Isidors hörna: Karaktär och förhållanden
Utan karaktär spelar det ingen roll hur mycket skicklighet du har i ett lag. Årets AIK är ett tydligt bevis på det.

Isidors hörna: Karaktär och förhållanden

Du är såld om du inte har det. När en matchklocka närmar sig 119 minuter och du ligger under. När en match som du haft och ägt sipprar ur dina händer. Har du inte karaktär då är du körd. Det och mer i denna veckas Isidors.

Vägen till framgång går inte enbart genom skicklighet.
Det som skiljer agnarna från vetet, nästan oavsett nivå, är karaktär.
Skicklighet spelar självklart in och har en avgörande betydelse.
Men har du inte karaktär i ett lag spelar allt annat du än må ha en sekundär roll.
Skicklighet lyfter inte ett lag när 90 minuter närmar sig och det står 0-0 i en match som kan gå åt vilket håll som helst. Skicklighet lyfter inte ett lag som är utspelat och som försöker gnaga sig fast till en poäng. Skicklighet gör inte att du härdar ut en tuff press i slutminuterna med nio man.
I sådana matcher avgörs det nästan alltid av det lag som har mest karaktär, vilja och hunger för framgångar. Ett klockrent exempel finns i ett aktuellt argentinskt landslag som trots flera världsspelare nu förmodligen missar VM.
Alla ingredienser finns där.
Men inte ett vettigt ledarskap.
Och har du inte det får du aldrig ett lag med karaktär.

Vinnarlag visar sin rätta anda när de ställs mot sin spets. Lag som vinner, när de måste vinna, och som ofta gör det genom att lyfta fram det som krävs i situationen.
AIK har ställts på sådana prov under hela säsongen. Ända sedan den första försäsongsmatchen. Och alla tajta matcher har stärkt AIK.
De har byggt på den karaktär som Mikael Stahre & co lagt byggstenar till från dag ett. 

”Visst hade man velat njuta mer eller bjuda på en 4-0 seger. Men samtidigt signalerar det ödmjukhet för oss, att vi är fortsatt på tårna. Vi får inte bli snobbiga nu bara för att det gått bra resultatmässigt, vi måste fortsätta göra det vi har gjort bra och jobba hårt för att utveckla samtliga delar.”
Mikael Stahre i en lång intervju publicerad den 21 augusti.

Att vinna med 3-0 är bekvämt.
Men det ställer inga frågor.
Det sätter dig inte på prov.

AIK åkte på en riktig kalldusch i 89:e minuten mot BK Häcken. I en match man dominerat rent chansmässigt väntade en förlängning. Där gjorde Vinicius sitt andra mål. Ett som var kuslikt likt Zlatan Ibrahimovics kvällen innan. Och för alla som var på plats vevades nog den psykologiska betydelsen av hans mål om och om igen i huvudet.
Men det spelade ingen roll.
En minut från slutet såg AIK slutkört ut. Martin Mutumba behandlades vid sidan av. Inget tydde på att det skulle kunna bli en kvittering.
Att höja sig i det läget, att göra det AIK gjorde på övertid.

Det gör bara ett lag med en jävla karaktär.
Och skicklighet.


************************
När jag träffade Mikael Stahre för den där längre intervjun i augusti var han redan då sjukt taggad inför cupsemifinalen mot BK Häcken. Han skämtade inte när han sa att det var ”årets viktigaste match”.
I alla fall hittills.
För en mycket trolig plats i Europa stod på spel.
”Tror du att det kan komma riktigt mycket folk?”
frågade han.

Jag försökte förklara att Svenska cupen inte riktigt har den statusen hos supportrar. Inte efter alla år av ”nu prövar vi det här” konceptet som fotbollsförbundet har kört. Det var härligt att se Stahres glöd när han pratade om matchen. Tyvärr smittade den inte riktigt av sig.
Lite över 8 000 kom till Råsunda. De som var på plats fick se en klassiker som kommer rullas som en anekdot i flera år framöver. De som inte var där kommer nicka och säga att de minns stämningen. Trots att de förmodligen satt insjunkna i soffan hemma.


