IFK - Molde 0-1 efter straffmål
Molde malde ner IFK utan att vara mycket bättre i en match som höll högt tempo utan att alltför många klara målchanser skapades.
IFK Göteborg ställde upp med en något mer beprövad elva än i matchen mot Brann och man spelade klart bättre. Inledningsvis försökte IFK spela sig fram och stundtals etablerades tryck på den norska planhalvan. Molde kontrade snabbt och spelade höjdbollar över försvaret eller via kanterna. Inget av lagen lyckades skapa några seriösa målchanser i första halvlek, Molde hade ett flertal halvfarligheter.
Tempot var högt och IFK spelade bra försvarsspel. De fick dock väldigt lite tid och utrymme på sig att bygga upp något spel själva och ärligt talat kanske man inte heller hade spelare som förmådde göra något mer med bollen idag. Efterhand gick göteborgarnas uppspel mer och mer över till långa uppspel slagna av ytterbackar mot korta forwards. Molde var klart bättre i höjdspelet och försökte anfalla med långa uppspel förbi IFK:s väl samlade backlinje. Man flyttade samtidgt upp mycket folk framåt, så även om det var IFK-försvaret som nickade undan så fyllde Molde på med sina snabba mittfältare.
Spelare som Thomas Mörk, Magne Hoset och Daniel Helstad var mycket snabba med boll och ibland skapades farligheter. Molde borde ha satt en eller ett par av sina chanser. Även IFK kom till några avslut när spelet mer och mer började bölja fram och tillbaka. Fortfarande kändes det som att det saknades någon framför backlinjen som vågade hålla i bollen. När IFK hade boll var det bolltransport och full fart framåt som gällde, kom det en norrman i närheten ville bollföraren (ofta Eriksson, Henriksson eller Lundström) ge ifrån sig bollen istället för att vända upp eller dribbla.
Sammanfattningsvis kan man säga att IFK återhämtade sig efter Brannmatchen och att man stod upp bra mot ett löpstarkt och snabbt spelande Molde.
Bland spelarna vill jag framhålla tre stycken: Erlingmark betydde mycket med sitt lugn och han styrde backlinjen och laget föredömligt. Dessutom spelade han sig ur trängda situationer med bravur istället för att skicka iväg bollen, något fler borde ha försökt med. Bengt Andersson gjorde en bra insats i målet och stod rätt på allt. En straff är en straff... Mikael Antonsson gjorde en bra insats som vänsterback och förivrade sig inte. Han försökte också så gott det gick att spela sig fram på sin kant.
I övrigt gjorde hela laget en bra försvarsinsats, Henriksson slet hyggligt på mittfältet medan Eriksson inte fick så mycket ytor förrän sista kvarten då han hittade fram med några öppnande passningar. Sandklef var med i några farligheter men han skapade inte så mycket konstruktivt i övrigt. Forwards sprang nog ett antal kilometer, men det är otacksamt att få ständiga höjdbollar i linje med försvaret när man är huvudet kortare än försvararna. Lundén borde ha nätat vid ett tillfälle då han kom fri i andra halvlek. Dessutom var Lundén och Westlin något för lika i sitt spelsätt och Gustav Andersson saknades. Övriga spelare förde en anonym tillvaro, förutom Samura som blixtrade till i sitt mycket korta inhopp.
