Krönika: Rättvisan nådde Kopparvallen idag
Åtvidabergs FF har på de senaste tre matcherna fått med sig poäng man kanske inte riktigt förtjänat. Mot Norrköping gjorde man mål precis i slutet, i en match som totaldominerats av Norrköping.
Senast på Kopparvallen, mot Assyriska, så kunde man avgöra i matchens sista spark (eller nick) och mot Sundsvall lyckades man avgöra ganska sent i andra. Idag var det dags igen, men turen hade tagit slut och det sena avgörandet kom aldrig.
Fotboll handlar om att göra fler mål än motståndarna. Det är det enda som räknas i slutändan. Då spelar det ingen roll om man vunnit med tvåsiffriga siffror, spelat ut motståndarna totalt eller om man gjort drömmål efter drömmål. Det är bara vinsterna som räknas. Åtvidaberg har haft lite svårt med målgörandet på sistone om man tänker på hur många chanser man skapat. I Assyriska-matchen till exempel så skulle ett avgörande kommit mycket tidigare än när det kom nu, men då spelade det ingen roll. Avgörandet kom och matchen var vunnen, och vi sa ju att det var det enda som betydde någonting i sporten. Då spelade det ingen roll hur många chanser man missat.
Dagens match mot Ängelholms FF var ganska lik Assyriska-matchen. Åtvidaberg skapade många målchanser. Bra sådana, men målen kom inte. Idag gjorde dock Pontus "Pocke" Karlsson mål tidigt i matchen. Efter det så skapade Åtvidaberg många målchanser. Man skapade målchanser som egentligen var bättre än läget "Pocke" gjorde mål på. Jag ville inte bli orolig, trots att jag visste hur mycket dessa två ytterligare poängen skulle betyda. Jag kom ju ihåg Assyriska matchen och hoppades på att få bevittna något av en repris. Minuterarna gick, "Åtvid" skapade chanser, men målen kom inte. 70 minuter, 80, 90 och 93. Slut, 1-1, och trenden med de sena avgörandena hade brutits. Segersviten hade brutits.
Med norrköpingsögon och assyriskaögon så var poängtappen i de båda matcherna oerhört snöpliga och orättvisa. Det kan man inte säga något om. Och vi Åtvidabergare har faktiskt haft marginalerna på vår sida de senaste matcherna. Men det gäller ju att göra mål, och det har vi gjort i de två matcherna. Tillräckligt med mål i alla fall, mål så att vi vann poäng. Idag så nådde dock rättvisan Kopparvallen och de brända chanserna genererade förlorade poäng. Jag visste det, man kan inte missa chanser på chanser och ändå vinna hur länge som helst. Man måste göra mål, fler mål än motståndarna och om inte dessa målchanser börjar ge oss mål så kommer det kanske bli ett tråkigare avslut av säsongen än vad serien idag berättar.
