Isidors hörna - Overkliga sviter och Tragikomiska klubbar
En overklig resultatsvit. En summering av Sveriges mest tragikomiska klubbar. Och så en liten hyllning till Försvaret och Örlund. Det här är veckans Isidors hörna.
Det är sällan 0-0 känns så makalöst skönt. Men när 90 minuter var över mot Malmö FF var det med enorm lättnad.
Ännu en poäng med hjälp av kollektiv styrka. För när skadehärjade AIK kördes över på mitten klev backlinjen fram och visade klass. På ett sätt jag inte sett AIK spela på över tio år.
Och vi vet hur det slutade upp då.
Jos Hooiveld värvades med stort potential. Han imponerade under inledningen av Allsvenskan men stagnerade kanske lite.
Nu har vi dock sett vilken klass Hooiveld håller och vad det kan leda till. AIK fortsätter att smyga med i toppen. Välförtjänt och med en lagmaskin som snart jobbar på ett närmast maniskt kollektivt sätt.
*****************************************
Gais hemma i måndags. Mikael Stahre & co lyckades nätt och jämnt smälla ihop en 16-mannatrupp efter skadeelände och avstängningar. Det var en sanslöst tråkig match.
Likväl stod vi där igen med en 1-0 seger. Tack Nisse Johansson.
AIKs matchresultat skulle kunna vara en erotisk novell för en binärkodsfetischist. Istället har det blivit ett resultat som gett våta drömmar 2009. Och det kan bli nyckeln till en högst oväntad placering för AIK.
En overkligt vanlig mängd av samma matchresultat har gett häng på toppen av Allsvenskan. Och ju längre säsongen går, desto mer spelar det mentala in i fotbollen.
Sviter skapar press eller ger ett enormt självförtroende i ryggen.
Ju mer AIK håller nollan, desto mer växer tryggheten i laget.
Ju längre motståndarna går utan att göra mål, desto mer växer frågan ”Hur gör vi mål?” hos dom.
Jag vägrar skriva rakt ut vad jag tänker.
Men hoppet om yra i mörka november glöder försiktigt.
**********************************
Daniel Andersson fick uppleva en del skit i veckan.
Vilken klubb är egentligen den mest tragikomiska i Sverige för tillfället?
För några år sedan är det bara att smärtsamt medge att vi nog var en rätt bra kandidat till den positionen. Tränarkaruseller, idiotiskt hanterande av ekonomin och klubben, en ologisk värvningsstrategi och en tripp nedåt i seriesystemet.
Mörka tider.
Fjolårets vinnare var IFK Norrköping där tränare Mats Jingblads lösning på det sportsliga fiaskot var att kicka sig själv och endast vara sportchef. Assisterande tränaren Sören Cratz tog över i två månader. Men utan framgångar degraderades han till sin gamla tjänst och ny tränare blev... Mats Jingblad.
Han fick sparken den sista oktober.
Men är avlönad 2011 ut.
Grattis alla Pekingfans.
En kandidat för priset 2009 är Helsingborgs IF.
I veckan var sportchefen Jesper Jansson i Stockholm för att förhandla om en högst oväntad bytesaffär där Pierre Bengtsson skulle bytas i en låneaffär med AIK-bekantingen Daniel Andersson.
Då bröts affären av klubbens ordförande Sten-Åke Fredin som pratade friskt i Expressen om att det var smått idiotiskt med en sådan affär. Dagen efter pratade Bosse Nilsson öppet på Svenskafans i samma termer.
Mitt i allt var Daniel Andersson. Han stod mer eller mindre med packad väska på Ängelholms flygplats för att flyga till Stockholm. Då ringde telefonen och Andersson åkte istället, förmodligen rätt så konfunderad, hem.
- Jag har aldrig varit med om något liknande, var hans korta kommentar.
Med sådana extrema missförstånd mellan tränarstab, styrelse och sportchef om något som man förutsätter ska vara bestämt på förhand känns det som ett mindre mirakel att Helsingborg är med i guldstriden.
Tack gode gud för att AIK inte sköts på samma sätt.
Längre.
***************************************'
Allsvenskans Silly season var rätt ljummen i vintras..
I sommar har den kokat, och då framförallt hos AIK.
Dulee Johnson och Antonio Flavio har värvats. Martin Lorentzon är klar för 2010. Nicklas Backman har plockats upp från Väsby United. Rekryteringar helt i stil med det Björn Wesström och Mikael Stahre vill åstadkomma.