****************************


Bojan Djordjic stannar kvar i AIK. Mycket glädjande, även om jag aldrig kände någon större oro över Maccabi Haifas intresse. Trots allt kom aldrig något bud till AIK.
Dulee Johnson och en het brasse I form av Antonio Flávio in.
Pierre Bengtsson ut.

Hade någon i våras sagt att det skulle bli de konkreta resultaten av sommarens transfers och inget mer så hade jag korkat upp en flaska skumpa och festat som om året var 1998.


****************************
Biljettförsäljningen till IFK Göteborg-AIK stängdes efter att det visat sig att drösvis med biljetter köpts till andra läktarsektioner än bortaläktaren av AIK-supportrar. Till och med biljetter till Blåvitts klack har sålts med destination Stockholm.

Det hela hade förstås kunnat mildrats en hel del om Blåvitt (och polisen) släppt alla bortabiljetter och inte bara mindre än hälften av de 1 900 biljetter som bortalaget har rätt till, dvs 10 procent av arenans kapacitet.
Kvarstående biljetter på övriga sektioner kommer nu enbart säljas över disk i Göteborg. Dock med undantag för sektion P och B som varit blockerat för försäljning hela tiden. Just de sektionerna ligger ovan den bortasektion där biljetter sålts hittills. Logiken säger att det är till P och B som AIK:s kvarstående biljetter kommer att säljas.

För om sista omgången i Göteborg blir en match med betydelse för vad den ädlaste valören så är det bäddat för en säkerhetsmässig mardröm om det blir platser för hemmapubliken.


****************************

Derek Boateng, med snygga svettband, i VM 2006.

Derek Boateng må ha stigit i rang efter att ha först flyttat till FC Köln i Bundesliga och nu i somras till Getafe i La liga.
Men i landslaget är han inte aktuell. Boatengs senaste landskamp för ”Black stars” var för ett år sedan mot Tanzania. I rangordningen rankas Skottlandsproffsen Laryea Kingston och Prince Buaben samt klubblöse Stephen Appiah före Boateng. Och till den kuriosan kan nämnas att Appiah inte varit del av en klubb på över ett år...

Ghana går med stormsteg mot ett nytt VM i Sydafrika nästa år.
Tummar hålls för att det blir ett med ”Boa” i så att det blir ett VM med något eget intresse.
För Sverige kommer inte gå dit.


*************************

Sveriges bästa defensiva mittfältsduo i aktion.


”När du delar ett jobb med någon i fotboll så utvecklar du snabbt ett förhållande, en förståelse som du inte delar med de andra spelarna som har ett annat jobb på plan. Tar du två spelare på en sådan position, säg mittfältet, så kommer de att lära känna varandra lika intimt som två älskare.”
Utdrag från Eamonn Dunphys bok – Only a game?

I Jorge Ortiz förvandling från en argentinare med anpassningsproblem till den svenska spelstilen till en som dominerar Allsvenskan har Dulee Johnson blivit en alldeles utmärkt parhäst. På många sätt påminner de om varandra spelmässigt.
Även om jag tycker att Ortiz repertoar håller en högre nivå.
Två mittfältare som knappast är Sveriges största till storleken, men som få ruckar på i det defensiva arbetet. Det kompenserar för deras offensiva brister och frigör kreativ frihet till de krafter i AIK som har det.
Något som inte gick i fjolårets AIK trots att de spelade ihop redan då – men som gör det i år.

Det finns fler "förhållanden" i AIK. Jos Hooiveld och Per Karlsson. Ett begynnande sådant mellan Iván Obolo och Antonio Flávio. Inget har dock lika stor vikt för hösten än paret Dulee/Jorge.
Faller dom så faller mycket.


************************
Mikael Stahre talar aldrig om revansch.
Men det är ett ord som förmodligen gått som ett mantra på Rambergsvallen i veckan.
Det talar för AIK när guldjakten fortsätter borta mot BK Häcken på måndag.
Nio omgångar kvar.
Nio omgångar där varje match kommer vara som en final.

2009 är och kommer bli ett fortsatt galet roligt år.

Alexander Strigén2009-09-11 15:00:00
Author

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan