Himmelsblå göteborgare om spelet
Himmelrikets Stefan Zetterlund har stämt av hur folket i Göteborg ser på de himmelsblå insatserna i år.
Veckan i Malmö med omnejd innebar en lite mer djuplodande insyn i den förening som för tillfället skakar i sina grundvalar. Två träningsbesök kan naturligtvis inte räknas som en vetenskaplig undersökning, men möjligheten att på plats ta del av verkligheten kändes angeläget. Väl tillbaka i Göteborg med nyfunna insikter om supporterkulturen i staden, och viss inblick kring klubbens problem, väntade Halmstad Bollklubb på lokal tillsammans med andra ljusblåa gelikar.
Liseberg och Malmö FF. Det är enkelt att dra paralleller. Berg- och dalbaneturen är svindlande. Upp och ner. Lite som den allsvenska säsong som påga-elvan just nu genomlider.
Än värre blir jämförelsen med Stieg Larsson. Sista delen i Milleniumtrilogin stavas nämligen Luftslottet som sprängdes, men så långt ska det väl inte behöva gå.
Eller?
För en detonation kan likställas med degradering.
Superettan.
Hualigen…
Åsikter och framför allt kritiska röster har likt de senaste regnprognoserna duggat tätt på de forum som följer Malmö FF i vått som torrt. I fantasin är laget varje mans och kvinnas egendom, och flertalet självutnämner sig till tränare för en dag. För alla vet vad som krävs för att vända den negativa trend som nu omsluter föreningen. I centrum för de illasinnade kommentarerna befinner sig tränaren Roland Nilsson som i nuläget kan sortera bort alla tankar om utmärkelsen Årets skåning. Tätt efter följer det omtalade 4-2-3-1-system som än så länge inte visat sin fulla potential – i alla fall inte när det kommer till antalet gjorda mål. Sedermera återfinns vissa synpunkter på spelare som antingen är på fel plats eller inte ska vara med över huvudtaget.
För nästan samtliga tycks veta. Samtliga förutom de som har betalt för att veta. Och det är de som får bära hundhuvudet.
Roland Nilsson och Hans Gren.
Det är hobbytränarnas ( vi supportrar ) fulla rätt att bolla med egna laguppställningar och ha divergerande uppfattningar angående startelvor och spelsystem. I synnerhet vid dystra tider där det blir en form av självhealing. Från allra yttersta misär vid poängtapp eller förlust ljusnar tankarna något under de dagar som hinner passera fram till nästa allsvenska omgång.
I Göteborg råder samma fenomen. Det bevisas ständigt av de resonemang som grasserar när Malmö FF tar planen i besittning. Vid matchstart har en samling mellan 10 och 15 ljusblåa anhängare slutit upp i de centrala delarna av staden. MFF-tröjan med tillhörande halsduk är uppsatta på en docka i ena hörnet av lokalen, och stämningen är oftast uppsluppen – tills domaren blåser av matchen ska väl tilläggas. Ofta med ett oavgjort resultat på scoreboarden den senaste tiden…
”Rolle verkar stå fast i en strategi, och vägrar att rucka på den. De byten som görs sker i nästan exakt samma minut i match efter match. Och så opsykologiskt att låta Labinot Harbuzi komma in de sista minuterna mot både Brommapojkarna och Halmstad. Det är som att tigga och söka efter problem som egentligen inte behöver finnas”
”Daniel Larsson har fått så många chanser, och i princip inte uträttat någonting. Varför inte ge någon annan chansen och i stället byta in Larsson i slutskedet av matcherna. Då kommer hans snabbhet mer till sin rätt då motståndarlaget oftast är tröttkört”
”Det ska duttas i all evighet innan passningen kommer ut på kanterna. Slå den direkt och fyll snabbt på med fler spelare i straffområdet så är chansen i alla fall större till något som liknar mållägen”
Endast ett utdrag av de vanligaste kommentarerna som yppas innan, under och efter match.
Krav på tränarnas avgång har också hörts mumlats vid flertalet tillfällen då avsaknaden av coachning anses vara den allra största bristen hos Roland Nilsson och Hans Gren. Där de gång på gång envisas med samma uppställning, med samma icke-vinstgivande-system utan tillstymmelse till några rockader i laget.
Men hur nattsvart tillvaron än ter sig så återkommer vi veckan därpå. Ny match. Nya förhoppningar. Nu börjar klättringen i tabellen.
I morgon väntar samma visa då dubbelmötet med Halmstad Bollklubb ska avslutas. Klara frilägen med några träffar i virket sist gör förväntningarna än större till mötet på Örjans vall.
Och kanske kan en säker viktoria få nät-coacherna att dryfta om framgångsrikt spel och lyckade byten?
Så upp till bevis. Roland Nilsson och Hans Gren.