På utsidan förväntade nog de flesta av oss att det skulle stå mer än Patrik Bojents namn. Men den som alla väntat sig skulle lämna är fortfarande kvar. Och faktum är att de mest febrila ryktena inte ens cirkulerat kring Iván Obolo.
Under de gångna två veckorna har Daniel Örlunds namn nämnts gång efter annan med Rosenborg som adress. Affären som inte blev av med Helsingborg har gett substans och bekräftat ryktena. Nu verkar det som om att Örlund stannar och tack och lov för det.
Det är en märklig, och rolig, förvandling.
Efter att ha blivit petad och utlånad ifjol trodde de flesta att Örlunds AIK-karriär var över.
Nu har han högst räddningsprocent av alla i Allsvenskan, flest nollor och är stabil som få.
Jag älskar att se när någon motbevisar en så mycket som Daniel Örlund.
********************
Pa Dembo Touray går sönder på Borås Arena. Och farsen Djurgården anno 2009 fortsätter.
Åter till tragikomiska klubbar. Helsingborg är som sagt en kandidat för 2009.
Men, och det är inte ens ett men utan en öppen dörr, komedin Djurgården leder med hästlängder. Klubben verkar sakna en värvningsstrategi, det saknas initiativkraft i styrelsen och en osannolikt opassande tränarduo splittrades tidigt.
Humorn har fortsatt i matcherna och på transferfronten.
I dubbelmötet mot Elfsborg blev det ett baklängesmål efter flipperspel i straffområdet på Stadion. I Borås gick Touray sönder, ledningen tappades på två minuter och på slutet kom ett sanslöst självmål.
Värvningarna som ska rädda Djurgården är en 28-årig doldis från division I och en 19-årig argentinare som heter Ortiz.
Jag skrev det i våras.
Djurgården påminner på ett närmast kusligt sätt AIK anno 2004. Samma fall från höga höjder. I raset nedåt klänger sig klubben sig fast i allt som liknar en livboj.
Det märks på planen.
Det märks på ledningsnivå.
Klubben mår inte bra.
Grattis alla gårdare. Nu vet ni hur jävla illa vi mådde.
****************************
Jag är fantastisk i en annan verklighet... Foto: Magnus Neck
Efter visst tjat har jag testat spelet Football Manager.
”Det är sjukt realistiskt” har alla sagt.
Sju matcher in på säsongen kan jag bara hålla med. Det är sjuktstuga i AIK med en bedrövlig mängd skador. Gabriel Özkan är redan inne på sin tredje tripp till rehabstugan och Kenny Pavey har samlat på sig två röda.
Sjukt realistiskt var ordet.
Fast å andra sidan har Patrik Bojent glänst som vänsterback så det finns både en och annan bugg uppenbarligen...
******************************
Wilton var galet dåligt mot AIK. Ryktet säger att det kostade totalt 35 miljoner kronor att värva tillbaka honom till Allsvenskan räknat på övergång, sign-on och lön.
Fortsätter han spela som han gjort mot oss så kommer han snart besitta en unik dubbel.
Att först vara en av de bästa importerna Allsvenskan gjort.
Till att bli den dyraste floppen genom tiderna.
*******************************
På tal om kris i Djurgården. Läget i Hammarby är inte precis mycket bättre. En poäng och noll mål i dubbelmötet mot superjumbon Örgryte IS. Sedan lånas lagkaptenen Mikkel Jensen ut till bottenkonkurrenten BP. Ekonomiska skäl anges av Hammarby men det är likväl ett väldigt märkligt beslut.
Djurgården åker ur i år. Jag är lite orolig över att de får sällskap av Bajen.
För även om skadeglädjen inom mig vill inget hellre så finns det samtidigt ingenting som är så tråkigt som ett derbyfritt år.
Ingen intensitet, spänning eller brutal passion på ett år? Det skulle bli en galen abstinens.
Och om inte för annat så är det ett hyfsat ekonomiskt bakslag utan två derbyn.
****************************
Efter två matcher på en vecka är det återigen en "lugn" lunk som väntar i Allsvenskan för AIK. Och nog för att det är kul med matcher, men det är fantastiskt skönt att få tid till att smälta intryck, njuta av segrar och skapa förväntningar till nästa match.
Åtta dagars dagdrömmeri till nästa match.
Nu väntar BP, Halmstad, Kalmar FF och Trelleborg under augusti månad. Sedan är vi inne på den berömda sista tredjedelen av säsongen.
Det är mycket drömmar, förhoppningar och nervösa känslor nu.
Precis det man vill ha som supporter.
Vi lever i goda tider kära gnagare.