- -
Hemsk tillställning på Ullevi
Elva röda bröder dominerade Ullevi på lördagseftermiddagen och kunde åka hem nöjda. Tyvärr tillhörde de röda tröjorna hemmalaget Örgryte medan ett otroligt färglöst Kalmar FF lämnade planen som förlorare. 4-2 slutade matchen efter att KFF bjudit på säsongens bottennapp.
Det har sagts mig att det inte går att komparera adjektivet svart men spelet Kalmar FF visade upp på Gamla Ullevi idag var faktiskt svartare än svartast.
Jag bänkade mig med en positiv känsla inför drabbningen, utan att jag inte riktigt visste varför så kände jag mig ganska segersäker. ÖIS saknade ju Leinar, Allbäck och någon mer, Kalmar var på uppåtgående och bla bla bla… Men KFF kom till start utan Henrik Rydström som var avstängd och Kalmar har haft svårt utan sin kapten under de senaste åren. Dessutom saknades Daniel Mendes pga skada och just Mendes har ju varit en av de absolut bästa KFF:arna på senare tid. Ändå hade jag som sagt en positiv känsla och förhoppningar om seger och fortsatt guldstrid.
Kalmarspelarna skulle dock tillsammans med sina elva motståndare sakta men säkert bryta ner denna känsla tills allt som återstod av den var småsmulor. Eftersom regnet öst ned över Götet under hela dagen var planen blöt och Kalmarspelarna verkade påtagligt försiktiga för att inte halka på gräset och detta störde matchbilden kraftigt. Efter 14 minuter skapade ÖIS matchens första målchans när vänstermittfältaren Alex spelade in till Alvaro Santos som kunde smyga fram mittemellan tafatta KFF-mittbackar men brassen slog hål i luften. Tobias Eriksson stack emellan med ett löst vänsterskott innan matchens första mål ramlade in i Kalmarburen. Efter ett enkelt samspel mellan Anklev och Alvaro Santos slog den förstnämnde ett lågt inlägg mot första stolpen där Markus Gustafsson dök upp, återigen emellan tafatta KFF-mittbackar, och petade in bollen via Petter Wastå, 1-0.
Mot slutet av första halvlek ådrog sig Örgrytes spelfördelare Pavel Zavadil en knäskada och han tvingades bryta matchen. Ytterligare en förutsättning som på papperet borde gynna Kalmar men som förmodligen inte påverkade matchen alls. ÖIS trummade på och satte nästa mål i den 38:e minuten. Kalmar skulle ställa om till anfall men Reinaldo förlorade en duell och ÖIS vände spelet istället, Alexander Mellqvist vände enkelt bort två Kalmariter och serverade Alvaro Santos i djupet. Santos halvrundade Wastå och lade in bollen under honom, 2-0.
Kalmars första halvlek var inte alls bra, ett uselt passningsspel ledde till väldigt korta anfall och man lyckades aldrig hota offensivt. Istället var Örgryte effektivt när chanserna dök upp och man fick hjälp av ett bortalag som agerade mycket oorganiserat över samtliga lagdelar, inte minst i försvaret. Alvaro Santos dominerade ensam mot ett Kalmarförsvar som allt som oftast var steget bakom och framför allt Stefan Ålander spelade långt under sin normala kapacitet.
Inför andra halvlek chansade Nanne, plockade av Ålander och lät Marcus Lindberg göra comeback i mittbackslåset. Dessutom byttes Lasse Johansson ut och in kom Jimmie Augustsson. Därmed ändrades spelsystemet från 4-3-3/4-2-3-1 till något som liknade 4-4-2. Sobralense och Augustsson lirade på varsin kant och de bytte flitigt, Tobias Eriksson och Reinaldo bildade innermittfält och Dauda och Santos var forwards. Till en början var spelet fortsatt undermåligt från Kalmars sida, Lindberg spelade ovant och osäkert och ÖIS tog hand om taktpinnen. Men så, efter en knapp timmes spel, blixtrade KFF till. Sobralense drog upp ett snabbt anfall från höger, väggspelade elegant med Tobias Eriksson och krånglade fram bollen till Augustsson som fick två chanser från nära håll och till slut lyckades peta in bollen, 2-1. Efter detta kom Kalmars klart bästa period i matchen, under åtta minuter pressade man tillbaka Örgryte, visserligen utan att skapa några riktigt heta chanser men hemmaspelarna var rejält osäkra och känslan var att en kvittering skulle kunna ramla in i vilken situation som helst. Så blev det inte.
För istället prickade matchens spelare Alvaro Santos in det matchavgörande 3-1-målet efter att KFF brutit ett anfall, inhopparen Källander vunnit tillbaka bollen redan i offensivt straffområde (!) och Millers efterföljande inlägg landat hos brassen. Han vände på en klassisk gammal femöring och slog in bollen, 3-1. Tre minuter senare stänkte Sebastian Johansson dit 4-1 i tomt mål och de där smulorna av förhoppningar som jag talade om tidigare genomgick en plötslig kemisk reaktion ihop med det förorenade västkustregnet. Resultatet? Tja, inte blev det guld i alla fall...
Resten av matchen spelades egentligen bara av, Wastå tippade ett Källander-skott i stolpen, Dauda dribblade lite och sköt hårt mot mål, ÖIS gjorde något byte och, just det, Sobralense reducerade visst också. En yttersida i den 84:e minuten som var av ytterst akademisk betydelse, 4-2.
Detta var en insats som för mig står sig väl på listan över Kalmars värsta bottennapp på 2000-talet, främst i kamp med 0-5, 0-5 sommaren 2007. Med undantag av ett par minuter i andra halvlek så spelade KFF usel fotboll och man förtjänade verkligen inte någon poäng. Faktum är att Kalmar fick ganska bra utdelning på de chanser som skapades, mycket tack vare ett passivt och försiktigt hemmaförsvar. I offensiven var ÖIS däremot inte särskilt försiktigt utan man körde på anförda av Alvaro Santos och Kalmarförsvaret hade ingenting alls att sätta emot. Allt gick snett helt enkelt och den här insatsen måste glömmas bort så snabbt som möjligt. Uppehållet kommer nu lägligt kan man tycka, men jag tror på motsatsen. Nu får spelarna gå hem och gräma sig över detta i två veckor, jag tror att de mycket hellre hade spelat redan nästa helg och då gått för en gruvlig revansch.
Egentligen borde väl inte detta debacle analyseras djupare men jag kan inte låta bli att fundera över varför laget föll ihop just när Rydström saknades.Jag tror att det är så att hela hans attityd och kroppsspråk betyder enormt mycket för laget på ett sätt som inte går att beskriva med ord, så därför låter jag bli att försöka.
Istället försöker jag blicka framåt mot GAIS-matchen om två veckor, men det jag gör jag med stor tillförsikt. Daniel Mendes är troligtvis inte tillbaka tills dess och dessutom är Abiola Dauda avstängd efter en varning idag. Och vilken varning sen... Dauda och Santos försöker, precis som alla fotbollsspelare skulle gjort i samma situation, hämta bollen ur nätet för att spelet ska kunna sättas igång snabbt men ÖIS-spelaren lägger sig i princip på bollen! Enligt mitt tycke är det vad som borde generera en varning, inte att Abiola försöker slita bort honom.
För att sammanfatta, detta var hemskt att titta på, bättring krävs!
