- -
Flyt och bra försvarsspel gav en poäng i Malmö
En kombination av flyt, bra målvakt- och försvarsspel och MFF-anfallare utan självförtroende gjorde att MFF-AIK slutade mållöst. AIK var dessutom riktigt nära att stjäla tre poäng på lagets enda skott mot mål på stopptid.
AIK fortsätter att ha de rätta marginalerna med sig efter sommaruppehållet. Poängen mot Malmö på nya Swedbank Arena inför över 15.000 åskådare var på intet sätt rättvis. Malmö ägde spelet under stora delar av matchen och var överlägsna i att skapa målchanser. Men en kombination av en formtoppad Daniel Örlund, ett starkt försvarsspel, lite tur och ett MFF utan självförtroende i avslutningarna gjorde att denna match slutade 0-0.
Matchen inleddes i ett högt tempo och det såg inledningsvis ut att vara hyfsat jämnt. Hemmalaget tog dock tag i taktpinnen efter tio minuter och höll den sedan halvleken ut. Det var stundtals spel på ett mål, AIK fick springa och jaga medan MFF enkelt kunde stoppa de korta AIK-attacker som kom till. Det var länge sedan AIK spelade så stressat och med så få passningar inom laget innan motståndarna kunde bryta. MFF:s aggressivitet och löpvilja var riktigt bra.
AIK hade problem centralt där Wilton gång på gång hittade ytan mellan AIK:s backlinje och mittfält. Jorge Ortiz och Dulee Johnson hade klara problem med presspelet då de var underlägsna MFF:s tre centrala mittfältare. Dessutom hade både Marcus Jonsson och Nils-Eric Johansson problem med sina snabba motståndar-yttrar som ofta fick komma rättvända med fart.
Avslutningsstatistiken 9-1 i paus talade sitt tydliga språk, ändå var de feta MFF-chanserna väldigt få. Detta tack vare ett mycket fint försvarsarbete av AIK:s samspelta backlinje. De skottlägen som släpptes till hamnade allt som oftast över eller utanför.
AIK bättre efter paus
Efter paus blev det dock klart bättre. AIK kom ut som ett nytt lag och började äntligen vinna närkamperna och få till ett passningsspel värt namnet. MFF trummade dock på och fortsatte att skapa målchanser. Nu mer farliga avslut. Ett hemmamål hängde i luften under halvleken, men ribban, Daniel Örlunds händer eller Wiltons oförmåga att träffa mål gjorde att målen uteblev.
AIK-bekante Wilton var ständigt spelbar och avig. Han svarade för en del fina framspelningar men också de fetaste missarna. I andra halvlek brände han en volley från nära håll där det bara skulle vara mål.
AIK:s backlinje fortsatte att spela bra matchen ut och bäst var holländaren Jos Hooiveld som gjorde det mesta rätt matchen igenom. Han vann närkamper, han glidtacklade skickligt och han manade hela tiden på sina medspelare.
Ytterback Markus Jonsson visade också framfötterna efter paus då han låg bakom två av AIK:s tre målchanser i halvleken. Först ett skott i bra läge som borde träffat mål, och sedan en fin soloraid som sånär gick hela vägen. Kul att se Jonsson våga ta för sig framåt. Tyvärr var ytterkollegan Kenny Pavey inte lika lyckosam, Kenny hade en riktigt tung comeback med mycket bolltapp och bortslagna passningar.
MFF:s tryck mot AIK-målet höll i sin matchen igenom, ändå höll AIK på att ta alla poängen med sig i slutskedet då Ivan Obolo nickade fram inhopparen Saleh som sånär sköt in bollen från dålig vinkel. MFF-målvakten räddade till hörna. Mål där och AIK hade gått upp på andra plats i tabellen.
Nu får laget istället vara klart nöjda med en poäng. Riktigt starkt att kämpa sig igenom denna match trots det massiva spelövertaget som Malmö stundtals hade. Årets AIK har äntligen fått en backlinje som är samspelt och har tyngd i luftspelet. Visst saknas speeden på kanterna, men det kompenseras med bra kommunikation och understöd.
På AIK:s mittfält stod Daniel Tjernström för en bra kämpainsats i den andra halvleken, även om han som alltid är offensivt handikappad på sin vänsterkant.
Centralt var den första halvleken riktigt svag av såväl Jorge Ortiz och Dulee Johnson. Båda spelarna dessutom varnade. Bättre i den andra halvleken då fick bättre kontroll på bollen och passningarna.
Offensivt ingen vidare match av vare sig Obolo eller CH Jagne. Obolo förlorade ovanligt många luftdueller och var inte överens med medspelarna om löpvägar och vart de offensiva passningarna skulle gå. Kollegan Jagne hade förtvivlat svårt att få fast bollen när väl Obolo skarvade fram den och blev ständigt bolljagande. Det hade inte varit fel med en starkare och bättre targetspelare längst fram i den här matchen.
Som sagt, AIK fortsätter att ha marginalerna med sig och vara målsnåla såväl offensivt som defensivt. Poängen här var viktig för framtiden, extra skönt med tanke på de långa skadelistan.
Gällande MFF så kommer laget säkerligen börja klättra uppåt när man väl får in några enkla mål. Det kommer vara flera lag som får klara problem på Swedbank Arena om MFF fortsätter spela som i dagens match. Av toppkonkurrenterna ska trion Elfsborg, Helsingborg och IFK Göteborg alla tre ner och spela i Malmö i höst.
Nu väntar BP hemma om nio dagar för AIK och förhoppningsvis har vi flera offensiva spelare tillbaka på planen då. Martin Mutumba behövs på kanten för att ge AIK flera alternativ offensivt och det blir spännande att se den nya brassen då om alla papper är klara.
AIK:s laguppställning:
