva SM guld är orimligt, men att MFF med mycket få undantag ständigt skall vara ett Allsvenskt topplag är inte ett orimligt krav. Att MFF i fem säsonger inte har hamnat på de fyra översta platserna har inte hänt sedan MFF vann sitt första SM guld 1943/4. Man kan med fog kalla det för de fem sämsta säsongerna i MFF under efterkrigstiden.
När vår Sportchef, med MFF:s i svenska mått enorma resurser inte klarar av att rekrytera en tränarstab och en spelartrupp som uppfyller klubbens omsättning om en topplacering och som fortsätter att misslyckas med detta år efter år, så måste man ifrågasätta om han är rätt man att vara Sportchef i MFF. Hur sker tränarrekryteringarna, hur sker spelarrekryteringarna? På vilka grunder värvades Åkeby och Roland Nilsson? Jag vet inte vilka tränare som borde värvas, jag vet inte ens om Roland Nilsson är fel man att leda MFF, många hävdar det. Vad jag däremot vet är att MFF har misslyckats i så många år nu att den som har det sportsliga ansvaret rimligtvis måste bytas ut.
Följdfrågan varje gång det skriks på någons avgång brukar vara om det finns några alternativ. Det är egentligen en rätt orättvis fråga eftersom man förutsätts vara lika påläst som vår heltidsanställde VD. Men jag ska andå göra ett försök, Patrik Andersson har nämnts många gånger, Sydsvenskan hävdade t.o.m. att det redan var klart under försäsongen, så blev det aldrig och MFF dementerade att det någonsin varit på tal. Även om det finns andra källor som hävdar att det finns två skilda läger i klubben, och att Borgfalangen fick sin vilja igenom den här gången. Patrik Andersson har ingen tidigare erfarenhet av att vara sportchef, men har å andra sidan en enorm erfarenhet av fotboll. Tittar man runt i Allsvenskan finns det gott om gamla spelare som är framgångsrika sportchefer, så kanske har Patrik Andersson det som krävs för att vara MFF:s sportchef. Att välja Patrik Andersson skulle däremot vara att upprepa det som MFF så ofta kritiseras för, att bara välja populära namn. Ett annat alternativ vore att titta runt bland andra framgångsrika sportchefer, i Gefle finns Per Olsson, som började sin bana med att vara både Sportchef och tränare i Gefle, på fem år har han lyckats etablera Gefle som ett mittenlag i Allsvenskan, dvs ungefär i nivå med MFF under motsvarande period. Detta har Per Olsson lyckats med trots att Gefle har ungefär 25% av MFF:s spelarbudget, det är även en mycket liten spelarbudget i jämförelse med övriga Allsvenska lag, Gefle är faktiskt ständigt bland de 2-3 klubbarna som spenderar minst pengar på sina spelartrupper. Det är ett enastående bra resultat av Per Olsson. Inför den här säsongen gick han dessutom över till att vara renodlad Sportchef och anställa Urban Hammar som tränare, just nu ligger Gefle på en femte plats i Allsvenskan.