- -
Missade målchanser på Stadion
Djurgården-Trelleborg slutade 0-0 efter en rad missade målchanser från båda lagen. DIF tryckte på bra men brände sina lägen och ett kontrande TFF gjorde desamma. Den värsta målsumparen var Mikael Dahlberg som nickade över i ett öppet läge någon meter från mål.
Skott på mål: 12-15. Slutresultat: 0-0. Det var inte en typisk mållös match som utspelade sig på Stockholm Stadion denna blåsiga och regniga höstdag. Även om Djurgården faktiskt bara lyckades skjuta tre skott på mål enligt statistiken förtjänade man minst en balja. Ekong prickade ribban från distans, Hellqvist prickade målvakten från en meters håll och Mikael Dahlberg nicklobbade den bästa målchansen i världshistorien över inför en till synes tårögd Andrée Jeglertz.
Förändringar i startelvan
Tränarparet gjorde många förändringar i startelvan efter bottennappet mot AIK. Bland annat bänkade man Tauer och Milic på vänsterkanten till förmån för Gustafsson och Youssef. Vidare fick Kebba spela till höger i backlinjen och Ekong släpptes ut från frysboxen vilket gjorde att Burlin fick flytta till högerkanten. Dessutom fick unga Philip Hellqvist spela från start i anfallet istället för avstängda Mwila.
Dessa byten var inte så dumma, skulle det visa sig. Gustafsson gjorde det mesta rätt på sin vänsterkant och Ekong styrde spelet bra på det centrala mittfältet. Här har Djurgården hittat en ny växel i slutspurten av Allsvenskan. Ska jag i vanlig ordning gnälla på någonting är det den ständiga bänkningen av Rajalakso. ”Raja” är enligt mig en spelare man kan kasta in i anfallet nu när man har manfall där. Särskilt med tanke på att han faktiskt gjorde två mål de två första matcherna (MFF borta samt GAIS hemma) han fick spela central anfallare. Med tanke på Djurgårdens blyga målfacit är det inget att fnysa åt.
Halvhjärtad ”manifestation”
Djurgården började matchen trevande inför några tusen på läktarna. Det var långt ifrån alla som ville missa en kvart av det de betalt för och den omtalade ”manifestationen” blev lika halvhjärtad som Stadion var halvtom den första kvarten. Jag tvivlar på att spelarna kom till insikt med något, annat än att de fick en förhandstitt på hur en match i Superettan kan te sig. Trött publik, trötta medspelare, trötta motspelare. Ta bort det av Aftonbladet sponsrade band Dahlberg har runt armen, ta bort faktumet att matchen sändes av Canal plus och byt ut Trelleborg mot Jönköping Södra så får åtminstone jag en inblick i hur det kan se ut nästa år.
De som missade de första 15 minuterna av matchen missade... ingenting. Trelleborg backade hem med många man och Djurgården hade oerhört svårt att få till något i anfallsväg. Det var när den ”bojkottande” delen av publiken kom in på läkterna, till tonerna av ”vad för jävla pack är ni?”, som det började hända saker på planen. Tyvärr är det Trelleborg som har flest chanser då de kommer till en del skottlägen utifrån. Djurgårdens dittills bästa läge kommer i den 24:e minuten när Hellqvist vänder bort en försvarare i straffområdet och frispelar Youssef som får hela foten under bollen och skjuter högt över från nära håll. I slutet av halvleken frispelas Sjöhage och den för dagen utmärkte Dembo Touray får visa klassen när han kommer ned snabbt med högerhanden. Räddningen är från den högre skolan. Trots att skåningarna har haft de lite hetare chanserna i första halvlek var jag optimistisk inför den andra. Djurgården såg hungrigare ut och vann de flesta närkamperna. Man stressade också TFF bra högt upp i banan och vann många bollar på det sättet.
Bra anfall i andra halvlek
Och mycket riktigt fortsätter Djurgården att vara det viljestarkaste laget i den andra halvlekens inledande akt. Man får två chanser redan efter ett par minuter, varav den ena från Hellqvist skulle resulterat i mål. I den 53:e minuten skjuter dessutom Ekong i ribban och man börjar ana att det bara är en sådan dag idag... Bollen ville inte in. Även Trelleborg hade sina lägen, precis som i första halvleken. Speciellt farliga var man i kontringar och på hörnor, man vann hörnstatistiken med 4-14! Peter Abelsson var sin vana trogen ostoppbar på dessa fasta situationer och i den 58:e minuten stod bara stolpen ivägen för 0-1.
När det är ungefär 20 minuter kvar av matchen tar Djurgården över mer och mer, mycket tack vare Sebastian Rajalakso som blivit vän med bollen efter att ha kommit in en kvart tidigare. Dessutom övertygar Ekong mer och mer på mitten. Vid ett tillfälle spelar han snabbt ut till Youssef som så när når en ständigt djupledslöpande Rajalakso med inlägget. En minut senare vinner ”Raja” boll i sin favoritskottposition men den sträckta vristen går strax utanför.
I detta läge av matchen spelar faktiskt Djurgården riktigt lovande fotboll. Visst är Trelleborg farliga i sina kontringar men Kuivasto och Gustafsson var duktiga när de jobbade hem på dessa och kunde oftast avstyra. Och på hörnorna finns det inte mycket att göra åt Peter Abelsson...
Bollen ville inte in på rätt sida av mållinjen idag. Tydliga bevis på detta redovisades i den 83:e samt den 93:e matchminuten. Ceesay slår ett inlägg efter ett långt djurgårdsanfall som plockas ned av Dahlberg i straffområdet. Norrlänningen försöker få på ett skott mot mål men motståndare är i vägen. Snart kommer Milic och försöker, missar bollen, sen kommer Hellqvist, motståndarna täcker undan igen och slutligen Milic återigen... och ja, ni förstår. Tio minuter senare får Dahlberg matchens sista målchans men nickar över från nära håll. Sätter man inte en sådan chans har man inte i Allsvenskan att göra...
Djurgårdens press på slutet var total men man får ändå inte in bollen, därför är 0-0 ett resultat med bitter eftersmak. Å andra sidan är vi inte direkt bortskämda med poäng och anfallsspelet i andra halvlek ger förhoppningar inför framtiden.
Nu väntar ett mycket lägligt landslagsuppehåll, både Burlin och Magnusson fick utgå med skador. Till bortamatchen mot Häcken är dessutom både Johannesson och Rajalakso avstängda.
